I dagens ledare i GD tar den politiske redaktören Karin Bergkvist upp en som hon skriver viktig jämställdhetsfråga.
Hon tar upp denna fråga efter att Gävle Kommun lagt fram planerna för att göra Vallbackskolan till högstadium och samtidigt lägga ned, tror jag, 4 andra högstadieskolor i kommunen.

GD 10/11 2012
Karin skriver bland annat följande:
Det är fullständigt absurt att pojkarna tillåts halka efter i skolan och därmed också vad gäller högre utbildning (som en logisk följd till betygsgapet är det också i allra högsta grad kvinnlig dominans på högskolor och universitet). Och om denna så viktiga jämställdhetsfråga är det besynnerligt tyst. Kan det vara för att det handlar om pojkar?
Genusdebatten hamnar ofta skevt – det vill säga med ett enögt fokus på kvinnor – i samhällsdebatten. Det gäller inte minst skolfrågan. Traditionellt är det ju flickor som utmålas som offren för skolans genusstrukturer. Det är flickorna som sägs bli offer för att pojkarna tar mer plats och därmed styr samtalet i klassrummet med lärarna. Om lidandet nu är förbehållet flickorna syns det i alla fall inte på betygen.
I själva verket är det uppenbarligen pojkarna som blir offer för strukturerna: flickor förväntas sitta still och vara duktiga i skolan. Pojkar förväntas vara pojkar. Det vill säga, enligt nidbilden, stökiga och ointresserade. Omgivningen förväntar sig helt enkelt inte lika mycket av pojkar. Skolan misslyckas, samhället reagerar inte och pojkarna blir förlorare. Vilket svek!
Det krävs ett nytt sätt att tänka och räfst och rättarting för genuspedagogiken.
Jag önskar att fler politiska redaktörer och debattörer över lag kunde ta bladet från munnen och skriva om vad som händer och sker i dagens skola när det gäller skillnaden i hur flickor och pojkar presterar och hur skolan gör skillnad i hur de hanterar flickor och pojkar.
Men det är ju verkligheten och inte speciellt politiskt korrekt att påtala att det är pojkarna som är offren och inte flickorna….
Och nej, en retroaktiv belönande av flickor är inte tillåtet eller rätt. Men det görs och ingen av de styrande och de som bestämmer verkar orka bry sig…
För det är ju pojkar som får betala priset.
Bra skrivet Karin!
p.s Är det någon som kan komma ihåg ifall de har sett några rubriker eller notiser alls angående detta ökande betygsgap som Skolverket redovisade under senaste veckan ?
Media Länkar:
Nystart för skolan – och för pojkarna (GD)
Betygsgapet mellan flickor och pojkar förstoras (Skolverket)
Större betygsgap mellan flickor och pojkar (Skolverket)
Betygsgapet mellan flickor och pojkar fortsätter öka (Lärarnas Nyheter)
Betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar (DN)
Tjejers betyg allt bättre än killars (SVD)
Betygsgapet ökar på högstadiet (SVT Nyheterna)
Större betygsgap mellan pojkar och flickor
(ekuriren) (NWT)
Flickor får högre betyg än pojkar (SR P4 Kalmar)
Flickor får högre betyg (SR P4 Östergötland)
Niornas betygssnitt höjdes men många elever når inte målen (HD)
Betygsgapet mellan skolor växer (GD)
Jämställdhetsarbetet i skolan går för långsamt (Skolverket)
Fast pojkarna ‘förväntas’ inte ta plats, de förväntas sitta still och hålla käft. Men alla pojkar klarar inte av den biten om de inte får springa av sig först.
Ann-Mari! Tack för dina sista viktiga inlägg!
Jag såg inslag på Rapport och Aktuellt om de ökade betygsskillnaderna – men som vanligt var det mer eller mindre upplagt på ett sådant sätt att skulden för det hela lades på pojkarna själva.
Vilken tur att man inte går i skola i dag eftersom den inte bedrivs på lika vilkor.
Kvaliten på flertalet områden har i sverige raserats senaste 50-60 åren.
Personligen tror jag att antipluggkulturen har uppstått som en reaktion på dels dagens pedagogik och dels på det stora fokuset på flickorna.
Pedagogiken idag verkar kräva att eleven själv söker fram kunskapen och arbetar i projekt. Det är en pedagogik som troligen passar pojkarna i allmänhet sämre jämfört med kateder-undervisning och pekande med hela handen.
Det andra är att många skolor har specialdagar för flickorna och de coachas och curlas medan pojkarna inte ges någon motsvarande behandling. Det blir då tydligt för pojkarna att skolan inte helt och hållet vill ha med dem att göra.
De första pojkarna som slås ut är de tuffa killarna som tjejerna (när de börjar bli intresserade av motsatta könet) är intresserade av. De andra killarna ser det och drar slutsatsen att en riktig kille pluggar inte. Eftersom skolan i stort sett saknar manliga förebilder så finns det ingen motvikt. Antipluggkulturen är ett faktum.
För att ändra på det så tror jag det krävs ett antal saker:
1) Alternativa undervisningsmetoder t.e.x. möjlighet att använda gammal hederlig kateder-undervisning.
2) Fler manliga förebilder, helst män som kan ”ta befälet”. Gamla officerare med erfarenhet av att utbilda värnpliktiga skulle säkert göra susen! Troligen skulle både killarna och tjejerna må bra av det!
3) Ordning, reda och disciplin. Kanske kvarsittning eller extraläxor skulle ge lärarna en möjlighet att sätta ned foten.
4) Ett betygssystem som helt och hållet bygger på kunskap så att en prestation blir mätbar. Ge eleverna en möjlighet att tenta av sina betyg på ett centralt rättat prov. Det betyget får inte läraren sänka.
Tack bashflak för din kommentar.
Tack Sanjo för sin kommentar,
Naturligtvis så lägger nyheterna och vuxenvärlden skulden på pojkarna istället för på sig själv!
Tack anders för din kommentar
Tack Håkan för din kommentar,
Intressanta förslag du har!
Och det behövs mer manliga lärare i skolan, det är helt klart!
Disse er svært relevante:
http://www.bbc.co.uk/news/education-11151143
http://www.dailymail.co.uk/news/article-2102759/Why-boys-failing-grade-classroom-Lack-male-teachers-reason-according-new-study.html
http://www.publications.parliament.uk/pa/cm200405/cmselect/cmeduski/121/5020702.htm
http://www.vg.no/nyheter/innenriks/elevavisen/artikkel.php?artid=576334
En interesant ting å undersøke hadde vært hvordan gutter gjør det på militærdrevne skoler. I USA har militæret startet mange skoler i ghetto strøk og vistnok hatt stor sukess fordi de klarer å innføre disiplin. Det hadde vært interesant å vite om gutter gjør det relativt sett bedre på slike skoler. Det hadde også vært interesant å se på ikke militære skoler som har meget streng disiplin, slik som engelske kostskoler. Gjør gutter det bedre på slike skoler?
Jeg tror nedgangen i testosteronnivå på 50% de siste årene kan ha noe å se. Riktignok er testosteron ansvarlig for mye av gutters uskikkelige oppførsel, men det er også ansvarlig for drive og viljestyrke og selvtillitt og en evne til intenst fokus og å ikke gi opp.
Tack Erik för länkarna
Tack Erik för din kommentar,
Men varför inte bara ha en skola som även klarar av att undervisa pojkar ?
Problemet kan vara så enkelt som att det inte finns några incitament för skolor eller enskilda lärare att uppmuntra pojkar till ett bra resultat.
Här en intresssnt länk http://www.pitea-tidningen.se/telegram/tjejers-betyg-allt-battre-an-killars-7265258-default.aspx?
” Statistiken är alltså tydligast i Sjulnäs, men problematiken finns på fler ställen i Piteå kommun.”
Ett annat exempel på det fula med att det går bra för pojkar här.
http://www.sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/i-skuggan-av-duktiga-flickor/
Ang sista länken.
” På Arabyskolan i Växjö har pojkarna bättre betyg än flickorna. Därför fick skolan i fjol närmare 80 000 kronor från Skolverket till jämställdhetsarbete i syfte att förbättra flickornas skolresultat.”
Skolverkets syn på vad jämställdhet innebär är alltför tydlig!
Tack JD för din kommentar och för länkarna!
Tack för din kommentar JD,
Tyvärr så tror jag att Skolverket har samma jämställdhetsagenda som andra myndigheter.
Inget att oroa sig över.
När skolan är över och pojkar och flickor kommer ut på arbetsmarknaden så syns inte kunskapsskillnadema längre.
Pojkarna hävdar sig bra trots kunskapsbrister och får högre löner än de välutbildade flickorna. Löneskillnadena mellan könen ökar ju också som bekant.
Vad vi kan se är att utbildning och kunskaper är överskattat. Det är något annat som är viktigt.
Kanske du vet vad?
Tack för din kommentar Anonym
[…] Genusdebatten är skev och skolan fokuserar på flickor skriver politisk redaktör (Ann-Mari’s Blogg) […]