
Aftonbladet 15 sep 2017
Jag vet inte om Aftonbladet har direktöversatt den här artikeln från Ekstrabladet, men en formulering gör att jag blir mycket tveksam till artikelförfattarens/journalistens människosyn! Eller är det den person som översatt från danska som jag ska fundera på vad denne har för människosyn?
Thea Pedersen har för Ekstrabladet besökt husvagnsparken Lake Shore Village Trailerpark norr om Orlando och The Palace Mobile Home Park, en husvagnspark i St Petersburg söder om Orlando.
I Lake Shore så bor det 120 invånarna varav 110 av dem har sexdomar i sitt förslutna.
De är dömda för väldigt olika brott – men en sak har de gemensamt: deras namn finns i sexregistret. Och kommer att finnas där under resten av deras liv.
Många av USAs delstater har lagar som anger ett säkerhetsavstånd från skolor, bibliotek, kyrkor, parker, dagis och andra ställen där det kan finnas barn som de som är dömda för ett sexbrott och finns med i sexregistret måste leva efter.
När man läser Aftonbladets version av Thea Pedersen artikel så känns som hon bara vill lyfta fram den hårda hållningen mot dömda sexförbrytare som finns i USA, hon belyser inte brotten och hur stor chansen är för återfall.
Vad jag reagerade på är i början av artikeln i Aftonbladet.
En skrämmande Aha! upplevelse. Vad säger du ?

Aftonbladet 15 sep 2017
Men så är det ju i Skandinavien, du kan börja om på nytt !
När det gäller sexbrott så är det en skrämmande tanke att den dömde kan börja om på nytt när h*n släpps efter avtjänat straff.
Undrar just hur man ska tolka detta ”börja på nytt” när det gäller dömda sexförbrytare ?
Jag har letat reda på Thea Pedersens artikel i Ekstrabladet och den är väldigt annorlunda!
Aftonbladet har fokuserat Thea Pedersens artikel att belysa de hårda villkor som dömda sexförbrytare har efter avtjänat straff, en slags snyftreportage med en offerkofta. Medvetet eller ej så har man tonat ned Tracy till foton med kort bildtext.
Lite märkligt då det är viktigt att lyfta fram det faktum att även kvinnor kan begå sexuella övergrepp.

Aftonbladet 15 sep 2017
I Extrabladet så skriver Thea Pedersen om den dömda mamman Tracy, det är alltså inte bara bildtext. Tracy utnyttjade sin son sexuellt, som hon dokumenterade = Barnporr, och har suttit 9 år i fängelse för det. Sonen förgrep sig på en 3-årig pojke när han var 13 år.
Tracy fick ej kontakta sonen enligt domslutet, all kontakt innan han fyllt 18 år efter hon åkt fast stoppades. Om de skulle få kontakt med varandra i framtiden så beror det på om sonen vill och det kommer ske på hans villkor.
Båda artiklarna ger de dömda sexförbrytarna viss anonymitet. Jag får känslan av den där offerkoftan, att det är viktigare att skydda sexförbrytarna än att visa hur en sexförbrytare är och ser ut.
Den du minst anar kan begå sexbrott!
Och de som bor i husvagnsparkerna som Thea Pedersen besökt ser inte ut som monster eller fula gubbar, de ser ut som vanligt folk.
Så vad var/är syftet med Thea Pedersens artikel?
Båda två, det är ju mer eller mindre två olika artiklar som finns publicerade om husvagnsparkerna.
Vad vill Thea Pedersen ha sagt ?
Är det ett granskande reportage för att visa skillnaden mellan Skandinavien och USA gällande kontroll och övervakning av dömda sexförbrytare efter avtjänat straff eller är det en offerkofta till de dömda sexförbrytarna för att de inte kan börja om på nytt efter avtjänat straff?
Om du vill veta mer om de dömda sexförbrytarnas liv i husvagnsparkerna i Florida se Pervert Park !
Dokumentären vann the World Cinema Documentary Special Jury Award for Impact vid Sundance Film Festival 2015.
Dokumentären Pervert Park av Frida och Lasse Barkfors från 2015 är en granskning av hur livet ter sig i husvagnsparkerna i Florida där dömda sexbrottslingar bor.
De visar att en del av de dömda har en hel del problem från barndomen som kan ha påverkat hur deras val som vuxna lett dem till husvagnsparken och ett liv som dömd sexförbrytare med livstids listning i sexregistret. Men filmen är inte en ursäkt för brotten, den visar hur verkligheten är för dömda sexförbrytare. Det är alltså ingen offerkofta som filmen ger utan en spegling av vardagen efter straffet.
Frida och Lasse Barkfors träffade bland annat Tracy som Thea Pedersen skriver om.
VICE skriver följande om Tracy i filmen Pervert Park:
A more complicated example is that of Tracy Lynn Hutchinson, who says she was raped by her father and his friends growing up, and went on to have a sexual relationship with him as an adult. Later, she met a man online who said he would send her money if she had sex with her eight-year-old son. Initially, Hutchinson says, she resisted, before eventually committing the crime. Given her experience with incest, it’s unclear if she understood how wrong that was at the time she did it, though. And while the park has an in-house counselor, Hutchinson tells the filmmakers this is the first time she’s truly confessed her whole story.
Frida och Lasse Barkfors har under 2016 lämnat en uppdatering på hur det går för de dömda sexförbrytarna i Pervert Park.
Gällande Tracy så står det följande:
Tracy Hutchinson has moved in with her fiancée outside of the park. She is still in college and is working on her relationship with her son.
Då Tracy har 15 år övervakning efter avtjänad dom så gäller reglerna om avstånd till barn fortfarande.
Brottet begicks 2004, hon satt 9 år i fängelse och har 15 års övervakning efter avtjänat straff så kring 2028 är Tracy ”fri”. Men förmodligen fortfarande kvar i sexregistret resten av sitt liv.
Media länkar:
Pedofiler och våldtäktsförbrytare – här är staden där alla är sexbrottslingar (Aftonbladet) Plus
Tracy havde sex med sin otteårige søn (Ekstrabladet)
Svensk film vann pris på Sundancefestivalen (SVT)
Scandinavian doc wins special prize at Sundance (SR Radio Sweden)
Pervert Park: Where Sex Offenders Try to Be Normal (Esquire)
Inside the Florida Trailer Park for Convicted Sex Offenders (Vice)
Kommentera gärna, din kommentar kommer att inte synas förrän och om den godkänns av blogginnehavaren. Feel free to comment, your comment will not appear until and if approved by the blog owner.