Skamligt låga straffpåföljder för de föräldrar som kidnappar sina barn

KvP och Expressen skriver idag om Daniel som fördes bort av sin pappa i maj 2011.
Daniel är fortfarande inte tillbaka hos sin mamma i Sverige, han befinner sig i Irak dit hans pappa förde honom. Daniel har dock blivit överlämnad till sin släkt på mammans sida och väntar på att bli återförd till Sverige. Så Kidnappningen är avslutad.

Men jag vill lyfta fram det rent juridiska kring denna kidnappning.

För har ni läst artikeln och funderat/reagerat på de otroligt låga straffpåföljderna ???

Exmaken stannade i Irak till augusti 2016.  När han kom tillbaka till Sverige anmälde han sig själv. Efter en kortare förhandling i Malmö tingsrätt dömdes han förra sommaren till fängelse i två år för egenmäktighet med barn.

I och för sig är 2 års fängelse ett strängt straff med tanke på att det är en kidnappning av ditt egna barn, men om man jämför med människorov – då någon för dig okänd kidnappar ditt barn så är straffpåföljden i det fallet mycket mer kännbar.

När han släpptes på fri fot i år greps han och anhölls återigen för exakt samma brott.
– Det var ju ett pågående brott, min klient gjorde en ny anmälan, säger Shabnam Shahrestans advokat Elisabet Ask Lundgren.
Shabnams exmake dömdes på tisdagen för grov egenmäktighet med barn. Eftersom han bidragit till att Daniel nu är tillbaka fick han strafflindring. Från två års fängelse till ett år och åtta månader.

Så ett straff till med rabatt denna gång, så totalt har pappan – förövaren – fått 3 år och 8 månader fängelse och so vanligt så gäller ju 2/3 avtjänat straff och vips så är det inte så mycket tid kvar bakom galler.
För ett kidnappat barn som ännu ej är tillbaka hos sin familj. Ett barn som kidnappades 2011.

KvP 5 juli 2018

Svensk juridik och lagstiftning för brott inom familjen, det är där man hittar brotten Egenmäktighet med barn och Grov Egenmäktighet med barn – på vanlig svenska kidnappning av barn av familjemedlem.

Av någon dum och obegriplig anledning så vill inte rättsväsendet egentligen ta tag i dessa brott, vilket är ett otroligt svek mot de kidnappade barnen som även blir i och med det svikna av samhället utöver det svek som en av deras föräldrar begått mot dem.

Men ibland så går det ju inte att förneka brottet och rättsväsendet får ta tag i det, med mycket varierat resultat. Det finns otroligt engagerade poliser, åklagare, målsägandebiträden och andra inom rättsväsendet, men det finns även de som överhuvudtaget inte gör ett piss för att finna barnet/barnen och återföra dem till sin vårdnadshavare/förälder.
Detta gör att det finns överhuvudtaget inga garantier att ditt kidnappade barn får rättvisa, att du som förälder kan få tillbaka ditt barn eller att förövaren blir åtalad.

Och om de nu, mot förmodan, blir en rättegång så är straffpåföljden ett hån. Praxis har legat på 10 månaders fängelse, så att pappan i detta aktuella fallet fick först 2 år och sedan 1 år och 8 månader är unikt. Men då är ju Daniel kidnappad till ett annat land.

I brottsbalken så står et följande om brottet där barn förs bort av familjemedlem.

7 kap. Om brott mot familj

4 § Den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet döms för egenmäktighet med barn till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte utgör brott mot frihet. Detsamma gäller, om den som gemensamt med någon annan har vårdnaden om ett barn under femton år utan beaktansvärt skäl egenmäktigt skiljer barnet från den andra vårdnadshavaren eller om den som ska ha vårdnaden obehörigen bemäktigar sig barnet och därigenom själv tar sig rätt.

Till ansvar enligt första stycket döms också den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om gärningen inte utgör brott mot frihet eller främjande av flykt.

Är brott som avses i första eller andra stycket grovt, ska gärningsmannen dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2014:303).

6 § Egenmäktighet med barn må ej åtalas av åklagare, med mindre åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt. Lag (1973:648).

 

Man vinner inga val på barn, så är det därför denna del av brottsbalken inte fått några förändringar gällande skärning av straffpåföljd ?

Det finns politiker som försökt så till förändringar, men det tar tvärstopp – det finns inget intresse att stärka rättssäkerheten för dessa brottsoffer.

Vilket är synd och skam.

 

P.s Just detta brott – att en förälder för bort och gömmer sina barn är ett brott som till största delen utförs av mamman. Tyvärr så får den lilla mediala uppmärksamheten till detta vidriga brott det att se ut att papporna är den som kidnappar sina barn.

Oavsett vilken förälder som för bort barnet/barnen så är det just barnet/barnen som är förloraren för de har blivit sviken av en av dem som de ska kunna lita på.

Media länk:

Daniel rövades bort – får se sin mamma efter sju år   (KvP Expressen)

Brottsbalk (1962:700)