Dåligt och ibland ingen hjälp alls när barn förs bort

Gefle Dagblad 15/2 2014

Åter igen så konstateras det att Sverige inte har en bra organisation och arbetssätt att hitta bortförda barn. Oavsett om de förs ut från landet eller ej så är Sverige ett totalt mörker.
Undantaget är Fallet med Elin från Mörbylånga, då fanns det både resurser och ett effektivt arbetssätt som gjorde att Elin återfanns snabbt.
Man kan ju undra var denna effektivitet och dessa resurser finns i vanliga fall när ett eller flera förs bort av sin ena förälder ?
Eller är det skillnad i att man från början trodde att det var en okänd person som fört bort Elin ?
Skrämmande i så fall…

Flera dagstidningar både pappers och nätupplagor har en TT-notis publicerad angående detta stora problem. Min morgon tidning GD har i sin pappersupplaga en längre artikel från TT.

Read Full Post »

14 år

Idag fyller en kille år, dagen efter min äldsta brorsons födelsedag.
De är lika gamla hela 14 år har de blivit!

De har en del gemensamt dessa två killar, bland annat att deras föräldrar är skilda.
Men det är en sak de inte har gemensamt.
Min brorson är fri, han kan välja själv var och med vilken av sina två föräldrar han vill bo hos. Han har en röst och han får sin röst hörd.

Det kan inte Vid.

Mamma Anna och Vid

Read Full Post »

3:e advent

När tredje ljuset brinner

vi juleklappar syr

Read Full Post »

Förlorade barn – artikelserie i Dagen

Vid Frank Radosh mamma Anna Frank tipsar på sin blogg om en artikelserie i tidningen Dagen.
artikelserien är döpt till: Förlorade barn och är i tre delar.

Anna skriver följande:

Jag är tacksam för de journalister som väljer att skriva om det här oerhört allvarliga och svåra ämne. Det är viktigt att vi skriver mer, pratar mer och över huvudtaget engagerar oss mer för de barn som drabbas. Det är också viktigt att vi som medmänniskor säger ifrån, och inte accepterar när en förälder kvarhåller eller bortför sitt barn. För de barn som drabbas är ett stort trauma och innebär skador som tar lång tid att reparera. Det är dagar och år som aldrig kommer tillbaka.

Här är ett litet utdrag ur del 1 i artikelserien Förlorade barn:

Read Full Post »

En kort stund med Vid

24 april skriver Anna Frank på sin blogg:

Igår träffade jag Vid.

Igår träffade jag mitt barn som jag inte sett sedan i februari förra året.

En absurd och overklig situation. På ett litet rum på socialkontoret i Trebinje, omgivna av personer från socialtjänsten, skulle ett barn och hans mamma få träffas, få prata, få vara tillsammans för första gången på över ett år…

Jag fick krama Vid, jag fick pussa honom på pannan, stryka honom över kinden, rufsa honom i håret, lägga det bakom hans öra, antagligen det som ingen 13-åring vill att hans mamma ska göra, så… Jag är glad och lycklig, samtidigt som jag tänker på allt som jag inte hann säga.

Men Vid min älskling, lyssna på mig nu noga. Det som jag försökte säga, men jag vet inte om det gick fram… Lyssna nu noga istället. Det är inte mitt fel att din pappa och du inte kan resa utanför Bosnien. Det är inte mitt fel att din pappa är efterlyst och häktad i sin frånvaro, även om det är det som din pappa säger till dig.
Läs mer här.

Vid Frank Radosh

Läs även det långa inlägget som SBN har om detta mötet och fallet Radosh.
Här är ett litet citat:

Vid Frank Radosh är bortförd till Bosnien sedan snart 2 år tillbaka. Hans mamma har inte fått någon adress till sitt barn och inget telefonnummer. All kontakt har strypts. Under tiden som Vid har isolerats av sin pappa, som enligt svensk domstol inte förmår att se till Vids bästa då han agerar
aggressivt och impulsivt och brister i omsorg om Vid. Pappan behandlades för akut ångest och depression när bortförandet av Vid skedde.

Vids pappas märkliga beteende lyser igenom på många sätt, särskilt här på Internet. Han försöker på alla sätt och vis att övertyga hela världen om sin oskuld och skyller allt som har gått fel i sitt eget liv och situation, på Vids mamma Anna och på Vid själv. Han har på sista tiden börjat att använda Vids eget namn, bland andra epitet och pseudonymer som han tror att ingen ser igenom, för att skriva kommentarer på de bloggar som uppmärksammat kidnappningen av Vid. Tyvärr så vet vi alla hur Vids svenska är och hur hans pappas svenska är, både när det gäller grammatiken, stavningen och ordvalen. Han måste vara oerhört desperat och verkar inte sky några medel för att få rätt. Men tvärtom så gräver han bara ner sig djupare i sin egen grop.

Läs mer här.

.

En av de saker som SBN uppmärksammar i sitt inlägg är att Vids pappa har kommenterat i Vids namn på div bloggar. Här är ett av exemplen. från Carl Bildts blogg Alla dessa dagar.
I kommentarerna till inlägget ”Iväg för veckan” så finns det en kommentar som Vids pappa har skrivit i Vids namn.

Vids pappa Zelimir Rados, kallas för Nino

Vid är i ett otroligt utsatt läge, han är utsatt för grov PAS av sin pappa och har tecken av Stockholmssyndromet pga den isolering och ensidiga tillvaro hans pappa utsätter honom för.

Detta är inte en förälder som handlar utifrån sitt barns bästa, detta är psykisk misshandel och rent jävla maktutövande från Zelimir Rados sida. Ingen kärlek bara psykisk misshandel av Vid.

När ska barns bästa få gälla även för Vid Frank Radosh ?

När ska Vid få vara fri ?

Read Full Post »