2:a advent 2015

Mörkret tätnar i Advent
och vårt andra ljus blir tänt
Gud bevare dom som gråter
Låt dem le och leka åter.

Varför äter vi pepparkakor?

Den 9 december är det pepparkakans dag i Sverige men kakan äts egentligen året om och avnjuts av människor runt om i hela världen.
Pepparkakan som vi känner den är en tunn, spröd kaka som får sin unika smak från kryddor som ingefära, nejlika och kanel.

Det första dokumenterade ätandet av pepparkakor i Sverige dateras 1300- talet då nunnor bakade och åt dem i medicinskt syfte. De stackars nunnorna hade våldsamma magbesvär samt problem med matsmältningen och kryddorna i pepparkakan underlättade det hela. På den tiden var ingredienserna förutom de vi har idag, även peppar, kardemumma, anis, fänkol, cederolja, citron- och pomeransskal.
Källa: Lyckas Med Mat

 

Julfirandet i Sverige har inslag från hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från vikingatiden och framåt. I och med Sveriges kristnande kring mitten av 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna av blandas. (wikipedia)

Read Full Post »

2:a advent 2014

Mörkret tätnar i Advent
och vårt andra ljus blir tänt
Gud bevare dom som gråter
Låt dem le och leka åter.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.

Julen är förknippad med Lucia, julklappar, pepparkaksbak och julmat, och man brukar städa, stöpa ljus, stoppa korv, koka knäck och annat julgodis, ta fram julprydnader och klä en gran. (wikipedia)

Read Full Post »

2:a advent 2013

Mörkret tätnar i Advent
och vårt andra ljus blir tänt
Gud bevare dom som gråter
Låt dem le och leka åter.

Det lackas mot jul och frågan är:

Hur många barn kommer få träffa båda sina föräldrar över julhelgen ?

I en del familjer så fungerar det ju med julfirandet, man tar varannan julafton per förälder,  men i en del familjer så hindras barn och förälder att fira jul.

Ibland vågar man inte ens hoppas, för tidigare umgängen, oavsett om det är en högtid eller ej, har inte blivit av.

Read Full Post »

2:a advent 2012

Mörkret tätnar i Advent
och vårt andra ljus blir tänt
Gud bevare dom som gråter
Låt dem le och leka åter.

Årets tema är vad Sverige inte har som kan hjälpa barn.

Vad barn i Sverige inte har är ett juridiskt ombud som tar hand deras intressen och bästa.
Jag skriver nu specifikt om de barn som hamnar i kläm under en vårdnadstvist. 

Det finns även de som arbetar för att alla barn som är

Read Full Post »

1:a advent 2012

Så nu har nedräkningen börjat.
Vi kan tända det första av fyra advent ljus idag.

När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
och alla barnen glädjas
att fira få advent

Årets tema är vad Sverige inte har som kan hjälpa barn.

Vad som bland annat saknas i Sverige är ett effektivt sätt att

Read Full Post »

Vill inte Sverige stärka barns rättigheter?

SVD 27/5 2012

Som vuxen i Sverige så kan du ta ditt rättsärende till bland annat EU domstolen om du inte är nöjd med vad det Svenska rättsväsendet har gjort eller inte gjort.

Barn i Sverige har inte någon möjlighet att själva, utan deras vårdnadshavares godkännande, lämna in klagomål till myndigheter eller juridiska instanser skriver 14 människorättsorganisationer på SVD Brännpunkt idag.
Ej heller kan barn i Sverige vända sig till FN:s Barnrättskommitté i Genève när deras rättigheter kränkts och de nationella rättssystemen misslyckas med att ge dem upprättelse.

Varför?

Sverige har inte skrivit under eller ens indikerat att de är villiga eller intresserade att skriva under det tilläggsprotokoll till barnkonventionen som antogs i december 2011 innebär att det skapas en möjlighet för barn att föra fram klagomål till FN:s Barnrättskommitté i Genève.

 

20 länder har skrivit under tilläggsprotokollet bland annat Brasilien, Finland, Italien, Mali, Marocko, Peru, Slovakien och Uruguay. Och det finns fler länder, som enligt artikelförfattarna, är villiga att inom kort skriva under.
Men inte Sverige…..

 

I februari i år signerade de första länderna ett tillägg till barnkonventionen som innebär att barn ges möjlighet att överklaga till FN:s barnrättskommitté om ett land kränker deras rättigheter – men Sverige valde att inte

Read Full Post »

Sveriges Riksdag sviker de kidnappade och gömda barnen igen

Idag avslog Sveriges Riksdag motionen 2009/10:C256 som riksdagsledamoten Annelie Enochson (kd) lämnat in.
Motionen hade rubriken:

Samordningsmyndighet för ärenden om bortförda barn

Civilutskottet tyckte att denna motion skulle avslås tillsammans med en hel hög andra motioner.  Motiveringen från civilutskottet ser ni längst ner i detta inlägg.

Jag är heligt förbannad att Sveriges Riksdag inte har mer Civilkurage och medkänsla att de förstår att denna motion skulle gagna alla försvunna och kidnappade barn.

Det är ett så tydligt tecken att kidnappade och försvunna barn inte ska få kosta pengar att finna och en förlängning av att Barnkonventionen inte är så viktig heller.
Den har ju Sverige ej antagit som en lag utan mer som en vag rekommendation.

Fy på er som röstade nej till denna motion !!!

Frågan är ju, VET NI VAD NI RÖSTADE NEJ TILL ???

Ingrid Carlqvist har uppmärksammat detta nej, läs mer här.

Här är ett citat ur Annelie Enochsons motion:

Sverige behöver en samordningscentral som hanterar barnbortföranden. Problemet är stort och allvarligt, och det växer för varje år genom en ökande internationalisering och en mer rörlig värld. Samordningscentralen bör ordnas som en myndighet och vara tillgänglig 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, på ett journummer. De som ska arbeta här ska vara specialutbildade inom barnbortföranden och gärna själva ha personlig erfarenhet av vad detta innebär.
Läs mer här.

Civilutskottets betänkande 2009/10:CU8

Familjerättsliga frågor

Betänkande 2009/10:CU8
Utskottets förslag och kammarens omröstning

Sammanfattning av utskottets förslag

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner som rör familjerätt från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009. Utskottet hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden under mandatperioden. Motionerna tar upp frågor som registrering av testamenten, arvsrättsliga frågor, egendomsförhållandet mellan makar och sambor, ändringar i namnlagen vad gäller för- och efternamn, införande av barnbalk, beslutsfattandet vid gemensam vårdnad och andra frågor rörande vårdnad av barn. Övriga motionsförslag handlar bland annat om biträde för barn, frågor om stödperson vid umgänge med barn, bortförda barn i internationella förhållanden, frågor om faderskap, barns skuldsättning, kommuners skadeståndsansvar, förmynderskapsfrågor, äktenskaps- och vigselfrågor samt åtgärder mot barn- och tvångsäktenskap.

Read Full Post »