Cathy Young, bidragande redaktör på Reason magazine har skrivit en intressant debattartikel i Time magazine.
Cathy nämner både Hope Solo och Solange Knowles våld i sin artikel och lyfter fram följande fakta gällande Relationsvåld:
32-year-old Hope Solo, goalkeeper of the U.S. women’s soccer team, who is facing charges of assaulting her sister and 17-year-old nephew in a drunken, violent outburst. While the outcome of the case is far from clear, this is an occasion for conversation about a rarely acknowledged fact: family violence is not necessarily a gender issue, and women—like singer Beyoncé Knowles’ sister Solange, who attacked her brother-in-law, the rapper Jay Z, in a notorious recent incident caught on video—are not always its innocent victims.
Cathy skriver vidare att många hävdar att relationsvåldet är ett tecken och produkten av ett utbrett kvinnohat.
Någon som känner igen den tankegången ???
Mäns våld är dominerande skriver Cathy och påpekar att detta våld riktas med övervägande majoritet mot andra män. När det gäller relationsvåld, våld i nära relationer, skriver hon följande:
Family and intimate relationships—the one area feminists often identify as a key battleground in the war on women—are also an area in which women are most likely to be violent, and not just in response to male aggression but toward children, elders, female relatives or partners, and non-violent men, according to a study published in the Journal of Family Violence.
Undrar just när vi får ett så klart konstaterande i Sverige gällande relationsvåld ?
Inte inom den närmaste tiden i alla fall.

Time Magasine 25/6 2014
Studien publicerad i Journal of Family Violence heter :
The two facets of female violence: The public and the domestic domains
Sarah Ben-David
Israeli Prison Service; Bar-Ilan University
Journal of Family Violence (Impact Factor: 1.17). 11/1993; 8(4):345-359. DOI: 10.1007/BF00978098
Studien går att läsa mot betalning på Journal of Family Violence.
Åter till Cathys debattartikel.
Cathy tar upp knivmordet på Maren Sanchez, tjejen som blev mördad för att hon tackade nej till en inbjudan till skolans Prom. Feministen Soraya Chemaly, som har skrivit bla på Huffington Posts sidor för kvinnofrågor, hänvisade detta brutala mord och andra liknande tragedier till :
“pervasive, violently maintained, gender hierarchy,” male entitlement, and societal “contempt for the lives of girls and women.”
Cathy undrar då vad man ska hänvisa följande mord till i så fall:
25-årige David Vazquez knivhöggs till döds av sin flickvän Tosha Strahan när han gjorde slut. Den snart ex-flickvännen ska ha ropat: If I can’t have you, no one can!” innan hon stack kniven i hans bröstkorg. David hade tänkt att gå tillbaka till en tidigare flickvän efter att han gjort slut med Tosha Strahan. Hon gjorde då slut på honom.
Eller hur är det med det mord som 22-årig Dunasha Payne erkände i november. Hon hade kört på sin pojkvän 26-årige Kaman Drummond efter att de grälat om en annan kvinna. Dunasha sa under rättegången att hon hade för avsikt att köra på pojkvännen och syftet var att göra honom mycket illa.
Hur ska man tolka det mord och mordförsök som 40-åriga Kimberly Lucas utförde i Florida? Hon dränkte sitt ex lilla dotter och försökte att mörda sonen genom att ge honom piller att svälja.
Det blir liksom väldigt svårt att hänvisa till:
“pervasive, violently maintained, gender hierarchy,” male entitlement, and societal “contempt for the lives of girls and women.”
Våldet är inte kopplat till ett specifikt kön mot ett annat specifikt kön.
Research showing that women are often aggressors in domestic violence has been causing controversy for almost 40 years, ever since the 1975 National Family Violence Survey by sociologists Murray Straus and Richard Gelles of the Family Research Laboratory at the University of New Hampshire found that women were just as likely as men to report hitting a spouse and men were just as likely as women to report getting hit. The researchers initially assumed that, at least in cases of mutual violence, the women were defending themselves or retaliating. But when subsequent surveys asked who struck first, it turned out that women were as likely as men to initiate violence—a finding confirmed by more than 200 studies of intimate violence. In a 2010 review essay in the journal Partner Abuse, Straus concludes that women’s motives for domestic violence are often similar to men’s, ranging from anger to coercive control.
Precis som i Sverige, där det blir en hysterisk kritikerstorm så fort det visar sig att även män blir slagna i en relation, så har det i USA kommit kritik då en del studier och undersökningar inte fått fram i sina frågor grövre våld mot kvinnor. Kritikerna menar att studierna och undersökningarna är felaktigt konstruerade.
Detta till trots har 2 stora studier med en helt annan metodik visat att 40% av de som anmäler grövre relationsvåld är män.
Jag antar att en hel del organisationer och andra är flyförbannade över detta resultat då det inte visar ”sanningen ”.
Violence by women causes less harm due to obvious differences in size and strength, but it is by no means harmless. Women may use weapons, from knives to household objects—including highly dangerous ones such as boiling water—to neutralize their disadvantage, and men may be held back by cultural prohibitions on using force toward a woman even in self-defense. In his 2010 review, Straus concludes that in various studies, men account for 12% to 40% of those injured in heterosexual couple violence. Men also make up about 30% of intimate homicide victims—not counting cases in which women kill in self-defense. And women are at least as likely as men to kill their children—more so if one counts killings of newborns—and account for more than half of child maltreatment perpetrators.
Mycket intressant att Cathy nämner detta med kvinnovåld och kniv!
Jag har sett ett tydligt mönster i kvinnovåld i relationer här i Sverige där vapnet som använts är en eller flera knivar.
Mönstret är tydligen liknande i USA.
Skrämmande och intressant på samma gång.
Undrar vad kriminologer och feminister säger om det ?
Cathy skriver vidare, och jag känner igen reaktionerna hon besktriver eftersom de är exakt lika här i Sverige. Reaktionen från feminister och kvinnojourer gällande kvinnors våld mot män i en relation.
Våldet ursäktas, nedtonas och omvandlas till självförsvar.
Under 1990-talet så förändrades lagstiftningen i USA gällande relationsvåld och då tog det hus i helvitte när kvinnor blev åtalade för det våld som de utfört. Kvinnojourer och brottsofferadvokater sa att kvinnor får betala dyrt när lagstiftningen ger sig op dem istället för den ”riktige” förövaren.
Någon som tycker sig ana sig ha hört det argumentet och klagomålet ?
Kvinnor bland annat Patricia Pearson, som publicerade en bok 1997 med titeln: When She Was Bad: Violent Women and the Myth of Innocence, har ofta blivit öppet anklagade för att vara I samspel med antifeministiska grupper. Just för att de skriver om kvinnors relationsvåld.
Någon som känner igen sig ???
Cathys avslutande stycke i sin debattartikel behöver inte någon kommentar, den ör helt enkelt klockren!
But this woman-as-victim bias is at odds with the feminist emphasis on equality of the sexes. If we want our culture to recognize women’s capacity for leadership and competition, it is hypocritical to deny or downplay women’s capacity for aggression and even evil. We cannot argue that biology should not keep women from being soldiers while treating women as fragile and harmless in domestic battles. Traditional stereotypes both of female weakness and female innocence have led to double standards that often cause women’s violence—especially against men—to be trivialized, excused, or even (like Solange’s assault on Jay Z) treated as humorous. Today, simplistic feminist assumptions about male power and female oppression effectively perpetuate those stereotypes. It is time to see women as fully human—which includes the dark side of humanity.
Våld är aldrig okej -vare sig våldet är i eller utanför en relation. Och det spelar ingen roll VEM som slår fysiskt eller psykiskt och vem som blir slagen. Våld är inte okej.
Media Länkar:
The Surprising Truth About Women and Violence (Time Magazine)
The two facets of female violence: The public and the domestic domains (Journal of Family Violence )
Teenage girl stabbed to death at school after ‘turning down prom date’ with alleged attacker (Mirror)
Woman admits killing boyfriend with car in jealous rage (NY Post)
Florida woman kills ex-domestic partner’s 2-year-old daughter in double murder-suicide bid: cops (NY Daily News)
Woman Accused Of Killing 2-Year-Old Allegedly Cited Church Sermon (Huffington Post)
Murray A.Straus, PhD
University of New Hampshire, Durham
Partner Abuse, Volume 1, Number 3, 2010
Intimate Partner Violence in the United States — 2010 (Centers for Disease Control)
Full Report of the Prevalence, Incidence, and Consequences of Violence Against Women (National Institute of Justice)
A Review of Maternal and Paternal Filicide
Dominique Bourget, MD, Jennifer Grace, MA, and Laurie Whitehurst, PhD
The Journal of the American Academy of Psychiatry and the Law 35:74–82, 2007
Child Maltreatment 2012, Perpetrators, chapter 5
U.S. Department of Health & Human Services
Administration for Children and Families
Administration on Children, Youth and Families
Children’s Bureau
When She Was Bad…: Violent Women and the Myth of Innocence av Patricia Pearson (Bokus)
Jag älskar hur öppet hyckleriet visas när man hamnar i såna här diskussioner. Om jag som man som blivit misshandlad av ex-flickvänner säger att kvinnor är precis lika bra på att misshandla som män så kommer osvikbart just det argumentet att ”kvinnor är mindre, har mindre muskelmassa (och ibland även är mindre aggressiva än män) så därför blir inte skadorna lika stora”. När jag då frågar om kvinnor då inte heller passar i yrken, där muskelmassa och aggressivitet behövs, som t ex inom polisen, försvaret eller räddningstjänsten får jag svaret att ”det är annorlunda”. Vad härligt det måste vara att vara privilegierad att kunna definiera sig själv som stark och kapabel vid vissa tillfällen och som svagt och förtryckt offer vid andra allt efter hur det gagnar en själv.
”Detta till trots har 2 stora studier med en helt annan metodik visat att 40% av de som anmäler grövre relationsvåld är män.”
Vilket ligger i paritet med vad finska undersökningar kommit fram till gällande grova våldsbrott anmälda av personer med anmälningsplikt, i de fallen har det varit fråga om en kvinnlig gärningsman i cirka 45% av fallen.
Tack Johan A för din kommentar!
Jo, det är att vara privilegierad ! 😉 (synd att jag aldrig märkt av detta privilegium)
Och HUR många kvinnliga brandmän traskade runt i skogen med brandslangar under den där stora skogsbranden egentligen?
(om vi funderar kring detta med fysisk styrka i en viss yrkesgrupp)
Tack Butter för infon!
@maukonen
De som åtnjuter tolkningsföreträdet gällande att definiera sig som offer för det patriarkala förtrycket av Kvinnan anser ju naturligtvis att de enda som är privilegierade i dagens samhälle är de s k cis-männen. Dessa förtryckta offers ord är lag eftersom de definierar sig själva som offer och att det är så är inte ett privilegium utan ett bevis på förtrycket de utsätts för. Har inte du förstått att du är förtryckt? Eller är det så enkelt att du inte definierar dig själv som offer? 😉
Det är intressant att du tar upp det där med brandsläckningsarbetet. Har en kollega som är med i hemvärnet och var med att hjälpa till att släcka. Han berättade att kanske så många som 9 av 10 som arbetade med att släcka bestod av sådana som Åsa Romson visade så mycket hat mot i Almedalen, dvs vita män. Kan inte låta bli att känna mig äcklad av det faktum att Romson skrev om alla ”hjältar” under branden utan att be om ursäkt för sina manshatiska uttalanden när det faktiskt var så att de hon tidigare anklagat för att förstöra samhället visade sig göra mest för att rädda det.
Tack Johan A för din kommentar.
Jag är nog offer för mycket, men jag begriper det inte ! 😉
Romson har kanske inte ”hela bilden” och därför inte kan ha vett nog att be om ursäkt?