Egentligen behövs väl inga fler slipsar eller tofflor – största gåvan är väl att ha lyckan att överhuvudtaget kunna fira Fars dag. – David Nyström Ledarskribent Gefle Dagblad.
Mycket bra sammanfattat av David Nyström!
Sverige 2012 och det är fortfarande massor med fäder i detta avlånga land som inte kan fira Fars Dag med sina barn. En del av alla dessa pappor vet inte ens var barnet bor någonstans eller hur barnet har det, kontakten är avskuren och raderad.
Hur kan man som förälder motarbeta att barnen får leva och växa upp med den andra föräldern också?
För det är många barn som hindras att leva med sin pappa, och hur firar dessa barn sin pappa idag ?
Den pappa som de inte får träffa alls för att mamman inte vill, hur känner sig den pappan idag på Fars Dag ?
David Nyström träffar rätt i den mening jag citerar från hans ledare, men jag hade hoppats att han även hade tagit med de pappor som motarbetas och trängs bort från faderskapet och inte bara koncentrerat sig på familjeekonomins påverkan på vilken av föräldrarna som tar ut mest föräldraledighet.
När det gäller föräldraledigheten så spelar ju ekonomin en stor roll men även vad mamman vill och inte vill. Vill hon inte så är det kört och vad gör en pappa då som vill vara hemma halva tiden ???
Aftonbladets Åsa Erlandsson vrider denna kamp om föräldradagarna så till den grad att hon lyckas skylla allt på papporna, att det är deras fel att de inte tar ut hälften av dagarna. Skulle någon göra tvärt om, att skylla mammornas dåliga löneutveckling på att hon är hemma med barnen skulle det ta hus i helvitte.
Det finns flera artiklar och otaliga annonser som talar om vad pappan helst vill ha på Fars Dag, men inte en endaste av dessa säger att pappan vill träffa sina barn.
Lite missvisande eller hur, eller utgår alla som skapat annonserna och skrivit artiklarna att papporna lever med sina barn och därför inte tagit med att han vill ha tid med sina barn som Fars Dags present ???
Det är svårt att bli erkänd pappa i Sverige, du motarbetas i det längsta om du inte är gift med kvinnan som födde ditt barn. Och även om du är gift med barnets mamma så kan du motarbetas på olika sätt för att begränsa dina möjligheter att vara en närvarande pappa.
Det är ovärdigt att detta pågår i modern tid, det är ovärdigt för pappan och för barnet och det blir inte bättre av att media och politiker fortsätter att misstro pappan.
Ps Föräldrar är inget man väljer, så jag veta att det finns både mammor och pappor som är totalt olämpliga att vara i närheten eller ha ansvar för sina eller andras barn, så bespara mig kommentarerna om dessa föräldrar tack!
Media Länkar:
Fars dag för 2,3 miljoner pappor (Norrbottens Kuriren)
Idag firas papporna på Fars Dag (SR P4 Västernorrland)
Det här vill pappa helst ha (Di)
Pappan lika viktig som mamma (Newsmill)
Bortglömda pappor – ni är inte glömda! (Newsmill)
”Nu försöker jag vara en närvarande pappa” (Lomma Bladet)
Tre fick dela priset som Årets pappa (Hbl)
Pappa på riktigt? (bblat.se)
”Sluta skylla på mammorna!” (Aftonbladet)
När August tog pappaledigt (HD)
Fars dag också för andras ungar (Östra Nyland och Borgåbladet)
Det är dags att sluta diskriminera pappor (Aftonbladet)
Fars dag på söndag – men de flesta firar hellre mamma (Svensk Handel)
http://www.dads-r-us.se/2012/11/11/fars-dag-2012/
Till ditt PS. Ändå är det just de papporna (mammor är tydligen aldrig olämpliga) My Vingren tycker vi ska fokusera på en sådan dag.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/barnets-basta-har-blivit-det-motsatta_7660190.svd
Tack för din kommentar AV,
Och det säger ju en hel del om personen som skrivit artikeln än om de olämpliga pappor hon vill lyfta fram.
Jo jag har fått tårta o paket av 13 åringen i dag, däremot 14 åringen hörs inte.
Den yngre börjar nu vara i den förvirrande puberteten som det kan vara och givetvis försöker fd dra nytta av det så mycket det går till egen fördel precis som med den äldre mm.
Tack anders för din kommentar,
Kul att du blev firad på fars dag ! (om än till ”bara” 50%)
Fd kan ställa till med en hel del jävelskap, undrar när det kommer tas upp i debattartiklar på Mors Dag?
Ja fd kan ställa till det utan begränsningar verkar det som o de verkar oftast få hjälp på alla vis.
Vi alla pappor blir inte firad på fars dag men vi ska vara lyckligt lottade för alla kan eller inte blir pappor.Grattis till alla pappor eller blivande.på fars dag
Tack Tero nykänen för din kommentar
Vi hade väl en ganska bra farsdag junior och jag, även om vi inte tänkte fira nåt speciellt så blev det kaffe med wienerbröd. På kvällen gav vi fan i att stöka hemma i köket så vi stack och käkade pizza istället.
Nej, jag ”skyller inte allt på papporna”. Det är en vantolkning av texten. Jag skriver att det finns fler orsaker än bara en, ”mammorna bestämmer”, till att så få män är pappalediga. Tex motstånd från arbetsgivare, brist på förebilder etc. Jag skriver också att texten handlar om familjer med både ekonomi och samförstånd, alltså inte där det råder konflikt eller svårighet att få ihop till hyran. Sedan undrar jag varför du tror att det skulle vara kontroversiellt att påstå att kvinnors lägre löner beror på att de är föräldralediga? Det har ju skrivits om i en mängd sammanhang att löneskillnaderna mellan kvinnor och män accelererar när barnen kommer. För övrigt ytterligare ett skäl (ovanpå många andra) att öka antalet pappalediga!
Tack Butter för din kommentar,
Låter som ni hade en riktigt trevlig Fars Dag!
Tack Åsa Erlandson för din kommentar,
Kanske du skulle ha uttryckt dig annorlunda om det inte är det du menar då?
Vantolkning är ett starkt ord med tanke på vad du skrev och hur du har uttryckt sig i din text.
De flesta reaktioner jag fick tydde inte på att texten var otydlig eller krånglig på något sätt (vare sig läsaren höll med mig i sak eller hade en annan uppfattning). Jag tycker själv att jag är mycket tydlig så var i texten är det du anser att jag ”skyller allt på papporna”?
Tack för sin kommentar Åsa Erlandson,
Här är ett exempel ur din text:
Ta din slutkläm och där har du en hel del som talar emot pappan.
Varför ?
Jo, för du skriver att vill pappan vara hemma så är han det.
Tyvärr så finns det massor med pappor som vill vara föräldralediga med sina barn, men som stoppas av de som du skriver tydligen inte existerar så många av i Sverige, egoistiska mammor som roffar åt sig hela föräldraledigheten.
Så skyll inte på Pappan helt enkelt.
Visst spelar partnerns vilja roll. Lever man i en parrelation så påverkar man varandra som kommunicerande kärl i allt som rör livet tillsammans. Jag påstår inte att det inte existerar mammor som vill ha hela föräldraledigheten – men det kan omöjligt vara hela förklaringen till att bara 23 procent av föräldradagarna tas ut av pappor. I annat fall skulle den stora majoriteten av kvinnor i Sverige vara diktatoriska, och den stora majoriteten män hjälplösa.
I min text hänvisar jag till en statlig utredning och en studie ”Papporna och motiven” som båda har djupintervjuat fäder om deras syn på föräldraledighet. I båda dessa studier vittnar papporna själva om andra, och vissa fall viktigare, förklaringar. Tex chefens inställning och bristen på manliga förebilder. Det finns alltså fler förklaringar än dessa mammor som ”roffar åt sig”. För hur förklarar man annars att var femte pappa inte ens tar en enda föräldradag, trots att det finns två öronmärkta månader som ingen kvinna i världen kan stjäla?
Många av papporna i studierna var föräldralediga iallafall. Trots njugg inställning på jobbet, trots att de inte hade en enda polare att hänga med i lekparken på dagarna, trots att frun sade att hon vill fortsätta vara ledig. De visste att de var viktiga för sina barn och gav sig inte så lätt. De ville vara pappalediga.
Tack för sin kommentar Åsa Erlandson,
Kanske du borde ha tänkt på de som inte får sin föräldraledighet för att mammorna vägrar dela med sig innan du skrev din krönika, speciellt med tanke på hur du avslutade den.
Din krönika kom ju även i samband, någon dag före, Fars Dag. Så hur har du tänkt följa upp denna krönika kring Mors Dag ?
Lika tema med en mindre genomtänkt avslutning och dra alla mammor över en kam som du gjort med alla pappor i denna krönikan ?
Jag skrev tydligt och klart att texten gällde familjer med såväl samarbetsvilja som ekonomi. Om man då räknar bort familjer som kämpar med tex vårdandstvister, ensamstående pappor med eget ansvar för barnen och som lever på den ekonomiska marginalen osv psv – utan tittar på den stora grupp familjer som blir kvar. Ja, då vågar jag påstå att det handlar om vilja från pappans sida, Vilja att diskutera med sin partner och se till att han får sin del av föräldraledigheten, vilja att ta en paus från jobbet vad chefen än säger, vilja att ägna sig åt sitt barn på dagarna även om polarna inte gör det.
Och vad baserar jag detta på? Jo, att när man tittar på vad mammor och pappor säger när de tillfrågas så uppger drygt 80 procent av dem vardera att de är nöjda med hur de har lagt upp fördelningen hemma. Frid och fröjd alltså, inga egomammor som har tvingat bort pappan utan båda parter är nöjda som det är. Vilket betyder att papporna uppenbarligen tycker det är helt okej att hon tar merparten. Och så får man givetvis tycka. Det är den ensidiga ”förklaringen” att mamman bestämmer allt som jag vill nyansera. Eller för att använda dina egna ord att man inte ska dra alla över en kam.
Ang Fars dag så hade jag faktiskt ingen tanke på den. Jag skrev texten veckan innan och skickade in.
Tack för din kommentar Åsa Erlandson,
Att vilja nyansera den föräldralediga mamman och då välja bort den mamma som är egoistisk är ju inte speciellt logiskt, eller ???
Du valde en ytterst lätt väg när det gäller din krönika för att slippa skylla på mammorna och lämpa över hela ansvaret på papporna.
Varför valde du inte att se de pappor som kämpar för att få vara föräldraledig men som stoppas av mamman ???
Om man är seriös i att vilja nyansera föräldraledigheten, då kan man inte välja bort de delar som inte passar in i vad man egentligen hade för tanke med sin krönika och vad man ville uppnå.
Ann-Mari, nu börjar det bli långt. Men om du vill fördjupa dig så rekommenderar jag dig att tex läsa rapporten ”Papporna och motiven”. Finns att ladda hem på nätet. Då får du läsa vad papporna själva säger, nämligen att i de allra flesta fall är de överens med sin partner (vare sig de är pappalediga eller inte) och uopger inte att de blivit överkörda. Utöver de känslomässiga aspekterna så finns det formella skäl att det är svårt att tvinga någon att inte vara pappaledig – man måste själv skriva på ett papper för att överlåta hälften av ledigheten. Och slutligen: jag har aldrig syftat på vårdnadstvister i denna text, vilket jag klargjorde.
Tack för din kommentar Åsa Erlandson,
Men du gav en rejäl spark på dessa pappor, oavsett om det är eller inte är en vårdnadstvist med i bilden, som inte kan få vara föräldraledig.
Att du avsade dig vårdnadstvister i din text betyder inte att du har ryggen fri, då det finns pappor som inte får vara föräldraledig med sina barn pga mamman inte vill dela med sig. Att nyansera mamman och då välja att inte vilja se eller inte vill ta med de mammor som saboterar för barnen och för papporna är ett märkligt sätt att nyansera på.
För tredje och sista gången: jag skrev ”familjer med samarbetsvilja”. Det finns andra familjer ja, men de flesta saboterar inte för varandra. Om det vore så, borde det framgå i pappornas egna svar. Och långt färre än 80 procent uppge att de är ”nöjda”.
Sorry, korrfel. Det ska stå ”långt fler än 80 procent uppger att de är nöjda.”
Tack för din kommentar Åsa Erlandson,
Och jag har svarat vad hur jag tolkar din krönika.
Fars dag handlar om uppskattning och kärlek mycket mer än presenter. Kolla gärna min sida tillägnad alla fäder.
Med vänlig hälsning
Joy
Tack fars dag för din kommentar