Dåligt och ibland ingen hjälp alls när barn förs bort

lördag, 15 februari 2014, 12:08 av maukonen

Gefle Dagblad 15/2 2014

Åter igen så konstateras det att Sverige inte har en bra organisation och arbetssätt att hitta bortförda barn. Oavsett om de förs ut från landet eller ej så är Sverige ett totalt mörker.
Undantaget är Fallet med Elin från Mörbylånga, då fanns det både resurser och ett effektivt arbetssätt som gjorde att Elin återfanns snabbt.
Man kan ju undra var denna effektivitet och dessa resurser finns i vanliga fall när ett eller flera förs bort av sin ena förälder ?
Eller är det skillnad i att man från början trodde att det var en okänd person som fört bort Elin ?
Skrämmande i så fall…

Flera dagstidningar både pappers och nätupplagor har en TT-notis publicerad angående detta stora problem. Min morgon tidning GD har i sin pappersupplaga en längre artikel från TT.

Om det blir något som helst resultat eller ens någon reaktion på detta svidande kritik från de som styr detta land återstår att se, vad som får uppmärksamhet är den ytterst tveksamma och mycket dyrköpta verksamheten som norska ABP World Group bedriver när det gäller att hitta och återföra bortförda barn.
Jag kan förstå den desperation en förälder känner när h*n inte får någon som helst hjälp av svenska myndigheter i att få hem sitt/sina bortförda barn. Speciellt när man vet att UD och Sverige inte hade några som helst problem med att agera för att få hem två myndiga män från Etiopien. Det är en stor skillnad i att agera aktivt och effektivt när det gäller vuxna och minderåriga.
Resultatet talar ju för sig själv, Sverige som land bryr sig mer om att snabbt få hem vuxna, som i många fall är direkt ansvariga för att de hamnat i problem utomlands, och hur man inte agerar för att få hem minderåriga barn som förts bort. Barn som är oskyldiga, spelbrickor mellan de vuxna och helt oskyddade. De barnen är det stora problem för svenska myndigheter, bland annat UD och dess personal, att ens engagera sig i att få hem alls.

Hur kan det komma sig att Sverige inte har ett effektivt arbetssätt och en organisation, statlig eller statligt finansierad, som handlägger, utreder och agerar när det gäller bortförda barn ???
Det nu UD gör och inte gör är försumbart och patetiskt när det gäller barn förda utanför landets gränser, detta även när man vet var barnet befinner sig.
Man kan ju jämföra med det UD gjorde för att få hem Etiopiensvenskarna, två vuxna som klantade till det på en illa förberedd arbetsresa, och den brist på agerande alls när det gäller barn som är bortförda utomlands.

Sverige har inte Barnkonventionen som lag, Sveriges lagar är ju tydligen bättre (???) enligt ansvariga politiker, och när det gäller att använda sig effektivt av Haagkonventionen för att få hem barn verkar inte heller vara något att sträva efter.

Så de föräldrar, den familj med släkt och vänner som får ett eller flera barn bortförda, inom eller utanför Sverige, är helt ensamma och utlämnade.

Skäms Sverige !
Skäms för att ni hellre snabbt tar hem vuxna som klantat till det utomlands än att ni tar hem barn som förts bort !

Skäms!

Jag vet inte om det hjälper att säga att Sverige ska skämmas, de styrande, politikerna, har väldigt sällan någon verklighetsförankring och deras känsla för skam och ansvar är en aning annorlunda har jag märkt.
Speciellt när man röstar nej på inrådan av Civilutskottet till motioner angående Samordningsmyndighet för ärenden om bortförda barn.
Varför man röstar nej?
Jo, det beror på tidigare ställningstaganden under mandatperioden. Vad nu det egentligen betyder så är den bistra verkligheten att Sveriges styrande inte är intresserade av att effektivt återfinna bortförda barn.

I TT-notisen och i GD artikeln så nämner man bland annat Anna Frank som har en bortförd.

SBN står för Saknade Barns Nätverk och är en svensk ideel förening som arbetar med att hjälpa och stödja föräldrar att hitta sina bortförda barn.
SBN stands for Saknade Barns Nätverk, Missing Childrens Network, and is a swedish nonprofit organization that helps find missing and abducted children.