På Mors Dag så har inte vad jag har sett i alla fall en endaste kulturredaktion fått för sig att lista komplicerade mödrar inom kulturen.
Men i dag på Fars Dag har SvDs kultur redaktion listat komplicerade fäder inom kulturen.
Man har alltså listat litterära och icke existerande pappor i en lista som visar hur negativ influens pappan är på sitt litterära och icke existerande barn.
Imponerande eller ?!?? (ironi)
SvD Kultur 10/11 2013
Och då kan man ju fråga sig varför, vem det nu är på SvDs kultur redaktion, det är så att Alfons behöver terapi när han växer upp eller är vuxen ???
Om vi skulle ta det i verkligheten, istället för att hänga upp oss på att Alfons har en ensamstående pappa.
Hur många barn skulle behöva terapi bara för att deras pappa inte finns med i deras uppväxt och för mamman har trängt bort honom ???
På Fars Dag får man tydligen klanka ned på pappor, även de pappor som enbart existerar i litterära och filmatiserade verk. (absurt!)
Tänk större, tänk verkligheten och se de barn som inte får växa upp med en närvarande pappa. En pappa som inte ens finns på bild för mamman inte vill att han ska existera i barnens liv.
Ann-Mari's Blogg 
Att någon finkulturell flummare anser sig veta bäst bryr jag mig inte så mycket om men det tråkiga är att verkligheten ser nästan likadan ut. Överallt finns det alltid någon som vet bättre. Som anser att eftersom jag själv tar hand om min grabb så är det deras fulla rätt att skriva mig på näsan. För jag är ju bara en pappa, jag vet väl inget och kan väl inget?
Skolans föräldramöten går jag öht inte på längre, jag kan bara inte med den sortens kollektiv som kräver att man uppfyller en viss norm.
Men visst blir man positivt överraskad också, som den gången jag gick med grabben till en klädbutik för att han behövde nya byxor. Den kvinnliga expediten sade rent ut att det är bra att pappor kommer in med sina söner för då får kidsen ”rejäla kläder” som inte är så ”mammiga”…
Tack Butter för din kommentar,
Det är tur att det finns pappor som du !
En pappa som ingen finkulturell flummare kan trycka ned med sitt tyckande om hur pappor är.
”Själv är jag dock övertygad om att Alfons senare i livet kommer att behöva hundratals timmar i terapi för att kunna reda ut det märkliga med att man aldrig talade om mamma hemma. Där fanns inte ens ett foto”.
Hur vet journalisten att det aldrig talades om den frånvarande mamman? Det fanns kanske inte plats i böckerna.
Sen, talar alla ensamstående mammor om barnets pappa jämt och ständigt? Har de foto på barnens pappa på väggen? Jag tvivlar.
Jag tror att det sticker i ögonen på journalisten att Alfons pappa tar ansvar och uppvisar goda egenskaper. Det krockar med journalistens ideologiska övertygelse.
Tydligen fattar jag inte något väsentligt om svenska kultur och tankesätt, men jag ärligen kan inte fatta hur en sådan artikelserie kan skrivas. Jag befinner den helt smaklöst, speciellt vid farsdag.
Tack Ekvalist för din kommentar,
Jo, det är nått som krockar med kulturjournalisten och Alfons pappa.
Tack för din kommentar Jussi,
Det är inget ovanligt att i Sverige klanka ned på pappor även de fiktiva pappor som finns i böcker, TV och på film, de är ju män !!!
Smaklöst är det men så typiskt för Sverige.
Journalisten måste tydligen vara emot att kvinnor utan man inseminerar sig eftersom det barnet kommer växa upp utan att man pratar om pappa.
För övrigt verkar det som dessa egocentrerade feminister genomgående har rejäla daddy issues och projicerar det på alla andra.
Tack för din kommentar Anders.