Det finns personer som inte vill att det ska skrivas eller ens nämnas om vårdnadstvister.
Speciellt hätsk blir stämningen bland dessa personer om det är den biologiska mamman som förlorar vårdnadstvisten och detta för fram till allmänhetens kännedom. Tydligen så ska man ej heller tycka och skriva om att det är bra att de som dömt i vårdnadstvisten såg till ALL information och bevis när de beslutade att den biologiska pappan var den som var och är mest lämplig som vårdnadshavare.
Hur kan det ha gått så här långt?
Varför är det en så manisk och hatisk stämning som enbart ser till mammans rätt att vara förälder och vårdnadshavare att de totalt ignorerar vad som är bäst för barnen ?
I denna grupp av personer som helst vill att man inte ska skriva om privata vårdnadstvister så förs det hatkampanjer och smutskastning på extremt låg nivå mot dem som vågar och vill skriva om vad som sker och hur en vårdnadstvist kan förstöra en familj och speciellt barnen.
Enligt vad jag har sett och läst så ska man inte som journalist eller bloggare med blogg som drivs i journalistiskt syfte skriva om vårdnadstvister, inte om de faller till den biologiska pappans fördel i alla fall, eller om domen är till barnens fördel men till mammans nackdel.
Man ska inte skriva om ”privata” vårdnadstvister är ett tydligt budskap.
Vad är det för skillnad på en ”privat” och en offentlig vårdnadstvist?
Är det någon skillnad alls, eller är det inte okej att skriva om ”Svensson” tvister men helt okej att skriva om Elin Nordegren och Tiger Woods ?
Om vi då inte skriver om dessa smutsiga och intrig fyllda vårdnadstvister som är kantade av anklagelser, anklagelser till vilka inget brott gått att styrka utan är falska och fabricerade, vem ska då kämpa för dem som är i mitten och för dem som falskeligen anklagas för vidriga och rent absurda saker ?
Allt för länge har den genusmanipulativa feministiska falskanmälningen, ofta stöd av en kvinnojour, i vårdnadstvister fått styra utfallet av vem som är lämpad som vårdnadshavare av barnet/barnen. Mamman har i allt för många vårdnadstvister kunnat manipulera sig till den enskilda vårdnaden, på bekostnad av sina barn. De berövas sin rätt till en trygg uppväxt och rätten till sin pappa.
Varför vill inte dessa personer som inte vill att vårdnadstvister ska uppmärksammas att det påpekas och skrivs om mammor som tar till alla knep och lite till för att få enskild vårdnad om barnen ?
Mammor har haft makten att förstöra så mycket i en vårdnadstvist om hon haft lust för det. Varför vill inte dessa personer som inte vill att vårdnadstvister ska uppmärksammas inse det ?
Det är på tiden att man, när en vårdnadstvist avgörs ser till den samlade bild av denna familj och ger barnet/barnen rätt till en stadig och trygg uppväxt. Barnens behov ska gå först vilket inte många av dem som inte vill att vårdnadstvister ska uppmärksammas inte har förstått eller totalt ignorerar.
Många av dessa personer som inte vill att vårdnadstvister ska uppmärksammas verkar ha en skev bild av de bonusföräldrar som barnet/barnen kan ha eller få när deras föräldrar träffar en ny partner.
Snövits styvmor är en flugskit i universum i sin ondska och sitt hat om man jämför med vad som skrivs i bloggar och i forum av dessa personer som inte vill att vårdnadstvister ska uppmärksammas.
Hur har de fått denna syn på bonusföräldrar ?
Vad i deras egna liv har påverkat dem att anse att bonusföräldrar är sända från helvetet och enbart är till för att pina den andra föräldern och att de själviskt tar över barnets uppfostran på ren pin kiv?
Allt hat och alla hätska utfall ger en bild av en grupp personer som inte vill att någon ska få veta hur det verkligen går till i en vårdnadstvist och vad det kan bli för konsekvenser för barnen när en vårdnadstvist går över styr.
Varför vill de inte att allmänheten ska få veta vad som sker och hur en del föräldrar uppför sig och vilka medel de tar till för att få den sista kontrollen över det havererade förhållandet/äktenskapet i ren hämnd på Exet?
Den sista kontrollen är barnet/barnen.
Barnet/barnen som förövrigt har rätt till båda sina föräldrar, vare sig föräldrarna vill det eller ej. Och vare sig att dessa personer som inte vill att vårdnadstvister ska uppmärksammas vill det.
Hatkampanjen mot oss som skriver om vårdnadstvister och som uppmärksammar att mammor kan vara lika kallhamrade och illasinnade som pappor är feg och kontraproduktiv trots all fanatisk energi och allt det hat som göder den.
Orden ”Barnens Bästa” används av illasinnade personer som inte arbetar för just barnens bästa, för om de gjorde det så skulle de ej ingå i den grupp av personer som inte vill att vårdnadstvister ska uppmärksammas.
Ann-Mari's Blogg 
Du slår huvudet på spiken igen.
Som pappabloggare som skriver om vårdnadstvister i journalistiskt syfte är jag tydligen ett sådant stort hot mot de här individerna, att dom är beredda att utöva rent kriminella utpressningsmetoder för att tysta mig.
Metoden är ryktesspridning och illvilliga lögner som postas anonymt på forum och bloggar, och när människor börjar protestera så får dom höra att, ”bara han lägger ner sin blogg så kommer detta att upphöra”.
Dom värsta i det här gänget är dom som gör detta under en falsk förespegling om omtanke om mig och mitt barn. ”Sluta nu med din fruktlösa kamp, för din egen skull”.
Att beskriva dessa människor som bara ”sådana som inte vill att det skrivs om vårdnadstvister” är snällt. För mig är detta grovt kriminella människor som inte bryr sig ett dugg om hur många barnlik dom trampar över för att tysta människor som försöker protestera. På ett sätt som är så vidrigt att dom flesta svenskar skulle sätta morgonkaffet i vrångstrupen, om dom hade brytt sig om att titta.
Jag tror det var få nazister som verkligen njöt av att skada och döda barn. Utan i deras huvuden var det väl ett nödvändigt ont som dom var tvungna att utföra för en, i deras huvud, god sak.
Vårt feministiska samhälles underhuggare dödar inte barn, men dom skadar dom, ofta på ett sätt som inte kan vara annat än medvetet. Jag kan inte hjälpa att jag gör parallellen. Visst, det är tråkigt det som sker med just detta barn, men det är ju för ett gott syfte trots allt.
Det är verkligen ett sjukt beteende vissa har så fort en pappa vinner vårdnaden eller att det skrivs om en mamma som förlorat vårdnaden.
Allt hat som väller över mot dem som skriver om detta är inte normalt.
Bra att du också orkar ta upp ämnet.
Ha en bra sommar : )
Tack Lilla My och Daddy!
Jag valde formuleringen ”sådana som inte vill att det skrivs om vårdnadstvister” för att en inte på något vis är annat än en neutral definition av dessa personer.
Formuleringen är inte snäll, men den är ej heller elak.
Det finns tillräckligt av elakheter i denna krets av ”sådana som inte vill att det skrivs om vårdnadstvister”.
Vi behöver inte sjunka till deras låga nivå, utan vi behöver fortsätta att skriva och berätta om VAD som sker i vårdnadstvister som går över styr.
Med vilken rätt anser man sig kunna bestämma om vad journalister ska skriva om eller inte? Hur kan en vårdnadstvist vara privat när den avhandlats i domstol och dokument finns att tillgå, och särskilt om målet övergått till att bli brottmål?
Varför ska detta detta vara så svårt att förstå? Är utrymmet för litet i hönshjärnan för att förstå att det går att utläsa ett mönster av vårdnadstvisterna i Sverige? Daddys är bara ett fall, men det som vi har mest insyn tack vare de handlingar som han har lagt upp. Tyvärr blir man då också ett tacksamt offer, särskilt om man lämnar ut sitt hjärta till allmänhetens beskådan.
Vad man får och inte får skriva verkar vara utanför eller helt bort tvingat från yttrandefriheten när det gäller vårdnadstvister, i alla fall när det gäller denna grupp med personer som inte vill att det skrivs om vårdnadstvister.
Det där med en privat vårdnadstvist är en märklig skrivelse och åsikt, men jag håller med dig Maria när du skriver:
Tyvärr så vill en del personer att det som rör privatlivet, även om det är handlingar och orsaker som är i direkt samband med vårdnadstvisten, så ska det inte lyftas till offentlighetens kännedom. Speciellt inte om det är mamman som beter sig illa.
Det är lite som: ”Don’t mention the war”
Hej!
Tyckte denna artikel var så bra att jag lade upp den på ”mininews” på pappamanualen.se.
http://www.pappamanualen.se/samhalle
Bra jobbat och trevlig sommar!
😉
//Markus
Pappamanualen.se
Tackar för ”reklamen”!
Ha en trevlig sommar du med, Markus!
Ann-Mari!
Till sist kommer väl ändå de kloka och snälla och eftertänksamma att segra … Eller?
Ja du Ingrid,
Vi får hoppas på det.
Vad som sker i och i kring en vårdnadstvist är viktigt att berätta och rapportera om.
Det finns flera föräldrar som tror att det är bara dem som är utsatta för förtal, falska anklagelser och smutskastnings kampanjer. Kan vi få fortsätta att skriva om dessa smutsiga byk till vårdnadstvister och om hur barnen påverkas negativt av att föräldrarna inte kan komma överens, så kan vi ge stöd och ork till dessa föräldrar som tror att de är ensamma. Oavsett om de är mamma eller pappa till barnen som vårdnadstvisten handlar om.
Barnens bästa verkar inte vara inkluderat i agendan hos dessa personer som inte vill att vi skriver om vårdnadstvister. Eller så är den med men i en förvriden version som enbart syftar i att den oskyldiga och oskuldsfulla mamman ska få den totala enskilda vårdnaden om barnen.
[…] Det är ett viktigt ämne att belysa och de som skriver om vårdnadstvister ska, precis som Ann-Mari Maukonen skriver, inte behöva utsättas för […]