Hur bitter är du efter att förhållandet tagit slut ?
Efter att skilsmässan är klar är du fortfarande besviken och förolämpad över att det är slut ?
Har du fortfarande ett brinnande hat eller en ilska som svider när det gäller ditt ex ?
Hur långt är du villig att gå för att få ge igen, ta ut din rättmätiga hämnd ?
Hur hätsk och hämndlysten är du på ditt ex ???
Cathleen Hackney och Paul Barber var gifta i 3 år och skildes för 30 år sedan. Skilsmässan beskrivs som bitter och livet efter de gått skilda vägar fortsatte vara fyllt av konflikter och tvistande. Paret hade en son, Paul, vilket gjorde att man hade kontakt även om det bästa hade varit om de inte hade det. (med tanke på Cathleens bitterhet)
Sonen Paul fick kroniska leverproblem pga. hepatit och avled 2010.
Och det är nu som Cathleen Hackney bitterhet och brinnande hat för sonens pappa, hennes ex-make Paul får härja fritt.

MailOnline 22/5 2015
Cathleen Hackney och Paul Barber hade lite olika åsikter om hur och var sonen skulle begravas. Cathleen kontaktade en begravningsbyrå och ville att sonen skulle kremeras, Paul Barber ville inte att begravningen skulle äga rum på det sättet och försökte att hindra att kroppen lämnades ut. Då bytte Cathleen begravningsbyrå och undertecknade dokument som sa att ingen av den närmaste släkten hade invändningar i att kroppen efter sonen kremerades.
Hon hade så bråttom i att få sonen kremerad att hon inte ens själv närvarade vid begravningsgudstjänsten som beskrivs som en fattigmansbegravning i brittiska MailOnline.
Paul Barber fick av en ren händelse veta att sonen var kremerad, efter att det hade ägt rum via ett meddelande på mobilsvar. Han vet fortfarande inte var sonens aska är spridd och litar inte på det Cathleen säger att askan är spridd över familjegraven. Paul Barber har nämligen aldrig hört talas om att det funnits eller finns en familjegrav. Han misstänker att Cathleen fortfarande har sonens aska i en urna någonstans.
Cathleen Hackney åtalades för brott mot lagstiftningen om kremering från 1902 efter att det säkerställts att hon angivit och uppgivit falska uppgifter.
Judge David Fletcher vid Stoke-on-Trent Crown Court dömde Cathleen Hackney till 4 månaders fängelse och £5.000 i skadestånd till Paul Barber.
Judge Fletcher told Hackney: ‘I have no doubt that this is a case where your actions were intended to cause harm specifically to Mr Barber.
‘You willingly violated the criminal law to achieve that aim.’
Adding that Mr Barber had suffered psychological distress, the judge told his ex wife: ‘Your behaviour undermined a serious and important process in the most fundamental way.
‘Your behaviour has plumbed the depths and can properly be described as selfish and egocentric.
‘It’s an old-fashioned word, I know, but your behaviour was wicked.’
Cathleen Hackney sa i rätten att det enda hon ville var att låta sonen få sin sista vila. Men det stora problemet var ju att Paul Barber skulle närvara och det ville hon inte eftersom han hade förolämpat henne. Exakt vad för förolämpning Cathleen Hackney vet jag inte, MailOnline har ej nämnt den, det kan vara så att den åtalade aldrig tog upp vad förolämpningen bestod av.
Asked by prosecuting barrister Deborah Gould why she signed the form she replied that she did not think Mr Barber ‘would have a problem with the cremation’.
Mrs Gould asked her: ‘Did you think your son would want to be cremated in the absence of any member of his family, what they used to call a pauper’s burial?’
Hackney replied: ‘Actually, Paul would have found that quite amusing.’
She described her ex-husband’s request to be present at his son’s funeral as ‘unreasonable’.
Så hade Paul Barber ett orimligt krav när han ville närvara vid sin sons begravning ???
Nej, skulle de flesta säga, men Cathleen Hackney ansåg och anser fortfarande att det var ett orimligt krav då han hade förolämpat henne.
Min tanke kring detta är att om nu Cathleen Hackney älskade sin son så mycket varför bemödade hon sig inte att ta sig till begravningen?
Varför lät hon sonen få en fattigmansbegravning utan någon nära anhörig närvarande ???
Men hämnden var viktigare, att få ge igen mot sitt ex, än att säga ett sista farväl till sonen…
Alla medel är tillåtna, du har ju blivit förolämpad å det grövsta av ditt ex, så ta ut din hämnd!
Paul Barber och hans son hade ett bra och nära förhållande, något som jag är glad över. Att sonen gick bort 32 år gammal var ett hårt slag och det blev inte bättre av att hans mamma valde att straffa Paul Barber en sista gång.
Straffa för något trivialt och obegripligt.
Men Hell hath no fury like a woman scorned.
Ett sista ord från Judge David Fletcher vid Stoke-on-Trent Crown Court till Cathleen Hackney:
He told her: “You were vindictive and you were spiteful. You did this … because you continued to harbour bitter feelings towards your ex-husband.”
Media Länkar:
Woman jailed for hiding son’s cremation from ex-husband (The Guardian)
Cathleen Hackney jailed for cremating son without father’s knowledge following argument (I B Times)
Stoke mum guilty of cremating son without father’s consent (BBC News)
‘Selfish, wicked’ mother jailed after lying to undertakers to stop ex attending son’s funeral (ITV)
Maukonen ställer i sin rubrik den retoriska frågan om bitterhet och hämnd.
Det som jag fann vara fascinerande i denna sorgliga historia, var förutom själva det horribla agerandet från kvinnans sida med den hemliga kremeringen, att hon tydligen hade varit sjuksköterska och förfalskat ett dokument (angett sig vara ensam anhörig).
Jag råkar veta att i Storbritannien, precis som i Sverige, anses just sjuksköterskor som yrkeskår åtnjuta den högsta samhälleliga aktningen/respekten. Till viss del kan detta för Storbritanniens del förklaras av att Florence Nightingale var engelska, men folket där har, liksom folk i Sverige, lärt sig att sjuksköterskor är att lita på.
Så när denna bittra och hämndlystna ex-sjuksköterska beter sig som hon gjort, så är det inte konstigt att domaren skäller ut henne, anger hennes beteende vara lägst av allt lågt och därför dömer henne till fyra månaders fängelse.
Detta hände alltså i en engelsk domstol.
Det skulle vara mycket intressant att få veta hur en svensk domstol skulle döma en svensk ljugande sjuksköterska som betett sig så här. Givetvis är en sådan rättegång inget att sitta och hoppas på, men kanske även en svensk domstol skulle markera det otillständiga i ett sånt agerande som detta som skedde i Stoke i England -vem vet?
Tack Tord Hemming för din kommentar,
Undrar just om det överhuvudtaget hade blivit ett åtal i Sverige?
Jag vet ej riktigt vad som står i lagboken kring begravning och sådant.