BT 7/6 2013
Borås Tidning skriver om en lärare vid en skola i Svenljunga kommun döms för att ha misshandlat en 7-årig elev.
Läraren döms för ringa misshandel för den örfil hon gav en 7-årig elev. BT skriver att örfilen kom efter att:
Det var förra sommaren som det hela skedde. Eleven satt vänd från läraren och gjorde oljud, läraren vände då på eleven.
I samma ögonblick ”blåste, spottade” 7-åringen ut spott i ansiktet på läraren. Som reagerade genom att dela ut en örfil med vänster hand, samtidigt som hon torkade bort saliv från glasögonen.
Instinktivt en örfil mot 7-åringen.
Jag försvarar inte 7-åringens uppförande och hoppas att barnets föräldrar har pratat med barnet om hur man uppför sig mot andra.
Men denna vuxna lärarinna, som instinktivt lappar till barnet.
Vad gör man åt hennes reaktion och agerande på denna händelse ???
Enligt BT så var lärarinnan inte ensam med eleverna den närmaste tiden efter händelsen.
Men vad betyder det egentligen ?
Att någon var med klassen under någon vecka och sedan är klassen ensam ingen med denna lärarinna som inte har någon impulskontroll i provocerande situationer ?
Borås Tingsrätt dömde lärarinnan till 500 kronor i böter för ringa misshandel, man ogillade det skadestånd på 10 000 kronor då varken kraven för sveda och värk eller kränkning anses vara uppfyllda skriver BT.
Hur mycket mer måste en vuxen skolanställd fysiskt misshandla ett barn så det är uppfyllt enligt kraven att ett skadestånd kommer ifråga ?
För jag tolkar det BT skriver att det inte blev något skadestånd alls, inte ens en lägre summa än den som var begärd.
Jag undrar om man varit lika undanfallande och mjäkig i sitt domslut om det varit en manlig lärare som gett en elev en örfil ?
Till BT säger Jan-Åke Hansson, barn- och utbildningschef i Svenljunga kommun, följande:
– Det här är naturligtvis en beklaglig händelse och läraren är ångerfull.
Jan-Åke Hansson såg det hela som en ”olycklig engångshändelse”.
Nu ska arbetsgivaren ta ställning till om någon form av sanktion ska användas. Den mildaste formerna av reaktion är att utdela en erinran, men även en varning kan delas ut.
Jag ställer mig frågan fortfarande, Men hon får fortsätta arbeta med barn ???
Och där till ensam med barn…..
Och för att ge en jämförelse så kan jag ta upp en annan händelse som BT skriver om där en barnskötare på en förskola i Borås fick sparken.
Händelsen involverar ett som BT beskriver vara ett utåtagerande barn och barnskötaren.
En dag i slutet av januari arbetade kvinnan tillsammans med ett par vikarier när det uppstod en ny situation kring barnet. Hon tog tag i barnets arm. Kvinnan medger att det blev ett blåmärke och rivsår efter hennes naglar då barnet slet sig loss.
Hon blev först avstängd och avskedades efter kommunens utredning – trots att det inte fanns tidigare klagomål på hennes insatser.
Så i Borås kan en barnskötare få sparken av att ta ett hårt tag i ett barns arm, men i Svenljunga så blir man inte avskedad av att ha gett ett barn en örfil i ansiktet.
Båda händelserna är våld mot barn av personer som arbetar med barn.
I båda fallen kvinnor och så olika reaktion på händelserna, en får sparken och den andra övervakas ett tag men får fortsätta arbeta med barn.
En sista notering, lärarinnan i Svenljunga har nu en fällande dom och prick i belastningsregistret (eller ?) för ringa misshandel.
Då torde det vara ganska hopplöst att få arbeta med barn, eller har jag missuppfattat det här med registerutdrag och arbete med barn ?
Våld mot barn är aldrig rättfärdigat, det spelar ingen roll vad barnet gör, du som vuxen ska inte bruka våld mot ett barn!
Det gäller både fysiskt våld och psykiskt våld, du ska icke slå ett barn med ord eller med din hand.
Media Länkar:
Lärare döms för slag mot 7-årig elev (BT)
Lärare dömd för örfil mot elev
(DN) (SvD) (Skånskan) (VK) (HD) (NSD) (Barometern) (SR P4 Sjuhärad) (Arbetarbladet) (Smålandsposten)
Lärare i Svenljunga slog 7-årig elev – nu åtalas hon för misshandel (BT)
Tog bråkigt barn i armen – sparkades (BT)
Ganska talande att tidningarna skriver lärare iställe för lärarinna. Allt för att läsarna inte ska förstå att det är en kvinnlig lärare det handlar om.
Tack Peter för att du också reagerar på hur media tonar ned och försöker dölja detta.
Man kan ju undra varför detta kvinnovåld ska nedtonas och nästan tystas i media?
Enligt min mening får man finna sig i en örfil om man (avsiktligt) spottar en annan person i ansiktet. Man har inte ansvarsfrihet bara för att man är barn.
Barn kan vara för jävliga ibland, och det är en del av uppfostran och deras uppväxt att de får lära sig att deras eget handlande får återverkningar.
Saker som örfilar och hårda grepp i armen etc måste bedömas med hänsyn till omständigheter.
En fullständig nolltolerans är ohållbar, barn lär sig då att de kan göra precis hur fan de vill utan att det får några konsekvenser.
Jag har själv vikiarierat på en grundskola under våren och haft att göra med högstadieelever (och sjätteklassare). Nian jag hade ursprungligen var väldigt stökig. Bland annat så var det tre tjejer som var väldigt uppkäftiga och bråkiga, vid ett tillfälle fick jag nog och beslutade mig för att slänga ut dem. De vägrade gå, med motivationen att de ”hade rätt till undervisning”, de var också väldigt kvicka på att påpeka att jag inte fick svära åt dem (jag använde inga kränkande uttryck, men svordomar slinker lätt in i ”Nu får ni för fan skärpa er” och liknande). Det tog mig tio minuter av obönhörligt insistera att de skulle lämna lektionen och att jag vägrade vika mig innan den första gav upp och gick. Sen lämnade de andra två också ganska snart.
Jag hade ju kunnat greppat en och ledsagat henne ut fysiskt. Men jag vet ju att det hade varit helt omöligt. Jag kan lätt tänka mig situationer där det blir ännu värre. Hur ska man till exempel bete sig om en elev blockerar en dörr och vägrar flytta på sig när man ska igenom den, eller ….
Jag kan bara säga att disciplinen är helt åt helvete kass idag, och jag tror ju inte att vi kommer att få ett bättre samhälle om vi aldrig kan göra något med barn oavsett hur de beter sig. De lär sig ju att de får bete sig precis hur som helst.
Jag tycker också att ”misshandel” är en helt felaktig benämning på en örfil, vare sig den är ringa eller grov. En misshandel innebär att man använder (potentiellt) skadligt våld.
En örfil är en markering som inte har skadlig kraft. (Om den verkligen skulle skada vore det inte en örfil, och då vore det också en helt annan femma).
Utifrån det lilla jag vet om händelsen (det som presenteras här och inget mer), anser jag nog att en varning vore befogat. Man är definitivt ute i gränsmarkerna när man tar till örfilar och det får defintivt inte bli något som blir till en vana. Och precis som jag inte tycker att man ska bil automatiskt fälld för en örfil så tycker jag inte heller att man skall bli automatiskt friad. Så det handlar väldigt mycket om att göra en väl avvägd bedömning av saken.
Tack för din kommentar dolf,
Att dagens barn och ungdomar är i många fall extremt dåligt uppfostrade när det gäller hur man ska uppföra sig och det gör ju det inte per automatik att en vuxen får bruka någon form av våld mot barnet ungdomen.
Vi vuxna, och då definitivt barnet/ungdomens föräldrar, har ett direkt ansvar för hur uppfostran av barnet/ungdomen är. Låter man barnet driva vind för våg utan gränser och stöd så blir det som det blir, men det ger inte den vuxne rätt till att bruka någon form av våld mot barnet/ungdomen när den inte gör/uppför sig som vi förväntar oss att den ska uppföra sig.
Disciplin och uppfostran är ett måste, men även att de vuxna har en impulskontroll som inte släpper så fort ett barn eller en ungdom vägrar att göra som den är tillsagd.
Dagens samhälle är till vissa mått ett resultat av den så kallade fria uppfostran som blev poppis i slutet av 1900-talet, men detta resultat ger inte vuxna rätt att slå barn.
Man kan inte slå ett barn för att de gör som det vill bara för att barnet inte fått en uppfostran och därmed inte vet hur man ska uppföra sig.
Föräldraansvaret väger tungt när det gäller barnets uppförande, men det fråntar inte i detta fall lärarinnan från ansvaret att hon lappade till 7-åringen.
Nu förespråkar jag att mn skall få slå bärn. Jag menar bara på att en örfil enligt mitt tycke befinner sig i gränsområdet och att man bör bedöma sådana här händelser utifrån omständigheter.
Jag vet inte hur jag själv hade reagerat i en sådan situation, nu var barnet rätt litet, 7 år, så jag hade nog bara sagt till på skarpen, men hade det varit en äldre elev som de jag har så hade jag nog förmodligen handgripligt slängt ut eleven (alltså ett rejält grepp i armen och fysiskt avbördat personen från lokalen) vilket väl juridiskt hade inneburit att jag gjort mig skyldig till ringa misshandel, men som jag anser vara moraliskt helt rättfärdigat. Det under förutsättning då förstås att jjag uppfattar spottningen som medveten och avsiktlig.
i sjuåringens fall misstänker jag att spottningen kan ha varit en ren olyckshändelse eller bara en dålig impulskontroll, så nä, jag hade nog tagit det ganska lugnt där. Men jag vill inte heller sätta mig till doms över en lärarinna som kanske går lite över gränsen. Särskilt inte om det handlar om en engångshändelse och hon inte är belastad i övrigt.
En hårt genomdriven nolltolerans förlorar alla på i längden eftersom den bara leder till absurda ytterligheter. Vi måste tillåta lite marginaler om vi skall kunna leva överhuvudtaget.
Ann-Mari skrev:
”Man kan ju undra varför detta kvinnovåld ska nedtonas och nästan tystas i media?”
Kanske de är rädda att åka på en örfil om de skriver annat?
Jag förstår dolf’s resonemang här men jag vill inte hålla med om att ett barn får lova att tåla en örfil.
Det som är skrämmande är att om man konfronterar föräldrarna tille ett barn med genomjävlig attityd så möter man väldigt ofta exakt samma taskiga attityd hos dem. Och då är det vuxna människor…
Tack för din kommentar dolf,
Del av problemet är att hade det varit en manlig lärare då hade han knappats få arbeta kvar pch han hade förmodligen fått ett hårdare straff.
Våld löser inga problem.
Tack Butter för din kommentar,
Kanske det ?
Tack Butter för din kommentar,
@Mauko
Jo, jag är med dig på den punkten, men jag uppfatde inte direkt att det var den kvinnliga/manliga aspekten som var vad inlägget handlade om.
@butter
”att ett barn får lova att tåla en örfil” var inte heller riktigt vad jag ville säga. Min poäng är snarare att blinda regler tränger ut förnuft, och vi borde använda mer förnuft. Händelsen som tas upp ligger i en gråzon som jag tror man aldrig kan komma till rätta med genom reglering. Försöker man styra det med regler får man förnuftsvidriga absurditeter åt antingen det ena eller det andra hållet. Någonstans måste förnuftet få komma till tals. .
Ska hon eller en han få fortsätta jobba med barn? Ja det tycker jag. Registerutdrag är för att se att man inte är dömd för brott som orsakat allvarlig kränkning.
”Vilken information ger registerutdraget?
Utdraget visar om en person blivit dömd för vissa allvarliga brott, i regel
under de senaste tio åren. Utdraget begränsas till uppgifter om sexualbrott
och barnpornografibrott samt mord, dråp, grov misshandel, människorov
och grovt rån. Med andra ord brott som innebär mycket allvarliga
kränkningar av andra människor.”
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.162662!Menu/article/attachment/Registerkontroll%20av%20personal%20120301.pdf
Var det rätt (re)agerat? Nej! Mänskligt att överreagera reflexmässigt? Ja.
Point taken dolf och jag kan hålla med. Mch ett dilemma är ju att det är tämligen meningslöst att ha regler om vi vuxna inte klarar av att visa hur de efterlevs genom att vara föredömen. Barn gör ju inte som vi säger utan hur vi gör.
Tack för din kommentar Mia. och för infon!
Prova att spotta någon i ansiktet i ett annat sammanhang än skolan 🙂
Lärarna har på tok för lite befogenheter.
Och det här med föredöme. Haha, det har skett en sådan förflackning i uppfostran sedan 1968 så att det kommer ta lång tid att nå balans igen. Vanligast idag är att man träffar buffliga typer som vill bli behandlade som om de vore änglar.
Tack för din kommentar Reprobus,
Detta till trots så är skolagan förbjuden och att reagera med våld är helt fel.