Det har sagt under helgens TV sändningar att Sverige förlorade oskulden när Olof Palme mördades på öppen gata.
Men när blev Sverige blind ?
När valde man att bli undanfallande, titta bort och totalt förneka de extrema åsikter och agerande som började växa sig stark inom landets gränser ?
När det gäller extrema religiösa och våldsverkande personer och grupperingar så har Sverige valt att fokusera på högerextremism och förneka att vänsterextrema är minst lika våldsamma att sprida sitt budskap. Och vi ska inte ens nämna hur man har hanterat elefanten i rummet….
Religiös extremism och då specifikt islamistisk extremism.
För fan ta dig om du smädar Islam, då är du islamofob och främlingsfientlig!
Så smidigt att från offentligt håll via medier kväva kritik och oro kring den växande extrema tolkningen av islam som finns närvarande i Sverige.
Man har i sin iver att försöka få en fungerande integration av nysvenskar i det svenska samhället kvävt all form av kritik och gett de islamistiska extremisterna i Sverige fri lejd att verka öppet med ansvarsfrihet.
Och för att visa hur ”intoleranta” svenskarna är skriver bland annat nuvarande ärkebiskopen, då biskop Antje Jackelén, en debattartikel i DN. Den publiceras på den inofficiella nationaldagen – Midsommarafton – och uppmanar svenskar att acceptera rätten att vara annorlunda.
Så har inte svenskar varit accepterande ?
Jag anser att Sverige och svenskarna har gjort allt i sin makt att vara accepterande, men att det tydligen inte är bra nog. Att vi trots denna acceptans beskylls för att kränka och inte förstå olika religiösa påbud och levnadssätt, när vi försynt påpekar att i Sverige så badar alla tillsammans i simhallen, kvinnor behöver inte täcka sig i ett heltäckande tygtycke och barn oavsett kön åker buss och har idrottslektion tillsammans sida vid sida.
Om Sverige och svenskarna ska acceptera rätten att vara annorlunda, ska då inte ”andra” acceptera hur vi lever i Sverige ?
Att vi badar alla tillsammans i simhallen, kvinnor behöver inte täcka sig i ett heltäckande tygtycke och barn oavsett kön åker buss och har idrottslektion tillsammans sida vid sida.
Jag bara frågar…
Sverige har åsiktsfrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet, mötesfrihet.
Den islamistiska extremismen är född i länder som ingen medborgare åtnjuter dessa friheter, så varför ska Sverige som land acceptera denna extremism bara för vi är ett öppet land, bara för vi försöker leva i mångfald – bara för vi ger en fristad till människor på flykt ?
Kan vi fixa denna blindhet nu ?
Kan vi öppna ögonen och se denna extremism för vad den är?
Kan vi låta bli att brännmärka dem som sett denna islamistiska extremism rätta ansikte för länge sedan och försökt att varna oss ?
Det är inte islamfientligt att stå upp mot islamistisk extremism.
Det är inte att vara islamofob för man säger nej till islamistisk extremism.
Det sägs att Islam är fredens religion, men jag kan inte begripa religionens tolkning av fred. Fred är inte död och terror som den på Drottninggatan i fredags, eller efter strandpromenaden i Nice, eller på Westminster Bridge i London.
Blindheten som Sverige har mot annan extremism än den från höger, är lika obegripligt idiotisk som den tolkning av relationsvåld som landet har. För det är ju bara män som slår kvinnor och barn…
Intressant att man tar upp Olof Palme, denne genuint hycklande individ …
Tack för din kommentar SasjaL.