Jag kommer nog inte på Julafton i år heller.

Åter igen så får barn fira Jul utan någon som helst kontakt med sin ena förälder. Barn vars föräldrar är ”normala” medelsvenssons utan några besöksförbud, skyddat boende alt identitet eller pågående fängelsestraff ser till att barnet/barnen inte får en fridfull jul.

Gemensam vårdnad verkar inte vara några problem att ignorera för att DU får ha barnet/barnen hela julhelgen.

Vad barnet vill och önskar är tydligen inte viktigt.

Så ”Jag kommer nog inte på Julafton i år heller.” är ett barns konstaterande att h*n blir utan halva sin familj i år igen.

Read Full Post »

4:e advent 2015

 

När fjärde ljuset brinner

vi hämtar julegran

och alla barnen räknar

dan före dan före dopparedan

Varför ger vi varandra julklappar?

Det förekom julgåvor till barnen i välbeställda familjer under 1600- och 1700-talen, men först senare började det bli vanligt med sådana presenter i bondgårdarna.
De ”julklappar” som fanns före de riktiga presenterna var skämtgåvor, som kastades in i hemlighet sedan någon först klappat på dörren.
Gåvan kunde vara en halmdocka, ett vedträ eller till och med en grisfot. Till gåvan hörde en skämtsam, ibland kanske elak vers. I den formen var klapparna en del i upptågen som hörde till julfirandet i byarna.

Källa:Fira Jul

Julfirandet i Sverige har inslag från hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från vikingatiden och framåt. I och med Sveriges kristnande kring mitten av 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna av blandas. (wikipedia)

Read Full Post »

Julklappstips 2015

Här är årets Julklappstips!

 

Läkare Utan Gränser är en medicinsk humanitär organisation som räddar liv och lindrar nöd där vi behövs mest.
Ge en gåva tex. 200 kronor kan räcka till att ge 309 barn en dos mässlingsvaccin. Mässling är en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn under fem år. Eller 300 kronor kan räcka till 62 filtar med isolerande hölje som skyddar offer för t ex naturkatastrofer mot värme, kyla, vind och regn.
Klicka på logon och se efter vad du kan välja att ge.

 

Unicef har verksamhet i över 190 länder. Arbetet kretsar kring bekämpning av fattigdom, barns rätt till överlevnad och utveckling, skydd mot våld och övergrepp, utbildning och jämställdhet, HIV/aids, katastrofarbete och opinionsbildning för barns rättigheter.

Ge en gåva tex. 203 kronor för ett Julpaket eller 151 kronor för ett Startpaket för fyra pappor.

Klicka på logon och se efter vad du kan välja att ge.

 

Många av världens flyktingkriser känner de flesta av oss inte ens till. FN:s flyktingorgan UNHCR finns på plats världen över för att hjälpa dem – också de vars situation får liten eller ingen uppmärksamhet i media. 

Ge en gåva tex. 255 kronor kan räcka till ett nödpaket med vatten, mat, handduk, filt, torra kläder och skor till någon som har överlevt resan över Medelhavet.  

Klicka på logon och se efter vad du kan välja att ge.

Read Full Post »

3:e advent 2015

När tredje ljuset brinner
vi juleklappar syr
och mamma bakar kakor
och har ett fasligt styr

Varför har vi julgran?

Seden är cirka 500 år gammal och kommer från Bayern i Tyskland. Förr pyntade man granen med ätbara kakor och nötter. Vid julens slut plundrade barnen trädet och åt upp det som var på det. Det tog en tid innan vi plockade upp seden i Skandinavien.
I Sverige rapporteras den första granen från 1741, men det dröjde länge innan seden spred sig utanför herrgårdarna.

Långt innan kristendomens intåg eldade man bål vid heliga träd. Denna tradition blev bannlyst av kyrkan vid år 452. I en frankisk text från 1200 talet finns beskrivningar av ett grönt träd med brinnande ljus. Sen hördes inget mer förrän på 1600-talet i franska Alsace, där man tog in ett träd och dekorerade det med kulörta pappersfigurer, kakor, frukt, godis, socker och glitter.

Källa: Julen i Fokus

 

Julfirandet i Sverige har inslag från hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från vikingatiden och framåt. I och med Sveriges kristnande kring mitten av 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna av blandas. (wikipedia)

Read Full Post »

2:a advent 2015

Mörkret tätnar i Advent
och vårt andra ljus blir tänt
Gud bevare dom som gråter
Låt dem le och leka åter.

Varför äter vi pepparkakor?

Den 9 december är det pepparkakans dag i Sverige men kakan äts egentligen året om och avnjuts av människor runt om i hela världen.
Pepparkakan som vi känner den är en tunn, spröd kaka som får sin unika smak från kryddor som ingefära, nejlika och kanel.

Det första dokumenterade ätandet av pepparkakor i Sverige dateras 1300- talet då nunnor bakade och åt dem i medicinskt syfte. De stackars nunnorna hade våldsamma magbesvär samt problem med matsmältningen och kryddorna i pepparkakan underlättade det hela. På den tiden var ingredienserna förutom de vi har idag, även peppar, kardemumma, anis, fänkol, cederolja, citron- och pomeransskal.
Källa: Lyckas Med Mat

 

Julfirandet i Sverige har inslag från hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från vikingatiden och framåt. I och med Sveriges kristnande kring mitten av 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna av blandas. (wikipedia)

Read Full Post »

1:a advent 2015

Så nu har nedräkningen börjat.
Vi kan tända det första av fyra advent ljus idag.

När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
och alla barnen glädjas
att fira få advent

Adventsljusstake, vad är det?

Det fanns förr något som kallades Adventsträdet. Från 1:a december till julafton stod ett träd i kyrkan och varje söndag tändes ett ljus för alla dom dagar som gått, en nedräkning inför jul helt enkelt. Denna tradition överlever i dag i dom 4 adventsljus vi tänder, samt dom ljus vi sätter på julgranen varje år.

Seden kom till Sverige under 1800-talets slut och blev vanlig under 1920- och 30-talen.
Adventsljusstakarna står på norra halvklotet, där december är årets mörkaste månad, även symboliskt för ”ett ljus i mörkret”. Många advents, Lucia- och julsånger beskriver hur ljusen tänds i adventstider

Källa: Julen i Fokus och Wikipedia

 

 

Julfirandet i Sverige har inslag från hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från vikingatiden och framåt. I och med Sveriges kristnande kring mitten av 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna av blandas. (wikipedia)

 

 

Read Full Post »