DN 29/4 2015
Del 3 av Rättvisans demoner handlar om föräldraförfrämligande, dvs Parental Alienation Syndrome PAS.
En psykisk grym misshandel av barn utfört av den ena föräldern med syfte att avskärma den andra föräldern från barnet permanent för all framtid.
Vi talar om särskilt grym form av misshandel, eftersom barnet drivs att stympa sig självt. För att stå ut med att ha förnekat en förälder måste det övertyga sig självt om dennes uselhet. Vilket förklarar varför den avstötte kan bli allt mer spöklik med tiden. När Olle inte sett sin mamma på fem år säger han till en psykolog att han inte har några som helst minnen av henne som normal person. Hon har förstört hans barndom.
Maciej Zaremba tar upp Olle och hans föräldrar Sture och Åsa. Det är Åsa som blir avskärmad och utstött med hjälp av bland annat socialens välvilliga hjälp. För vem ifrågasätter socialens välutbildade personal?
Det kan ju inte vara något fel på utredningen eller barnet, så då är det fel på den förälder som ska avskärmas från barnet – kosta vad det kosta vill!
Man kan byta ut namnen och vem som blir utstött, det är inget ovanligt i att en pappa blir utstött, så artikeln kan lika gärna ha handlat om Uffe, Joakim, Anders eller Tomas.
Just denna psykiska misshandel är något som tydligen är kontroversiellt att erkänna i vissa kretsar. Man kan ju undra varför, men tydligen så vill man inte erkänna att den existerar alls eller att en majoritet av de som använder den med stor framgång är mammor.
Att man kam vara så jävla gemen, egotrippad och på ren svenska sjuk i huvvet att man använder sitt barn som slagträ för att radera den andra föräldern ur barnets liv är obegripligt och avskyvärt.
Detta oavsett om det är en mamma eller pappa som utför denna grymma barnmisshandel.
Därtill att socialen inte har några som helst betänkligheter att hjälpa till är ofattbart.
Lika ofattbart som att det inte verkar vara möjligt att kräva att de socialhandläggare som medvetet medverkar till denna grymma barnmisshandel ska stå till svars rättsligt.
Hur fan är det möjligt – att vi i Sverige har en yrkeskår som står över lagen – är onåbara ???
Tack till Maciej Zaremba för att du går mot strömmen och skriver öppet om dessa demoner !!!
Jag antar att du kommer och ha fått ta mycket skit för dina artiklar.
Men stå på dig nu så ingen annan står på dig !
Media Länkar:
Så blev Olle berövad sin mamma (DN)
Därför försvann Ellens pappa (DN)
Varför dog Matilda? (DN)
Socialen blev polis, åklagare, domare och bödel i fallet Erik K (Ann-Mari’s Blogg)
Demonen är inte pappa – det är mamma som är demonen (Ann-Mari’s Blogg)
Ann-Mari's Blogg 
Suverän artikelserie! Hoppas det ger en ljusare framtid för de drabbade samt att folk förstår varför samtliga partier inte ville att upprättelse för barn som blivit felaktigt behandlade i bla fosterhem efter 1980 ej fått densamma upprättelse.
Träsket familjeomsorgen socialtjänst kan man kalla det tycker jag.
Det är bara att instämma i Maukonens hyllning till Maciej Zaremba för det arbete han lagt ned på att visa vilka godtyckligheter/ondskefullheter som kännetecknar många socialtjänster (läs: socialsekreterare). MZ har gjort ett hedervärt arbete: Han har visat på ett allvarligt systemfel i Sverige: Socialtjänstemän kan sätta sig över lagen och kommer undan påföljder! Många skulle inte tro att detta är möjligt, men vi som fått smaka på korrupta socialsekreterare (och dessutom korrupta kvinnliga rådmän -ingen nämnd, ingen glömd), vi VET att detta sker!
Bra att MZ avslutade artikelserien med att uppvisa en mamma som farit illa på grund av PAS -förutom då givetvis barnet!- för då kan han inte anklagas för att springa pappornas ärenden. Tyvärr tror jag vi kan räkna med att dessa tre artiklar kommer att vara den stora elefanten i rummet i Sverige: Man kommer att fortsätta låtsas som ingenting. Man kommer att hävda att i stort sett fungerar svenska socialtjänster alldeles utmärkt. Man kommer att febrilt motarbeta alla aktiva försök att återinföra tjänstemannaansvaret. Man kommer inom vissa kretsar fortsätta att hävda att män är djur -eller åtminstone odjur..
Socialnämnden i den kommun som pappan ‘Erik’ (i MZ:as förra artikel) drabbades av, de fick i morse av mig både länk till dagens DN-artikel plus ett centralt citat från den: ”Den utstötte föräldern har blivit en främling, om inte en demon. Och då kan det hända att en sorgsen tingsrätt kommer fram till att tonårsflickan bevisligen blivit hjärntvättad till att avsky sin frånvarande pappa, men då det inte står i rättens makt att ändra hennes sinne, återstår inget annat än att fortsätta vägra pappan umgänget med dottern.”
Sverige.
2015.
Tack Anders för din kommentar,
Ett träsk är det, ett pinsamt träsk som man inte ska tala om eller erkänna dess existens.
Tack Tord Hemming för din kommentar,
Förhoppningsvis kan ju några fler se vad som händer och kanske (om vi har tur) så börjar fler att ifrågasätta socialens maktfullkomlighet.
Hoppet är det sista som dör.
[…] « Hur barn mister 1 förälder & socialen hjälper villigt till […]
[…] Hur barn mister 1 förälder & socialen hjälper villigt till (Ann-Mari’s Blogg) […]
[…] Hur barn mister 1 förälder & socialen hjälper villigt till (Ann-Mari’s Blogg) […]
[…] Hur barn mister 1 förälder & socialen hjälper villigt till (Ann-Mari’s Blogg) […]
Min fd fru förlorade vårdnadstvisten i Tingsrätten 2003 och struntade bara i den.
Socialförvaltningen har inte velat hjälpa till eftersom dom säger att barnets bästa står över domslut… Jag har inte sett barnet på 12 år. Hade inga anmärkningar på mig att vara en icke lämplig person. ”Pappor kommer bara hit och kräver” säger dom trots DOM om min rätt.
Tack för din kommentar Kaled.
Tyvärr är socialen som den är.
Har du sökt stöd via http://pappaombudsmannen.se/ ?
De kan kanske hjälpa dig.
[…] Hur barn mister 1 förälder & socialen hjälper villigt till (Ann-Mari’s Blogg) […]