DN 11/2 2013
Åklagaren och försvarsadvokaten är oense om man kan jämföra eller likställa med kidnappningen av Sibadirektören Fabian Bengtsson 2005.
Jag koncentrerar mig på det absurda och det sorgliga.
Det absurda är att detta brott klassas som värre enligt svensk lagstiftning än om flickan rövats bort av en av sina föräldrar. För det är ju en okänd person som begått brottet.
Då blir det antingen olaga frihetsberövande eller människorov.
Om en förälder kidnappar sina barn då är det antingen egenmäktighet med barn eller grov egenmäktighet med barn.
En parentes är att uppmärksamheten i bland annat media kring Annas försvinnande var som natt och dag om man jämför med uppmärksamheten kring ett barn som kidnappas av en förälder.
Det sorgliga är att flickan lider av posttraumatisk stress efter vad hon blev utsatt för. Hon som så många av de barn som rövats bort får lida för vad vuxna ställer till med.
För de barn som rövas bort av en av sina föräldrar undgår inte den mentala stress och påfrestning som brottet för med sig.
Likheterna är många, men det absurda väger över – för det svenska rättsväsendet ser mer allvarligt på när någon kidnappas av en okänd än när ett eller flera barn kidnappas av en av sina föräldrar.
Sveket är enormt i det senare brottet, men anses inte vara lika allvarligt enligt juridiken och straffpåföljden är därefter minimal och som regel är den tid som ett eventuellt fängelsestraff utdömts är det kortare än den tid barnen varit kidnappade.
För när det gäller brott inom familjen så är rättspraxisen att välja den nedre delen av straffskalan som finns till förfogande.
Absurt!
När ska brott mot barn vara lika allvarligt när det gäller det juridiska påföljderna och brottsrubriceringen oavsett vem som begår brottet ?
Media Länkar:
”Kan jämföras med fallet Fabian Bengtsson” (DN)
”Kan inte jämföra med kidnappningen av Bengtsson” (GP)
Åklagaren yrkar på sju års fängelse (SR P4 Göteborg)
Kan inte förklara människorov (Aftonbladet)
Kidnappad 9-åring berättade om skräckdygnet (TV4)
Ann-Mari's Blogg 
De värsta är när man inte tänker på konsekvenserna för barnet i framtiden ..när man har sitt eget ego i sikte och gör allt för att få sin vilja fram med manipulering lögner förtal…
Vad skulle nu känna om en kvinna som man aldrig träffat och som säger sig vara vän till barnets pappa…och som dyker upp när barnet är 4 veckor gammalt och blir helt manisk säger att
pappan måste ta DNA och att hon
springer omkring och säger att hon
måste ha ett till barn och hon ska ha de
t omgående? Och struntar i sitt eget
barn som hon lämnat i bilstolen ..och går
efter en timme och ringer soc
tillsammans med fader och skriker
hysteriskt att mamman rymt med
barnet? Sedan kör soc igång har nu inte
sett mitt barn på ett år…före de en timme
i månaden…fader som är från nigeria får vårdnad utan uppehållstillstånd och undanhåller barnet…rättsystemet funkar ej och dom får fortsätta sitt brott ..
Vad tycker ni ska inte denna kvinna och fader då ta sitt straff…vad skulle ni göra?
Tack för din kommentar milla