”Det kommer alltid förfölja mig att jag haft fingrarna i syltburken”, sade den förre Röda Korschefen Johan af Donner när de omfattande bedrägerierna avslöjats. (TT genom bla DN 100228)
Så är det skam att ha blivit upptäckt med fingrarna i syltburken eller det faktum att du snott pengar avsedda för bättre behövande än du själv Johan af Donner ?
Det är klart att det ser ut att vara en slags ursäktande handling att uttala sig som Johan gjorde om syltburken, men det kvarstår fortfarande och förmildrar inte den offentliga skammen att Johan inte rättade matsäcken efter plånboken utan snodde pengar för att leva “rätt” liv.
60000 är mycket pengar i månaden för de flesta människor, men inte för Johan af Donner. Så istället för att dra ner på sina utgifter och kanske inte sända sonen till en så svindyr internat skola norpade Johan af Donner pengar för att som britterna säger Keep up appearance.
Tydligen så verkar det svida mer att “byta ner sig” när det gäller livsstil än att stå vid den offentliga skampålen nu. Det är därför uttalandet av Johan af Donner om fingrarna i syltburken ter sig som en slags beklagan och självoffrande skam.
Vad jag ser som märkligt är att det var just Johan af Donner som skulle försnilla till sig kosing för familjens lyxiga livsstil med dyrbara vanorna, bostadsrättslägenheten på Östermalm och villan i fashionabla Torekov och sonens internat studier.
Är det för att han kunde lättare sätta planen i verket och därigenom kunde dupera sina arbetskamrater och arbetsgivare lättare än hustrun ?
Han hade en mycket stark ställning på Röda Korset och nära kontakter med både generalsekreteraren Christer Zettergren och ordföranden Bengt Westerberg. Vilka nu har det skapligt hett om öronen och får även de stå vid skampålen. Både Christer och Bengt har försvarat af Donner tidigare och eftersom Röda Korsets internrevision avskaffades 2006 kunde därmed deras skyddsling härja fritt och leva sitt liv i lyx som han tydligen ansåg sig berättigad med pengar som skulle gå till människor i nöd. (mer…)