Så är 2013 snart slut.
Det är inte lätt att sammanfatta detta händelserika år och jag kommer inte ens försöka att göra det.
Det blir en blandning av det som jag kommer på är värt att nämna och det är mycket möjligt att jag glömmer nått som borde nämnas. Man kan ju tyvärr inte komma ihåg allt som har hänt.
Året då ett av inneorden var/är Kränkt.
Att vara kränkt kvinna är okej i media en kvinna ska ju på inga villkor kränkas, men en kränkt man är en patetisk fjant som leken får tåla.
Absurt eller hur ?!!!
Ett annat ord som man försöker byta ut synonymerna till är ordet Näthat. Man vill i media få det till att detta ord är enbart synonymt med Kvinnohat. Att män kan bli näthatade och utsatta det är något som man inom media och vissa sociala mediegrupper försöker att tiga ihjäl.
Vilket gör att det blir ganska pinsamt tyst med jämna mellanrum när det framkommer rättsfall med flickor/kvinnor som näthatat.
Alla kan näthata alla, det finns ingen genetisk markör som gör att det enbart är män som näthatar kvinnor. Alla kan göra det mot alla.
Och Linda Beckman, filosofie doktor i folkhälsovetenskap vid Karlstads Universitet, visar i sin avhandling att även tjejer är ytterst aktiva i nätmobbing och hat:
”Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents – Gender differences and associations with mental health”
Linda har för denna avhandling enligt media tillfrågat genom enkäter 4 000 högstadieelever.
Linda Beckman tror att tjejers höga inblandning i nätmobbning beror på vilka sidor man väljer att besöka när man är uppkopplad.
– Flickor upprätthåller sig mer på sociala sajter, chattar, bloggar, och lägger upp bilder på sig själv i större utsträckning. Medan pojkar spelar spel och gör mer konkreta saker på nätet; söker efter någonting eller tittar på klipp på Youtube och så, säger Beckman.
-//-
Och de som mobbas på nätet mår lika dåligt som de som mobbas i verkligheten säger hon.– Alla de som var involverade i mobbning hade ganska starka samband till högre grad av psykosomatiska besvär, säger Beckman.
Så om det ser ut så bland ungdomar, att flickor är lika aktiva som pojkar att mobba och hata, tror ni verkligen att det bli annorlunda efter de fyller 18 år och är myndiga ???
Och gällande näthat så är det pinsamt är att de två tjejer i Göteborg som fälldes i Instagram målet inte verkar greppa att man ibland får stå för vad man gjort och då kan det svida rejält. Tillika verkar det vara en hel del brister i tjejernas mammors grepp rörande föräldraansvar för sina barn och vad barnen har gjort.
DN’s Hanne Kjöller har en mycket bra ledare angående Instagramdomen.
Hanne skriver att det är bra att tingsrätten stått på sig och att de har levererat en välskriven dom angående det förtal som de två fällda flickorna gjort sig skyldiga till via detta omtalade Instagramkonto.
Hanne tar även upp att det är bra att tingsrätten inte gett med sig i när det gäller föräldraansvaret för de två flickorna och deras gärningar.
Men det är viktigt att rätten visar att man inte kommer undan sitt föräldraansvar genom att inte veta.
GT har publicerat ett brev från en av de fällda flickorna som skriver bland annat följande angående den fällande domen i Göteborgs Tingsrätt:
Jag kan inte förstå att mitt liv är över redan som 15-åring fast jag inte har orsakat någon fysiskt skada. Vi skall självklart straffas för det vi har gjort, men ingen tar hänsyn till vår ålder eller våra ekonomiska förhållanden.
Jag hade blivit mer nöjd om jag fick sluten ungdomsvård i flera år för då hade bara jag fått tagit del av konsekvenserna och inte hela min familj, framförallt min mamma.
Flickan får till en riktigt fin offerkofta till sig själv och sin mamma, som är tydligen ensamstående, allt på grund av den fällande domen i tingsrätten. Det är tydligt att flickan inte förstår att man behöver inte bruka våld för att såra och göra skada och att det hon har gjort är våld utan fysisk kontakt.
15 och 16 år, ungt – men tillräckligt gammalt för att förstå att vad man gör kan få konsekvenser som man får ta ansvar för. Man vet skillnaden på rätt och fel.

GT 28/6 2013
Det har även varit många uppmärksammade ord med en # före. Twitter har exploderat med kvitter i 140 tecken om allt och inget som skakat om Sverige och skapat kilometervis av kvällstidningstexter.
Kan ju nämna att #hittaElin tillsammans med polisens massiva insats gav en fingervisning att det finns resurser att sätta in om ett barn kidnappas.
Men att dessa resurser verkar överhuvudtaget inte användas när en mamma, det är ju oftast mammor som kidnappar och gömmer barnen, eller pappa för bort sitt sina barn.
När det gäller Familjebortförande, när en förälder kidnappar och gömmer ett eller flera barn, så finns det funderingar på att skärpa lagstiftningen. Regeringen skärper den mycket kritiserade lagen om Egenmäktighet med barn. Det ska nu bli straffbart att hålla barnen gömda för den andra vårdnadshavare. Det låter ju positivt men frågan är ju om det svenska rättsväsendet kommer att bry sig.
Detta brott både det mildare egenmäktighet och grov egenmäktighet har ju en tendens att ge, vid en fällande dom, en straffpåföljd i den lägre delen av den straffskala som finns att tillgå.
Detta med egenmäktighet med barn och grov egenmäktighet med barn är ju ett brott där mamman är i de flesta fall förövaren.
Vad som blivit uppmärksammat under året är det debattklimat som råder i landet, i viss mån pga kampanjerna mot näthatet. (läs mäns utbredda vidriga kvinnohat).
Ett debattklimat som hårdnat rejält under de senaste åren. En del försöker att vrida det till att det är kvinnohat och en del andra vill inte erkänna att det är lika illa oavsett på vilken sida av debatten man befinner sig. Och allt är ju inte hat, man kan ju inte egentligen peka ut sina meningsmotståndare som näthatare bara för att du inte har ork att bemöta den kritik de har gällande dina åsikter. Men det är det vad en del har gjort under detta år, istället för att ta debatten och stå upp för sina åsikter så har man istället gjort det lätt för sig genom att peka ut meningsmotståndarna som hatare.
Debattörer är ofta ivriga med att klistra etiketter på sina meningsmotståndare.
Det är ett taskigt knep att sammankoppla någon med en företeelse eller person som den stora majoriteten tar avstånd ifrån. Men när argumenten tryter fungerar associationsskulden som ett vasst vapen att sticka hål på kombattantens uppblåsta ballong med. Lika kul är det inte när man blir utsatt för det själv. Det är svårt nog att ta ansvar för sina egna handlingar och sin egen moral. Att till det dessutom ta ansvar för vad andra gjort blir en övermäktig uppgift.

DN 7/5 2013
Debattklimatet syns även tydligt i manifestationer och ”granskningar”.
Britta Svensson var en av många som ville säga NEJ till nazismen och begav sig till manifestationen i Kärrtorp.
Heder till Britta då hon är en av försumbart få journalister som tog upp det hätska budskap som förmedlades från scenen för denna manifestation.
Här är ett längre citat från Brittas krönika om manifestationen:
På idrottsplatsen tog de ansvariga för Linje 17, det lokala nätverket som ordnat både demonstrationen förra söndagen, och denna, till orda.
Den som talade för Linje 17, Petri Myllykoski, presenterades som ”busschaufför, boende i området och funktionär från förra söndagen”. Det man glömde säga från scenen var att han är en framträdande medlem i Rättvisepartiet Socialisterna.
Han började med att angripa ”polis och media” för att vi har påstått att det ”var två grupper som slogs” i Kärrtorp förra söndagen. Sen sa han att de 25 nazister som greps och sen släpptes borde sitta inne. Och att de tre som häktades för våldsamt upplopp ”borde anklagas för mordförsök”.
Han glömde berätta att en 34-årig ledare från Revolutionära fronten misstänks för dråpförsök vid samma demonstration.
Detta tillsammans med aggressiva utfall från scenen, sånger om ”Jimmie Åkesson – skicka grisen till slakt” och långa tal om helt andra politiska frågor fick mig till slut att förstå att jag inte alls, som jag trott, var på en antinazistisk demonstration, utan på ett vänstermöte med extrema inslag. 15 000 av demonstrationsdeltagarna droppade av, kvar var 1000 frälsta med knytnävarna i luften.
Jag tror det var den största politiska och medmänskliga miss jag någonsin sett någon göra. Jag åkte linje 17 tillbaka hem, nedslagen. På ena sidan dessa vidriga nazister. Och på den andra detta hat.
Jag är förundrad att ingen annan journalist som var på plats verkar ha hört samma som Britta. Eller var det okej med detta hatiska budskap då det kom från en vänster orienterad grupp ?
Selektiv hörsel och att sila mygg och svälja kameler verkar vara ett vedertaget arbetssätt för svenska journalister. Och det kan man definitivt säga om Britta Svenssons kollegor på Expressen som har ingått en ohelig och naiv allians med den så kallade Researchgruppen.
Allt för att kunna exponera och hänga ut politiker och privatpersoner som inte har en politisk korrekt åsikt.
Att flera av Researchgruppens medlemmar själva har ett förflutet eller fortfarande är aktiva inom våldsbejakande vänsterextrema grupper verkar inte röra Expressen eller tidningens ansvarige utgivare ryggen.
Allt är tillåtet för att få upp försäljningssiffrorna antar jag.
Och den svenska naiva eller totalt blinda ögat när det gäller extremism från vänster har ännu en gång visat sig.
Man kan ju undra hur länge denna naiva inställning inom svensk media och politik ska få fortsätta.
Om ni inte visste så kan jag meddela att denna Researchgrupp har haft en aktiv medlem som bevakade en fredlig manifestation påSergels Torg den 14/5 2012. Man kan ju undra vad det var för research Martin Fredriksson frånResearchgruppen sysslade med när han stod och fotograferade alla deltagare i manifestationen ”För barns behov och rätt till båda sina föräldrar!” ?
En manifestation för barns rättigheter. Vad är det för ”felaktiga” åsikter som noteras egentligen när man bevakar denna manifestation ???
Åsiktsregistrering är inte tillåten i Sverige med det skiter denna Researchgrupp och Expressen i. För man måste ju ”Exponera” det onda för att folk ska se verkligheten.
Kanske dags att se om framför sin egna dörr först, @Expressen, och se till att dem eller de man anlitar eller samarbetar med inte har en illa dold agenda ???
När det gäller Kärrtorp så kan man ju undra vad man har för inställning när man tar med sig kniv till en manifestation och eller en antimanifestation. Att sedan bruka denna kniv för att åsamka en annan person fysiska skador under en tumultartad konfrontation är även en sak som man måste ifrågasätta och lyfta fram.
Brott mot knivlagen till att börja med och sedan så får jag känslan att det var ett förberett agerande att ta med kniven för att kunna använda den om man hade ”tur”.
Det märkliga och ytterst pinsamma är att en försvarsadvokat till personen som använde kniven hävdar i media att kniven användes citat:
– Han medger att han gjort så som åklagaren påstår, men att han handlat i en nödvärnssituation och han därför ska vara fri från straff, säger Björn Törnell.
– Det pågick ett brottsligt angrepp mot de fredliga demonstranterna och han har agerat för att avvärja det angrepp, för det var inte fara bara för honom, utan för många deltagare i den här demonstrationen.
Så denna person som är enligt media är en ”känd profil i vänsterextrema kretsar” använder sig av nödvärnsrätten för att ursäkta att han knivskar en meningsmotståndare så svårt att åklagare klassar gärningen som dråpförsök.
Jag är inte förvånad att detta illdåd har lyfts fram mer i media, för det var ju en från vänstern som brukade våld, man har istället koncentrerat sig på att lyfta fram vad de från högern ställde till med under de olika händelserna i Kärrtorp.
Av någon jävla anledning så är man mer intresserad av att syna och se det högerextrema våldet istället för att se allt extremvåld oavsett från vilken falang, tro, politik eller annan inriktning som den kommer.
När det gäller våld och hur media väljer att skildra detta våld så har Aftonbladet varit, som vanligt, mycket ensidig när det gäller Relationsvåld och Dödligt Relationsvåld.
Man har fortsatt med sina artiklar författade av Weigl & Co.
Man vinklar och ifrågasätter männens/pappornas motiv till att bland annat ha kvar vårdnaden om de barn vars mamma som de mördat, men inte en endaste gång har Weigl & Co tagit upp det faktum att de kvinnor som mördar sina barns pappa också behåller vårdnaden om de gemensamma barnen.
Ska man ifrågasätta hur det kan komma sig att en förälder som tar livet av den andra föräldern så ska man inkludera ALLA föräldrar och inte enbart de pappor som mördat barnens mamma.
Dessa föräldrar, både mammor och pappa, som mördat den andra föräldern är olämpliga som vårdnadshavare.
Men då en mamma är en kvinna så verkar det som det är fullkomligt okej enligt vad man kan läsa av Weigl & Co artiklar att hon behåller vårdnaden om barnen. Man kan ju inte tolka det på något annat sätt då man enbart från Aftonbladets sida är mycket upprörda över de pappor som fortsätter vara vårdnadshavare över barnen efter de mördat barnens mamma, eller ???
Och det blir ju inte bättre av att Jan Helin har skrivit en märklig och ensidig Söndagskolumn som ger stöd åt Weigl & Co och deras ensidiga fokusering.
Nyligen, igår tror jag det var läste jag följande uttalande i en liten notis i Expressen.:
Vi är många som inte vill vänta längre. Ska vi få ett jämställt samhälle, fritt från alla former av diskriminering, måste feministerna ta plats i politiken, säger Gudrun Schyman i ett pressmeddelande.
När det gäller Jämställdhet, så behöver man inte vara feminist för att få det att fungera och gå mot ett mer jämställt samhälle. Det räcker med att man vill ha samma rättigheter, skyldigheter och friheter för både män och kvinnor.
Tyvärr så har en hel del människor i Sverige missförstått eller valt att misstolka jämställdhet och dess betydelse, vilket resulterar i att det ensidigt blivit ett arbete för att enbart gynna kvinnor.
När det gäller den svenska feminismen så var det intressant i början av juni att läsa vad Dennis Nørmark som är dansk antropolog, författare och skribent skrev i DN.
Det var länge sedan jag läste en så bra artikel om jämställdhet och den svenska feminismen!
Här är ett litet citat:
I Sverige har ni fått en norm installerad som passar kvinnor och ni har fått igångsatt ett aktivt nedtryckande av det som inte passar in i denna norm. På det här viset kommer ni aldrig att kunna uppnå jämställdhet. Dessvärre är ni uppenbarligen långt ifrån att själva kunna upptäcka det och i stället för självbegrundan riktar ni er intolerans och snäva logik mot Danmark. Det är sorgligt att se. Men mest sorgligt för er själva. Svenska kvinnor, ni har vunnit så in i helvete och i dag är det ni som är förtryckarna.
-//-
Ni har startat ett krig mot män genom att främja kvinnor och därmed diskriminera män betydligt mycket mer än vi gör i Danmark. Ta exempelvis det senaste påfundet om att införa en högre skatt för män. (Ett förslag i Umeå kommun, reds anm.) Naturligtvis blir de förbannade eftersom det är ett gement tjuveri. Det skapar bara nya offer, även om ni har fått det framargumenterat att män har en så stor moralisk skuld att de sannerligen borde tåla att hamna på minus här.
Därutöver diskriminerar och förtrycker ni genom ett uppträdande och ett språk gentemot män i den offentliga debatten som, om det hade varit män som betedde sig på samma sätt, omedelbart hade uppfattats som sexistiskt.
Författaren Nina Björk skrev ihop en replik till Dennis Nørmarks artikel.
Intrycket jag får av Nina Björk är att hon är en tvättäkta feminist och ser inte skogen för alla träden. Med andra ord hon ser inte vad landet Sverige blivit.
Även om hon bemödar sig med att bemöta mycket av vad hon anser att Dennis Nørmark har fel i sin artikel så kommer det aldrig fram vad hon tycker. Det är bara ett försvarstal, i och för sig är det en replik, men var är artikeln någonstans ?
Var det tänkt att Dennis skulle skriva en artikel om hur han upplever Sverige, jämställdheten och den svenska radikala tolkningen av feminismen och sedan skulle Nina punkt efter punkt ge sin syn på detta efter att hon suttit med en röd penna och markerat allt i Dennis artikel som inte är rätt?
Här är ett citat som jag finner otroligt roande från Nina:
Om det är viktigare att upprätthålla skillnaderna mellan könen än att som människa stå för den världsbild hen finner vara den riktiga oavsett hur hen ser ut mellan benen lever vi verkligen i ett könsfixerat universum. Och det är inte feministerna som står för denna fixering vid könet. Det är Dennis Nørmark.
Om nu det är så som Nina påstår, att de svenska feministerna inte är könsfixerade borde hon då inte ge exempel på detta istället för att lämpa över denna stämpel på Dennis ???
Och med tanke på hur flera framstående svenska feminister har mer eller mindre sågat alla män vid fotknölarna i debatt och kulturartiklar i svensk media och på sina bloggar de senaste åren just på grund av de är män så skulle jag vilja veta varför Nina inte anser det vara en könsfixering ???
Denna könsfixering som Nina påstår inte finns bland de svenska feministerna, vad ska man kalla den då ?
Sexism kanske ??? !!!
Den fixering som gör att den PK kultureliten i Sverige applåderar åt Turteaterns PR succé SCUM manifestet.
Fast där anser ju feministerna att det är satir, så då är det okej att vara könsfixerad på det manliga könsorganet och på mannen i sig som en biologisk olycka ?
Det vad författaren Nina Björk har som replik till Dennis Nørmark artikel är så typiskt för den svenska radikala feminismen och den svenska jämställdhetspolitiken som ensidigt gynnar kvinnor och jag ställer mig frågan om hon har rätt att föra denna dialog å Sveriges innevånares vägnar.

Aftonbladet 6/7 2013
Att dödshota någon är så lågt man kan sjunka när det gäller näthat och trakasserier av dina meningsmotståndare. Men som så många har lagt märke till så är det billiga och vidriga personliga påhopp som svenska feminister tar till när de inte vill ta debatten.
Att inte vilja ta debatten och istället, som i detta fall, ta till hot om våld är ett tecken på att den radikalfeministiska rörelsen i Sverige inte hänger med samhällsutvecklingen och samhällsdebatten.
Enligt Aftonbladet så har Unni Drougge raderat sina twitter efter att de kontaktat henne.
Och den reaktion som Unni Drougge har på uppmärksamheten kring sina twitter?
Jo följande:
– Men det är ju bara ett talesätt. Det finns ju folk i Sverige som inte har någon som helst humor och som inte förstår symboliken i det.
Vad är det för symbolik?
– Det är bara att han ska hålla käften eller som man säger till folk ”stick och brinn”, ”gå och häng dig”, ”skjut dig”. Det är ingen bokstavlig bemärkelse.
Efteråt har flera personer som följer hennes konto reagerat och ifrågasatt budskapet. Drougge förstår inte att människor kan uppleva hennes textrader som kränkande.
– Det finns humorlösa människor överallt. Det är folk som har svårt för nästan varenda kommentar som man skriver på Twitter. Jag kan inte ta ansvar för det. Jag kan naturligtvis tycka att det är sorgligt om någon ska känna sig kränkt om någonting som är ett uppenbart talesätt.
Hmmm, talesätt…
Vi har i Sverige en statsminister och en utrikesminister har mördats. Olof Palme blev skjuten och Anna Lind blev knivmördad. Så att skriva att man vill skjuta en minister, eller någon annan person, och säga som försvar att det är ett talesätt är obegripligt. Uttalandet visar hur fruktansvärt känslokall, självcentrerad och empatilös Unni Drougge är.
Med en sådan syn på sina medmänniskor, meningsmotståndare eller inte, hur kan man vara så hyllad och uppskattad ???
Jag håller inte med det mesta som händer och sägs i Almedalen, jag finner det hela som en glasbubbla utkastad i verkligheten utan någon som helst verklighetsförankring, men jag vill inte på några sätt bruka våld eller önska livet ur någon som inte har samma åsikter som jag.
Jag tror på dialog och att man på den vägen lyfter fram det man finner som orealistiskt, obegripligt och dumt etc.
Det är väl tur att jag inte ser mig som feminist utan som en medmänniska !
När det gäller just Almedalsveckan så hände det en hel del, men denna händelse jag ska nämna nu verkar vara nedtystad.
Hur kan det vara så att tafsa på en annan person kallas för ett fräckt tilltag istället för sexuella trakasserier ????
Sveriges biståndsminister tafsar på en DJ, allt fastnar på film och kallas av Expressen för ett ”fräckt tilltag” av ministern. Nyheten av detta sexuella trakasserande från ministerns sida göms undan lite i ett TV inslag från Almedelan och lyfts fram som en trevligt fräck sida av ministern.
Jag kan ge mig fan på att om det varit en manlig minister som tafsat så hade han redan varit avsatt och det hade varit ett drev utan dess like….
Men nu är det ju biståndsminister Gunilla Carlsson som tafsar…..
Jävla hyckleri och dubbelmoral !!!
Och sedan har vi detta med demokrati och extrema åsikter, som om feminismen inte räcket som extrem åsikt.
Går det att vara medlem i ett demokratiskt parti och samtidigt ha en odemokratisk syn på sina medmänniskor ?
Jag ställde mig den frågan när det stormade som mest i #Omargate & #omarmustafa.
Religion och politik är en krutdurk, men det är inte omöjligt att förena dem två.
Problemet är om man förenar en demokratisk politik med en extrem radikal tolkning av en religion. Vilken del av dessa två ska vara ledande och styra över den andra ?
Och hur separerar man åsikterna från varandra, men ändå har en samsyn kring politiken och tron ?
Det finns en del artiklar i media som lyfter fram att Omar Mustafas tvingade avgång ger en signal till troende att inte engagera sig politiskt.
Men frågan är istället, om du vill engagera dig i ett demokratiskt parti – vilken människosyn ska du då ha ?
Dialog är viktig mellan oliktänkande, men delar alla muslimer i Sverige Omar Mustafas ”gillande” av en radikal extrem muslims ledare vars tolkning av Islam är allt annat än demokratisk ?
Och är det rätt väg att gå som Omar Mustafa har valt ?
Ingrid Carlqvist, som fått ta mycket skit för sin exponering av Islams extrema sidor skrev följande twitter under stormen kring Omar Mustafa.
Det är skillnad på muslimer och Islam!
Tyvärr så vill alla som deltar i debatten inte se detta utan tar kritik och exponering av vedervärdiga sidor av Islam som Islamofobi.
Men om man ska tolka det på det sättet så måste ju all kritik kring månggifte bland mormoner vara ett slags öppet hat mot alla mormoner och kritiken kring pedofilskandalerna och övergreppen inom den Katolska kyrkan är då ett utbrett hat mot alla katoliker ?!
Eller ???
Det politiska våldet i Sverige under 2013 har varit skrämmande, speciellt när man rapporterar om hur politiker tillhörande Sverigedemokraterna utsätts för systematisk förföljelse, hot och trakasserier på grund av sitt politiska engagemang.
Och det jublades högt i sociala medier och även i vanlig media över att en kvinna tårtade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.
I Sverige har vi haft politiskt våld som har tagit livet av två högt uppsatta politiker, vill vi verkligen att det ska bli ett till bara för den person som utsätts är en person som vi inte delar politisk åsikt med ???
Jag måste säga att jag är glad att de andra partiledarna samt svenskmedia reagerade och fördömde tårtningen av Jimmie Åkesson.

Expressen 6/11 2013
Vill man protestera mot en politisk åsikt, agenda eller beslut då gör man det med ORD inget annat !
I Sverige har vi åsiktsfrihet och vi lever i en demokrati. Att då ta till våld för att visa sitt missnöje är att våldföra sig på våra friheter. Är det ett sådant samhälle vi vill ha ???
Det har varit en hel del oroligheter och det har talats om ett svek av förorten.
Men jag börjar bli så jävla trött på de som fortsätter att babbla om att politikerna och de styrande sviker förorten, innevånarna och dess höga arbetslöshet.
Med ”Förorten” menas bland annat Husby, en förort till Sthlm.
Men hur är det då med arbetslösheten i Sthlms Län egentligen???
I Arbetsförmedlingens information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2013 går det att läsa följande angående arbetslösheten:
Andelen öppet arbetslösa var 4,1 procent.
Stockholms län ligger alltjämt bra till i jämförelse med riket som helhet.
Det kan man jämföra med denna information från Arbetsförmedlingen:
Högst andel arbetslösa i riket hade vid slutet av april Gävleborgs län med 11,8 procent.
Störst andel unga arbetslösa vid slutet av april hade Blekinge län med 26,2 procent.
Hur mycket kravaller och upplopp har det varit i Blekinge och Gävleborg under året ???
Har någon ens nämns att politikerna har svikit dessa två regioner i Sverige ?
Nej inte ett pip om detta utan bara klagomål om hur hårt det är i Förorten.
Man har som individ både rättigheter och skyldigheter. Att kräva sina rättigheter utan att uppfylla sina skyldigheter är absurt.
Vad mer kräver ”Förorten” att ska uppfyllas av rättigheterna och lite till innan man får tummen ur arselet och tar tag i sitt liv ???
Och det spelar ingen roll om man är infödd eller invandrad boendes i ”Förorten”, alla har samma möjligheter att få jobb och kunna försörja sig själv.
Frågan är om du vill ta ansvar för ditt uppehälle eller om du vill bli försörjd ???
Politikerna har inte svikit ”Förorten”, men delar av ”Förorten” har svikit sig själv trots att den har mer stöd, arbeten och hjälp än övriga Sverige. För att inte tala om de allmänna kommunikationerna som kan ta en boende i Husby snabbt till andra delar av 08-området, lätt jobbpendling med andra ord.
Frågan är vill de som sviker sig själv leva i samhället eller vill de leva på samhället men inte själva delta och bidra ???

SVT 30/5 2013
Inom politiken i år så han man äntligen fått tummen ur och börjat se den orättvisa som finns kring Barnbidraget.
Vill inte mamman dela med sig så behöver hon inte, så är det idag men det är på väg att förändras.
– Idag har mamman i princip en vetorätt mot delat barnbidrag. Det är inte tidsenligt och det kan också bli en källa till konflikter inte minst om föräldrarna väljer att gå skilda vägar
Så säger socialminister Göran Hägglund (KD) i en intervju i SVT:s Politik i fokus.
Naturligtvis har det protesterats högljutt till det faktum att pappor ska ha rätt till halva barnbidraget. För som ”alla” vet så kommer ju pappan köpa sprit för pengarna.
Inte ett pip om de mammor som går på krogen för barnbidraget eller spenderar pengarna på sina egna behov.
Nej, svartmåla pappan istället för han är ju MAN.
I tider då jämställdhet har blivit en av de viktigaste samhällsfrågorna för många, tenderar debatten att präglas av ett ensidigt, feministiskt perspektiv där kvinnor alltid är offer och män alltid är förövare. Men diskussionen får inte stanna där. 2013 har vi kommit så pass långt i jämställdhetsarbetet i Sverige att det är dags att börja våga prata om våldet som det är.
Debatten måste ta sin utgångspunkt i våldet mellan människor, och inte mellan kön. Allt annat är att blunda för verkligheten.
Det nuvarande feministiska perspektivet återspeglas tydligt i lagboken, och tar sig uttryck i olika former av lagstiftning. Idag finns exempelvis en brottsrubricering för mäns våld mot kvinnor, grov kvinnofridskränkning – trots att det redan finns en lag om grov fridskränkning. Varför finns det en lag riktad mot män men inte vice versa, när forskningen så tydligt visar att partnervåld är ett utbrett problem som drabbar båda könen?

Aftonbladet 23/2 2013
Dokument: Kvinnor som misshandlar (Ann-Mari’s Blogg)
”Tillslut ville jag inte leva längre” (Aftonbladet) Plus pdf
Niklas: ”Jag var livrädd för henne hela tiden” (Aftonbladet) Plus pdf
Mats: ’’Polisen har inte lyssnat på mig’’ (Aftonbladet) Plus pdf
Lars: ’’Hoten och rädslan var värst att leva med’’ (Aftonbladet) Plus pdf
Aftonbladet Söndag nr 7 2013, Dokument: Kvinnor som misshandlar
Misshandlad – och hånad (Aftonbladet)
I Aftonbladet Söndag nr 7 så tog man upp detta med kvinnor som slår sina män. (otroligt att Aftonbladet tog med dessa artiklar!)
Aftonbladet pratade bland annat med Linda Dackemo som publicerat en uppsats kring relationsvåld som kvinnor utsätter män för.
– Kvinnovåld är fruktansvärt på alla sätt, men det är inte det enda våldet som förekommer i relationer. Regering, socialtjänstlagen, Sveriges domstolar – alla reglerar hur kvinnovåldet ska bekämpas, men det borde finnas en könlös fridslag, säger Linda Dackemo som i sin uppsats intervjuat tolv män om deras utsatthet och om vilket stöd de har fått.
Hjälpen är obefintlig, berättar samtliga män som deltagit. Flera har mötts av skratt och hån när de försökt göra en polisanmälan. Av socialtjänsten blir de ofta misstrodda.
Linda Dackemo har märkt av en stor kunskapsbrist på flera håll.
– Mansmottagningarna som hjälper våldsamma män borde även erbjuda utsatta män hjälp. Men det finns för lite kunskap när situationen är omvänd, säger hon och fortsätter:
– Det är så tabubelagt att många män inte vågar anmäla eller be om hjälp. Och de få som vågar får sällan tillräckligt med stöd eftersom varken polis eller socialtjänsten har tillräckligt med kunskap.
Kvinnor som slår sina män fysiskt eller psykiskt (Ann-Mari’s Blogg)
Kvinnors våld mot män
Hur män utsatta för intimt partnervåld av kvinnor har det i dagens Sverige
Författare: Linda Dackemo
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet
Publicerad september 2012
Länk till info om uppsatsen.
Länk till uppsatsen i PDF format.
Relationsvåldet är ju synonymt, tack vare ROKS lobbyarbete, synonymt i Sverige med Mäns våld mot Kvinnor.
Tyvärr är Relationsvåld så mycket mer än så.
Men det har inte ministrarna Maria Arnholm (FP) och Maria Larsson (KD) greppat.
Ministrarna skriver på SvD Brännpunkt, 3/9 2013, att Kvinnojourerna i Sverige ska få mer pengar från staten. Om dessa pengar ska ges på ett mer generöst sätt än de krav på redovisning vad de används till av jourerna vet jag inte, men jag vet med säkerhet att i Sverige så har en man utsatt för relationsvåld inte samma möjligheter att få hjälp, stöd och skyddat boende som en kvinna.
OCH HUR JÄMSTÄLLT ÄR DET ???
Ministrarna Maria Arnholm (FP) och Maria Larsson (KD) skriver bland annat att kvinnor har rätt att kräva och vad de kan förvänta sig att få hjälp med – nämligen att leva fria från våld och förtryck, denna hjälp ska de få från kvinnojourerna och jourerna ska få mer statliga pengar då man ska bekämpa relationsvåldet.
Förlåt, Mäns våld mot kvinnor, ska man bekämpa så att alla kvinnor kan leva fria från våld och förtryck.
De män, med och utan barn, som lever med relationsvåld de verkar som vanligt inte existera. Men då är ju de båda ministrarna Maria Arnholm (FP) och Maria Larsson (KD) helt indoktrinerade i ROKS bild av Relationsvåld så kan begära något annat än denna vridna bilden av Våld i Nära Relationer ???
Att män ska få leva fria från våld och förtryck det verkar det som om de två ministrarna Maria Arnholm (FP) och Maria Larsson (KD) inte riktigt vill veta av eller så är de som sagt så förda bakom ljuset att de inte inser att Relationsvåld inte är synonymt med att en man slår en kvinna. ROKS har gjort att bra jobb med sin syn på vad Relationsvåld är och har bankat in denna syn i politiker och andra.

På Universitetets hemsida så står det ju fortfarande samma, men kan det komma att ändras också så att Gunilla får den vinklingen hon vill ha på denna studie ?
När det gäller Relationsvåld så publicerades det en undersökning/studie av institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin.
Forskningsresultatet ”Män mer utsatta för våld i relationen än kvinnor” kablades ut i ett pressmeddelande början av oktober och handlade om två studier där män sammantaget rapporterat större utsatthet för fysiskt våld i relationen än vad kvinnor gjort.
Och det resultatet var ju inte bra alls med tanke på hur man definierar Relationsvåld i Sverige.
Så Professor Gunilla Krantz skred till verket och i ett mail till SVT så meddelade hon:
Hon menar att hon blivit missförstådd och berättar att hon kontaktats av flera myndigheter och organisationer som oroas för att ”uppmärksamhet nu ska falla på männen såsom att medel till kvinnojourer minskar etc”.
Jag vet inte hur mycket Gunilla Krantz vet om den politik som förs och de miljardsatsningar av statliga medel som finns för att bekämpa relationsvåld, förlåt mäns våld mot kvinnor, men det finns inget hot att dessa satsningar skulle med ens upphöra på grund av att det kommit fram att även män är offer för relationsvåld. Möjligtvis så skulle man kunna hoppas på en könsneutral politik rörande relationsvåld där män, kvinnor och barn får hjälp att undkomma våld och där män och kvinnor som slår får hjälp att sluta bruka våld.
Som det är nu så får män som är våldsutsatta i en relation inget skyddat boende, är det rätt och jämställt ?
För den politik som drivs nu är inte könsneutral, den är ensidig och stereotypiskt utformad.
Så jag kan inte begripa att Gunilla Krantz, professor vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, är så negativ och mer eller mindre tar avstånd från det resultat som framkommit i denna studie om relationsvåld.
Men det kan ju vara så att påtryckningar från det vad Gunilla skriver i sitt mail till SVT som: myndigheter och organisationer betyder att de i Sverige som anser att Relationsvåld, Våld i nära relationer, är synonymt med att mannen slår kvinnan har visat sitt fula tryne.
Och då även visat vad de går för och vad de har för medel för att kunna driva sin linje och sin version av verkligheten.
Det finns relationer där båda två brukar våld mot varandra, detta kan inte förnekas, men det ska inte heller vara så att man plockar ut russin ut studien för att visa allmänheten för att studien skall tolkas på rätt sätt och tiger om hela bilden.
Sanningen är att Relationsvåld drabbar alla, den är skoningslöst brutal i både hårda ord och slag, så att tro att man kan driva en ensidig linje med en förövare och ett offer är fel.
Stina Bengtsson, Ordförande för Stockholms Centerkvinnor och centerpartistisk ledamot i socialnämnden i Stockholms stad, skrev en debattartikel väl värd att uppmärksamma kring relationsvåld.
För Stina vill nämligen att även relationsvåld mot män ska bekämpas i regeringens satsningar!
Här är ett citat från Stinas debattartikel som jag gillar skarpt:
Regeringen har satt upp mål för jämställdhet. Ett av målen är att ”mäns våld mot kvinnor ska upphöra”. Ingenstans finns målen att ”våld i nära relationer ska upphöra” eller att ”våld mot män i nära relationer ska upphöra”. Varför inte?
Att väldigt många män utsätts för våld i nära relationer är ingen ny information. Även tidigare studier har visat det. Och trots det – hur ofta hör vi talas om mäns utsatthet? Hur ofta lyfts frågorna i medier, i politiken och vid fikaborden? Jag skulle säga aldrig eller nästan aldrig. Anledningen är samhällets vedertagna normer.
-//-Självklart ska inte våldet mot kvinnor förminskas. Det finns i allra högsta grad och det ska bekämpas med alla till buds stående medel. Men det ska även våldet mot män.
Därför tycker jag det är hög tid att se helheten – och därmed ta frågan på allvar. Våld är våld, och våld i en nära relation bör betraktas som särskilt allvarligt – oavsett könet på den som utsätts eller könet på förövaren.
Ett första steg vore att göra regeringens mål för jämställdhet könsneutrala. Det finns ingen ursäkt för att inte ha som mål att allt våld i nära relationer ska upphöra.
Samhällets vedertagna normer.
Sug på den ROKS och Män för Jämställdhet !
Det är vedertagna normer som ROKS har i sitt framgångsrika lobbyarbete bankat in i (bildligt bankat in, inte fysiskt bankat in) i hjärnbarken på allmänheten, samhället och de som har makten att fördela pengar och stifta lagar.
Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence: an epidemiological study from Sweden (BMC Public Health)
Män mer utsatta för våld i relationen än kvinnor (Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet)
Vinklingen av relationsvåld ger ingen rättvis bild (Ann-Mari’s Blogg)
Män för jämställdhet: Felaktig mediebild av mäns våld (Dagens Arena)
Ny studie visar: Män utsätts för minst lika mycket våld i hemmet som kvinnor (SR)
Och nu över till annat kvinnovåld.
DN avslöjade i början av juli att en kvinnlig hundförare vid Sthlms polisen gått lös med både hund och batong mot en berusad man.
Är det någon som helst koll på de som söker till Polisskolan om de är rent mentalt lämpliga som polis ?
För jag undrar hur denna polis egentligen mår och är när hon går lös med batongen totalt oprovocerat. Fast det kan ju vara så att hon kände sig provocerad av att mannen inte lydde henne…..
Men det rättfärdigar inte att bussa hunden på honom och sedan gå lös med batongen.

DN 12/7 2013
I DN så säger ett vittne att den berusade mannen inte gjorde något som helst motstånd och att polisen använde på tok för mycket våld.
En ensam polis från en hundpatrull pratar med mannen och efter en stund visar videoklippet hur mannen sluddrar och säger något om att ”spränga hela gatan” och frågar om polisen ”är sugen på att testa”, men är i övrigt lugn.
– Jag tänkte att han var för trött för att springa därifrån. Han var förvirrad men inte våldsam, säger vittnet.
Strax efter ser man hur polisen knuffar mannen i bröstet. Klockan är då 03.23.
När den blödande mannen inte lägger sig ned på uppmaning från polisen drar hon batong och börjar skrika. Plötsligt far polishunden på mannen som försöker värja sig. Polisen börjar då att slå mannen gång på gång över rygg, armar och axlar. Totalt 13 batongslag utdelas mot mannen.
”Säg åt honom att sluta bita mig”, skriker mannen samtidigt som han blir slagen. Till sist lägger han sig ned på marken. Polisen larmar då efter förstärkning. I videon syns det att ambulans är på plats men under ingripandet hjälper ingen mannen.
Vittnet som filmat händelsen är mycket kritisk till polisen agerande.
– Jag blev så förvånad, hon var så våldsam. Hade de bara fortsatt prata hade det löst sig. Det där är alldeles för mycket våld, han var inte våldsam tillbaka.
Ytterligare ett vittne som DN talat med anser att polisen agerade rätt.
– Det baserar jag på händelserna som inträffade innan det man ser på filmen.
Vittnet vill dock inte säga vad som hände då.

Aftonbladet 12/7 2013
Den kvinnliga polisen är nu tagen ur tjänst och kommer att åtalas hon är misstänkt för misshandel alternativt tjänstefel. Kvinnan nekar till alla misstankar.
Här slår polisen påverkad man (DN)
Få fall av polisvåld går till åtal (DN)
Sarnecki: Oerhört upprörande (DN)
Polisåklagare: Solklar misstanke om brott (DN)
Här slås mannen ner av polisen (Aftonbladet)
Jerzy Sarnecki: ”Bör omedelbart tas ur tjänst” (Aftonbladet)
Polis misstänks för brott efter batongslag (Expressen)
Polis slog berusad man med batong (Metro)
Smygfilmad polis utreds för övervåld (SvD)
Det har varit en hel del upprördhet i landet kring domslut som inte gått efter vad allmänheten anser vara rätt. Att rätten funnit det inte ställt bortom rimligt tvivel och att den då rådande lagstiftningen inte kan ge en fällande dom anses tydligen vara rättsröta.
Men är alla misstänkta, anklagade och anmälda för sexbrott per automatik skyldiga ?
Det finns de som påstår att en kvinna inte kan ljuga angående sexbrott och då specifikt våldtäkt. I Sverige så kan tydligen inte en kvinna ljuga om detta.
Vilket gör den fällande dom mot en 45-årig kvinna, som bland annat polisanmält att hon blivit våldtagen under pistolhot, unik.
Bakgrunden till denna fällande dom för falsk angivelse, falsk tillvitelse, ofredande och bedrägeri ägde rum för drygt ett år sedan. Dagbladet skriver följande:
För ett år sedan greps en 26-årig man av polisens insatsstyrka i Bosvedjan.
Kvällen innan hade han träffat den 45-åriga kvinnan på krogen. De hade sex, men när mannen inte var intresserad av att ha ett förhållande med kvinnan ringde hon polisen.
Hon hävdade att 26-åringen våldtagit henne under pistolhot, och det blev stort polispådrag.
Någon dag senare lades förundersökningen ner. Men för mannen var skadan redan skedd – hans rykte var förstört.
Några månader senare anmälde kvinnan ytterligare en man för våldtäkt.
Han var aktiv på en kontaktsajt på Internet, när han en kväll blev uppringd av kvinnan. Hon bjöd hem honom, och de hade samlag. Därefter började 45-åringen bombardera honom med sms – något som resulterade i att han till slut polisanmälde henne för ofredande.
Strax därpå polisanmäldes han för våldtäkt.
Förutom våldtäktsanklagelserna har kvinnan förföljt andra män som hon haft tillfälliga sexuella förbindelser med.
Hon har sagt att hon blivit gravid, och trakasserat männen, deras anhöriga och till och med chefer med sms och telefonsamtal.
Straffet som kvinnan nu fått av Sundsvalls Tingsrätt är nio månaders fängelse och 44 000 kronor i skadestånd till 26-åringen som utpekades som våldtäktsman samt sammanlagt 14000 till andra brottsoffer.
Kvinnan har sedan tidigare en fällande dom angående bland annat utpressning och har enligt Dagbladet under åren 2007-2012 gjort 66 polisanmälningar om olika brott, bland annat har hon anmält sin före detta man för våldtäkt.
Man kan ju fundera varför det bara blev 9 månader med tanke på de allvarliga anklagelser som kvinnan på falska grunder anmälde.
Hur reparerar man sitt rykte när man blivit utpekad som våldtäktsman ?
Bo Larsson, 55 år, ska ju egentligen inte existera enligt vissa organisationer och enskilda personer i detta avlånga land. Men Bo Larsson existerar och är ett levande bevis på att det finns falska anklagelser om sexuella övergrepp. Bo, som även är känd som mannen i Fallet Ulf, dömdes för att ha våldtagit sin dotter, för att ha sålt henne till en pedofilring och tvingat henne att jobba på strippklubb i Stockholm. Tack vare mycket bra grävande journalistik av Hannes Råstam och ”Uppdrag granskning” friades Bo helt, och släpptes ur fängelset.
Det Bo Larsson blev utsatt för är vidrigt och ändå så hävdar en del organisationer och enskilda personer i detta avlånga land att det inte finns några män som är på falska grunder anklagade, utpekade och dömda för sexuella övergrepp på barn. För barn och dras mamma/mormor kan inte ljuga om så vidriga övergrepp, alltså är det sant att dessa män har begått dessa vidriga övergrepp och att männen mot förmodan frias från alla anklagelser så är han i alla fall skyldig och lagen är fel.
Men Bo Larsson är oskyldig och det finns många fler män som fortfarande är på falska grunder anklagade, utpekade och dömda för sexuella övergrepp på barn.
Det gäller även den man nu 65-åriga man som fick sin resning beviljad av HD för den fällande domen som dömdes 2003 till 14 års fängelse för att ha våldtagit sin dotter.

Aftonbladet 24/5 2013
– Man har börjat ifrågasätta de bedömningar som gjordes i den här typen av mål under 1990-talet och tidigt 2000-tal. Det har inneburit att det har blivit ett antal fall där det har beviljats resning, säger Olsson.
Jag antar att de bedömningar som Thomas Olsson pratar om är bland annat den vikt man lade på vittnesmål från de terapeuter som figurerat i dessa fall med män dömda för våldtäkt och incest.
Man har ju resonerat på det sättet att ett barn/ en kvinna inte kan ljuga om sina upplevelser och att hon talar sanning.
Dottern i detta aktuella fall ska ha, enligt en TT artikel, efter den fällande domen 2003 berättat om ytterligare övergrepp med inslag av sadistiskt och rituellt våld, där polisen kunde visa att en del av uppgifterna var falska. Och detta har lett till att HD anser att hon inte är lika trovärdig i sina anklagelser mot sin pappa.
Pappan satt av 10 år och frigavs villkorligt sommaren 2012, TT skriver att om han frikänns helt så kan han räkna med ett stort skadestånd.
Experten: ”Skulle vara oerhört pinsamt” (Aftonbladet)
Säpospaning ledde till resning (Aftonbladet)
Dömdes 2003 – HD beviljar resning (Aftonbladet)
Högsta domstolen beviljar resning i våldtäktsmål (Högsta Domstolen)
Dömd för 200 barnvåldtäkter – beviljas resning i HD efter tio år (Dagens Juridik)
Dömd för barnvåldtäkt beviljas resning av HD (SVT Nyheter)
HD har beviljat resning i tio år gammalt fall om våldtäkt (SR P4 Västmanland)
Dömdes 2003 – HD beviljar resning (YA)
Våldtäktsdömd beviljas resning i HD
(DN) (SvD) (Barometern) (NT) (Bohusläningen) (BT) (Skövde Nyheter) (SN) (GP) (HelaGotland) (VK) (Skånskan) (HD) (Kristianstadsbladet) (VT) (SMP) (UNT) (Dagbladet) (Arbetarbladet)
När det gäller anklagelser om sexuella övergrepp så kan de ta absurda vändningar och innehålla ytterst perversa detaljer.
I Gefle Dagblad har det gått att läsa om Peter som anklagades för att ha våldtagit sin fyraårige styvson och dennes mamma.
Peter, som heter något annat, har blivit friad från alla anklagelser och misstankar, men är uthängd på Flashback och brännmärkt för livet. Livet är med andra ord helt förstört för Peter trots att han är friad och oskyldig.

Gefle Dagblad 8/12 2013
Och hur blev det så här ?
GD skriver följande:
Men vad var det som fick Peter häktad under nio dygn som på sannolika skäl misstänkt för barnvåldtäkt?
Symptom som visade sig vara vanlig förstoppning och, som Carl-Johan Granlund uttrycker det, ”muntliga utsagor”.
I bakgrunden finns ett stormigt förhållande mellan Peter och hans fru. Paret har nu separerat och begärt äktenskapsskillnad.
Det finns en pågående vårdnadstvist i tingsrätten som gäller parets gemensamma barn. Men kvinnan har även en son som Peter inte är pappa till, pojken som hon anklagade Peter för att ha våldtagit.
– Jag har varit hans pappa sedan han var ett knappt halvår. Även om han inte är mitt biologiska barn så är han mitt kött och blod och mina föräldrar ser honom som sitt barnbarn, säger Peter.
Hur har frun fått ihop det att sonens förstoppning istället är våldtäkt ?
Obegripligt, men ack så vanligt beteende. Speciellt om det är en schism mellan de vuxna och en förestående skilsmässa och vårdnadstvist. På vilket bättre sätt kan man göra sig av med pappan än att anklaga honom för sexuella övergrepp på barnen och dig själv ?
Friad, men: ”Mitt liv är förstört” (GD)
Advokaten: ”Inte vidare rättssäkert” (GD)
Så allt är inte svart eller vitt när det gäller sexbrott. Bara för att en anmälan upprättas så betyder inte det att ett brott har begåtts och att det finns en eller flera skyldiga.
ETT exempel på sex som sedan helt plötsligt är våldtäkt är Fyllesex som man ångrar är det våldtäkt eller bara ett väldigt dumt förhastat beslut man tagit när man var allt annat än nykter?
Och ska då motparten behöva stå till svars för ditt beslut att ha sex på fyllan ?
– Jag tycker att man har skjutit bevisbördan till det absurda. Man kan inte komma dragandes med vilken historia som helst, och att det då ska inrymma rimligt tvivel, och fria män, säger Sara Bäckström.
(Sara Bäckström, från organisationen Kvinnors Nätverk)
Uttalandet är taget ur en SR intervju inför den hovrättsförhandling rörande ett sexbrott.
Jag blandar mig inte i denna hovrättsförhandling eller själva åtalet, men höjer på ögonbrynet till Saras uttalande och ställer det mot de livliga och mycket innehållsrika vittnesmål som kan komma från kvinnor och barn som haft skydd och hjälp av en kvinnojour.
Då är det inga problem med att ”komma dragandes med vilken historia som helst” och då finns det ju heller inga som helst tvivel på att allt som det vittna som är sanning. En kvinna kan ju inte ljuga…..
Det är ironiskt att man inte väljer sina ord bättre, men det visar att man ser kvinnan som oskyldigt sanningsenligt offer och mannen som skyldig förövare.
Bortom rimligt tvivel för en fällande dom,för vi vill ju inte fälla oskyldiga. Eller ?

SydSvenskan 15/10 2013
Och sedan har vi detta med könsstympningar och Sveriges nya Ärkebiskop.
Den nu nya ärkebiskopen från Lunds stift är en av de kvinnliga biskopar & präster inom den Svenska Kyrkan som skrev en debattartikel som publicerades av DN den 22/6 2012.
I debattartikeln så skriver Antje Jackelén och hennes kollegor att ”Vi måste visa respekt för rätten att vara annorlunda”.
Och denna rätt att vara annorlunda menar Antje Jackelén & Co att man ska vara okej med att minderåriga pojkar och gossebarn av den späda åldern av 8 dagar könsstympas i sin religions namn.
För det är en som man skriver :
Manlig omskärelse är en religiös sedvänja som WHO rekommenderar som hälsofrämjande. I krav på förbud som framförs i Sverige framställs den emellertid som skadlig och i konflikt med barnkonventionen. Är det för att den hos oss främst utövas av religiösa skäl? Religion har blivit allt mer synlig i världen, på gott och ont. Därför krävs kunskap och lyhördhet från myndigheter och stat. En stat kan inte längre endast framhäva en trosriktning. Den kan lika lite vara ensidigt negativ till religion som vissa sekularistiska debattörer kräver. I stället behövs urskiljning. Det är enligt vår mening missvisande att ställa barnets rättigheter gentemot föräldrarnas, eller religionsfrihet mot mänskliga rättigheter. I båda fallen handlar det om avvägningar mellan olika inslag i de mänskliga rättigheterna.
Att nämna manlig spädbarnsomskärelse, till exempel den judiska brit mila, i samma andetag som könsstympning av kvinnor uppfattar vi som vulgärt.
Ytterst hycklande och deprimerande på samma gång att denna Antje Jackelén blir vald som Sveriges första kvinnliga ärkebiskop när hon tycker att det är okej att könsstympa pojkar.
Sagt och skrivet av biskop Antje Jackelén (Svenska Kyrkan)
Stark debattartikel rörande könsstympningen av pojkar (Ann-Mari’s Blogg)
Kvinnor inom Svenska Kyrkan försvarar könsstympning i debattartikel (Ann-Mari’s Blogg)
”Försvara rätten att vara annorlunda” (Dagen)
”Vi måste visa respekt för rätten att vara annorlunda” (DN)
”Omskärelse strider mot barns mänskliga rättigheter” (DN)
Valet kan bli början på splittring (SvD)
Antje Jackelén vald till Sveriges nya ärkebiskop (Dagen)
Svenska kyrkan väljer ny ärkebiskop (Aftonbladet)
Första kvinnan som ärkebiskop (Skånskan)
”Omskärelse strider mot barns rätt” (Skånskan)
När det gäller vårdnadstvister så fortsätter de att öka i antal i landets rätter. Inte ett dugg förvånande och nu har man äntligen fått tummen ur från på Justitiedepartementet då justitieminister Beatrice Asks pressekreterare Per Claréus meddelade att en utvärdering av lagändringen ska påbörjas innan valet 2014.
Vid Gävle Tingsrätt har antalet vårdnadstvister ökat med 79% sedan lagändringen 2006.
Det är trots allt en ljusglimt, att man ska utvärdera och se över denna vårdlag som ställt till med en hel del problem för barn och deras föräldrar efter denna lagändring.
För det är ju så lätt att få ensam vårdnad nu.
– Nuvarande lag ger i praktiken den ena parten vetorätt när det gäller vårdnaden. Det är bara att sätta sig på bakhasorna och slänga på luren när den andre ringer. Sedan kan man hänvisa till dålig kommunikation, och då ska det inte vara gemensam vårdnad.
Det säger Magnus Widebeck, lagman vid Nyköpings tingsrätt. Anna Singer, professor i familjerätt vid Uppsala universitet, drar ungefär samma slutsats.
– När man gör samarbetsförmåga till ett kriterium så har man gett den icke samarbetsvilliga föräldern ett vapen. Att åstadkomma samarbetssvårigheter är väldigt enkelt. Det är bara att säga nej till allting, säger Anna Singer.
När det gäller påverkan på barnen vid en lång utdragen vårdnadstvist så har Helinä Häkänen-Nyholm, docent i rätts- och kriminalpsykologi vid Helsingfors universitet, där hon driver Forensic Group Psychology Research, och på universitetet i Östra Finland publicerat ett forskarrapport som är väl värd att uppmärksamma.
I en artikel i Helsingin Sanomat, finns översatt till svenska här, så går det att läsa att barn används på ett grymt sätt av ena eller båda föräldern efter att skilsmässan är ett faktum och striden om barnen påbörjas.
Barn används medvetet som slagträn mot den andre föräldern vid svåra skilsmässor, detta fastslås i en färsk undersökning om skilsmässor.
Uppseendeväckande ofta vill den ena föräldern förstöra förhållandet mellan sitt barn och expartnern.
I nära en tredjedel av de undersökta fallen hade partnern även offentligt uttalat sina planer på att förstöra föräldra-barn relationen i samband med skilsmässan. I flera fall har detta även lyckats.
”Kanske var detta en överraskning. Att så många i stormen kring skilsmässan hade sagt att ”jag kommer att förstöra ditt förhållande till dina barn”, säger Helinä Häkänen-Nyholm, docent i rätts- och kriminalpsykologi.
Även anmälningar om brott och våld mot partnern var vanligt förekommande.
I Sverige vill man inte riktigt ta i detta ämne, det är för tabubelagt och kan visa att mammor är lika vidriga och hatfyllda som papporna när det inte går på några sätt att komma överens om hur barnen ska ha det efter att förhållandet mellan föräldrarna är över.
Man vill hellre i Sverige påpeka att i merparten av föräldrarna som separerar kommer överens om vårdnaden. Att det inte hjälper de barn som hamnar i en infekterad och långdragen vårdnadstvist med lojalitetskonflikter det verkar ingen bry sig om.
Absurt !
Det finns dock en metod som inte riktigt används så mycket som den borde för att undvika antalet infekterade vårdnadstvister. Metoden heter ”Konflikt och försoning” och jag fick tips av Uffe om en artikel.
Dafne och pappan till hennes barn lyckades få ett bättre samarbete kring deras son
– Just då var jag väldigt arg på hans beteende men hela den här processen har hjälpt mig att se saker med andra ögon. Man kanske inte alltid får som man vill men det blir bra ändå, säger Dafne.
Alltihop började med ett löfte som bröts, oro för sonen och ingen tillit alls mellan föräldrarna
”Vill du fortsätta träffa din son får du vända dig till domstolen, sade Dafne till slut till pappan.”
Vilket han gjorde, men istället för att låta tvisten gå till rättegång erbjöds föräldrarna att tillsammans med en familjerättssekreterare, en domare och de juridiska ombuden under några månader arbeta sig fram till en överenskommelse med den fyraårige sonens bästa i fokus. Och det gick. Och så här trekvarts år efteråt har de en överenskommelse: sonen träffar sin pappa regelbundet, föräldrarna litar mer på varandra.
Så det går att komma fram till ett samarbete?!
Men jag kan inte begripa att denna metod inte är obligatorisk för föräldrar som inte drar jämt.Alla tjänar ju på att föräldrarna kommer överens.
På justitiedepartementet skriver man nu på direktiven till en översyn av vårdnadsreglerna. Men enligt vad Ekot erfar kommer det inte ingå i uppdraget att se om Konflikt och försoning skulle kunna införas i hela landet. Synd tycker domaren Jonas Österlund. Både resurser och mänskligt lidande skulle kunna sparas in. Det sista han vill är att en vårdnadstvist avgörs av en domstol.
Konflikten och försoning ska införas på fler ställen i landet, erfar Ekot.
Så det är mer eller mindre frivilligt att kommuner och rättsväsendet erbjuder denna medling.
Obegripligt !
Men det passar väl inte in i den valda politiska linjen för vårdnadsfrågor under denna mandatperiod och då är det inte aktuellt att ge ledande direktiv även om det skulle gynna barnen.
Man vinner ju inga val på barn.
Det finns så mycket mer som jag skulle kunna ta upp, men nu är det nog skrivet för idag i denna krönika över 2013.
wow, över 9000 ord (30 sidor), där klår du både mig och Tanja Bergkvist!
Men det var ju påminnelser om både det ena och det andra. Svårt att kommentera på allt.
Hur som helst, gott nytt år på dig.
Jepp, det var ju påminnelser så då blev det ganska många ord.
Ha ett gott nytt år dolf (a.k.a. Anders Ericsson) !