
Partner våld, våld i nära relationer, relationsvåld.
Våldet benämns på flera sätt, men är samma slags våld.
Tyvärr så väljer Sverige att väldigt ensidigt fokusera på en del av detta våld istället för allt våld.
Det är åter skriverier i media om Relationsvåld, men som vanligt så fokuserar journalister, aktivister och politiker på en del av våldet.
Förslag och krav läggs fram och de är inte könsneutrala utan ensidiga vilket gör om de vinner laga kraft snedvrider rättsväsendet och samhället ännu mer.
I Expressen går det att läsa att ROKS fått under 2021 hittills beviljats 13 200 000 kronor i statligt stöd. Under 2020 fick de, utöver det ”vanliga” stödet, ytterligare 9 000 000 kronor med anledning av coronapandemin.

Mansjourerna är inte ens i närheten att få ens en gnutta av summor som detta. De pengar som har delats ut tidigare till Mansjourer har varit hårt öronmärkta att enbart gå till verksamhet som får mannen att sluta slå. Så inga pengar till stödverksamhet, projekt, boende, löner för anställda etc. I Expressen finns en debattartikel skriven av Magnus Falkman.
Han tar upp de stora skillnaderna mellan vad för stöd och hjälp som erbjuds beroende på vilket kön den våldsutsatte har.
Snedfördelning av resurser har resulterat i att mindre än en procent av de utsatta männen sökt hjälp på en mans- eller brottsofferjour. Istället söker man stöd hos familj och vänner. De barn som har bevittnat mammas våld mot pappa har således avsevärt sämre möjligheter till hjälp och stöd än de barn som bevittnat det omvända. När utsatta män ringt socialtjänsten i hopp om stöd och hjälp, och fått besked om att kvinnor måste prioriteras – då har något gått riktigt snett i arbetet för att hjälpa de utsatta.
Jämställdhet verkar inte vara något som prioriteras när det gäller brottsoffren för relationsvåld.
Vilket är totalt förkastligt och absurt.
På Socialstyrelsens sida gällande Relationsvåld går det bla att läsa följande:
Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är en del av regeringens jämställdhetspolitik och kopplad till jämställdhetsmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I strategin finns ett fokus på att stärka skyddet för våldsutsatta, men också på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet.
Så regeringen har ensidigt antagit att Relationsvåld är mäns våld mot kvinnor och att jämställdhet ska fixas till genom att se till att just det våldet upphör. En rejäl spottloska i ansiktet på dem som är våldsutsatta i en relation, men som inte uppfyller normen för regeringens tolkning av Relationsvåld.
Att leva i en relations som är våldsam är ett trauma och det blir inte bättre av att du ignoreras av samhället och rättsväsendet. Det finns personer som gör sitt bästa att förminska de brottsoffer i relationsvåld som inte är kvinnor, för man måste se på mer än bara just ”den” relationen. Med andra ord man vill att kvinnan ska få ha monopol på brottsofferrollen. Helt sjukt men så är det. Läs artikeln med Sara Skoog Waller, forskare i psykologi vid Högskolan i Gävle. Hon har en ganska skrämmande syn på hur man ska frisera till verkligheten så att våldsutsatta män inte blir ansedda som brottsoffer i relationsvåld. För det är ju alltid så att ett brottsoffer måste vara mer utsatt än ett annat. ?!??
Media länkar:
Våldsutsatta män får inte samma stöd som kvinnor (Expressen)
Anders misshandlades av sin fru under 25 år (TV4)
Studier om våld i nära relationer missar helt de mest utsatta (Högskolan i Gävle)
Våld i nära relationer (Socialstyrelsen)
Män som utsätts för våld i nära relationer–En kvalitativ studie om normer, maskulinitet och genus
Författare: Eveline Christensson & Sara Gärdelöv
Examensarbete, 15HP, kandidatuppsatsSocialt arbeteJönköping, maj 2020
MÄN SOM OFFER FÖR VÅLD I NÄRA RELATIONER
Författare: ELIN ANDERSSON & EMILIA ÖSTLUND
Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet 210 hp
Hälsa och samhälle Socionomprogrammet Juni 2020
Jag hade för 15-20 år sedan en del kontakt, via mitt jobb, med ordförande i en lokalavdelning av ROKS (eller annan liknande organisation). När vi pratade om våld i relationer var hon helt inne i den feministiska tolkningen av att det bara är män som slår.
Men hela hennes begreppsvärld vändes upp och ner när _hennes egen son_ slogs gul och blå av sin fru! Och inte bara en gång, utan flera gånger! Först då ville hon ens prata om att det kunde, kanske, möjligen, vara så att en del kvinnor slår. Men hon ville alltid börja fundera på vad mannen i förhållandet kunde ha gjort för att tvinga kvinnan att slå….