När jag surfade mellan olika nyhetsflöden så hittade jag en notis och en längre notis från början av september som är mycket intressanta.
Artikeln och notisen handlar om att Frankrike har utfärdat en Europeisk arresteringsorder för misstanke om brott när den här kvinnan kidnappat, frihetsberövat eller alternativt en egenmäktighet med barn. Kvinnan kommer från Jönköpingstrakten och barnens pappa från Frankrike.
Vad man kan läsa på SR P4 Jönköping är att det handlar om två barn som skulle bo växelvis hos sina föräldrar efter skilsmässan, men att mamman behållit barnen i september 2012.
Enligt Eva Wintzell, åklagare på Internationella åklagarkammaren i Stockholm, är det upp till Frankrike att utreda om kvinnan har begått något brott Sverige tar bara beslut om överlämnandet av mamman.
Vad som är ytterst intressant är att lagstiftningen i Frankrike inte är så undanfallande rörande familjebortförande alternativt kidnappning av barn som Sverige är. När en förälder kidnappar/för bort ett eller flera av sina barn i Sverige så hamnar detta brott under ”Brott mot familjen” i Brottsbalken och av någon jävla anledning så anses detta svekfulla och själviska brott inte vara lika allvarligt och avskyvärt som ett människorov där en eller flera personer kidnappar/för bort en annan person som de inte har några blodsband till.
Det maximala straffet för kidnappning eller människorov är livstids fängelse i Frankrike.
Huruvida den straffpåföljden kommer att bli denna mammas straff är ju en annan femma, men det är ju i alla fall så mycket strängare än maxstraffet för Egenmäktighet med barn som är fängelse i högst ett år och för Grov Egenmäktighet med Barn så är det högst fyra år.
Kan ju påpeka att det ytterst sällan blir en straffpåföljd för Egenmäktighet med barn & Grov Egenmäktighet med Barn från den övre delen av straffskalan då det är praxis att välja så låg straffpåföljd som möjligt för dessa föräldrar som kidnappar och gömmer sina barn.
I flera fall så väljer tingsrätter att men eller mindre dumförklara sig själv i domslutet för att få till en så mild påföljd som möjligt för den åtalade förälder. (läs den åtalade mamman)
Om mamman är utlämnad till Frankrike eller vet jag inte, jag har bara hittat dessa två notiser om detta ärende och det står att beslut är fattat men ej om när hon i så fall ska utlämnas.
Media Länkar:
Kidnappning av egna barn kan ge livstids fängelse (SR P4 Jönköping)
Jönköpingskvinna misstänks ha kidnappat barn – ska utlämnas (HöglandsNytt)
Brottsbalk (1962:700) (Lagen.nu)
Det skall aldrig löna sig att ta man kan bara hoppas att lagen gör att man tänker sig för mer innan man tar och drar i Frankrike. De som gör så här behöver punktmarkering och vård. Det blir nog inte bättre med fängelse.
Deras hämnd drabbar barnen. och de agerar egoistiskt och det är fel.
Straffet borde stå i proportion till skadan. Kanske kraftiga skadestånd till de som drabbas.
Leroy
Tack Leroy för din kommentar,
Problemet med skadestånd är att det går att undvika att behöva betala.
Det har varit väldigt mycket dålig franska i dina inlägg och kommentarer på sista tiden Ann-Mari men nu fick det ju sin förklaring, du läser franska nyhetsflöden… 🙂
Låsa in en barnkidnappare och kasta bort nyckeln…
Som vanligt är yxan tveeggad. Ja, det bör vara hårdare straff, eller åtminstonde borde hela straffskalan utnyttjas, för de som kidnappar sina barn. Men å andra sidan, skall den förälder som kidnappat sina egna barn för alltid försvinna ur barnens liv per någon sorts automatik? Barnet kanske har en annan uppfattning om det.
Och finns det något sätt att förebygga att barn kidnappas? Kan reseförbud eller anmälningsplikt vara ett alternativ vid infekterade vårdnadstvister? Kunde man vara bättre på att ta fram verktyg för att kunna göra säkrare riskbedömningar?
Så säkra att en familjehemsplacering av barnen kan bli aktuell tills tvisten är avgjord?
Tja, frågorna är många men svaren är färre….
Tack Butter för din kommentar,
En hel det att fundera på i din kommentar, vad är bäst?
Vad som är säkert är att samhället måste markera att det inte är okej att kidnappa och gömma sitt barn.
Tyvärr är Sverige inte speciellt intresserade av att markera detta.