Dagens Juridik tar upp en mycket intressant dom från Göta Hovrätt.

Dagens Juridik 12/3 2014
Allt handlar om de förgiftade sinnen som en mamma lyckats skapa i de två sönerna och sig själv mot pappan.
Alla tre delar mammans hat och negativa inställning till pappan. Det är till att förstöra och förgifta sina barn så de för all framtid bär på samma hat som du!
Den äldsta sonen är 12 år och det är tyvärr pinsamt tydligt att både tingsrätt och hovrätt inte vågar rädda denna pojke från det brinnande hat och denna öppna fientlighet som hans mamma förgiftat honom med.
Den yngre sonen, som är i 7-års åldern, vågar dock Göta Hovrätt göra något för. De river nämligen upp den obegripliga domen från tingsrätten och ger son och pappa rätt till umgänge en gång per månad under tre timmars tid med umgängesstöd.
Vad som är mycket intressant är de citat som finns med i Dagens Juridiks artikel. Här nedan är ett av citaten.
”M har genomgående till X, inför tingsrätten och vid hovrättens huvudförhandling gett uttryck för en fientlig inställning gentemot P. Utredningen utvisar att hon under flera års tid helt avskärmat S1 från P, trots att hon som vårdnadshavare och boendeförälder har ett ansvar att tillse att S1:s behov av umgänge så långt möjligt tillgodoses.”
Aldrig har jag läst så klara besked kring vad mamman lyckats göra med de två sönerna. Att tingsrätten detta till trots eller på grund av mammans negativa influens på sönerna gällande deras inställning till sin pappa, inte vill göra något för att dessa två pojkar ska få någon som helst normal relation till sin pappa är ett klart brott mot bland annat Barnkonventionen. Men en mamma har ju större rättigheter till vad hon vill göra med sina barn än vad barnen har rättigheter till båda sina föräldrar, det har man ju märkt ofta i socialens beslut och i domslut från rättsväsendet.
Vad som är värt att notera är att Dagens Juridik lyfter fram att den utredning som Familjerättens utredare gjort rörande detta aktuella fall enbart verkar fokusera på mamman, inte på sönerna och deras relation till sin pappa…
Undrar just hur ofta det sker, att en utredning enbart fokuserar på en part istället för att fokusera på hela familjebilden och barnens rättigheter till båda sina föräldrar ?
Göta Hovrätt lyckas i alla fall till 50% då de levererar ett domslut rörande den 7-åriga sonen och hans umgänge med sin pappa.
Nu är det bara att vänta och se hur mamman kommer sabotera och manipulera yngsta sonen ur detta nu av hovrätten ”påtvingade” umgänge med pappan.
Det är en bra dom, till 50% i alla fall, men jag är luttrad och kan inte ropa hej än.
Jag vet hur en del mammor uppför sig och hur de reagerar när de inte får som de vill.
Jag hoppas för båda pojkarnas skull att de så småningom kommer få en någorlunda normal relation med sin pappa.
Att hoppas att mamman kommer förändra sitt beteende är för mycket begärt, de flesta mammor som väljer att göra som denna mamma kommer aldrig att ge sig och de kommer på inga villkor att förändra sig.
Jag hoppas att detta domslut från Göta Hovrätt är en början, en ljusning – en chans till ett nytt liv för alla barn och pappor som hindras från att umgås på grund av att mamman inte vill att barnet/barnen ska ha någon relation till sin pappa. Jag hoppas på fler domslut med samma klara besked.
Media Länkar:
”Fientlig inställning” till pappan hos mamman och sjuårig son skäl att utdöma umgänge (Dagens Juridik)
Dilemmat i det här fallet är ju att den äldre sonen fyllt 12 och med det kan inte ett domslut verkställas mot dennes vilja. Vad man kan hoppas på här är ju att den yngre sonen får en bra kontakt med sin pappa och att den äldre påverkas positivt av det.
Tack Butter för din kommentar,
Med tanke på hur många domslut och beslut av socialen som går emot 12-åringar och äldre barns vilja så är det tyvärr fegt av tingsrätt och hovrätt att inte våga hjälpa denna pojke. Pojkens egna vilja och åsikt är ju så präglad av mammans åsikter att det egentligen inte är frågan om en egen vilja.
Man får hålla tummarna för framtiden dock.
[…] Göta Hovrätt ser det förgiftade barnets behov av sin pappa (Ann-Mari’s Blogg) […]