När en förälder bestämmer sig för att föra bort sitt/sina barn så är det fel.
Att denna förälder väljer att föra barnet/barnen till en del av världen som det är oroligt och våldsamheter tillhör vardagen är ännu mer obegripligt.
Jag har fortfarande ytterst svårt att greppa hur mamman till syskonen Bolin resonerade när hon tog med dem till det krigsdrabbade Irak.
Än mindre kan jag begripa och greppa hur pappan till Ibbe, Amal och Maryam kunde ta med barnen till Gaza.
Ibbe, Amal och Maryam
Foto från SBN
Att bryta mot lagen genom att föra bort sina barn från den andra föräldern är inte rätt, att som löken på laxen även utsätta dem för livsfara genom att ta dem till ett område som Gaza och Irak är obegripligt och inte försvarbart.
Läs mer om Ibbe, Amal och Maryam på Saknade Barns Nätverk eller på Facebook sidan som beskriver kampen att rädda syskonen från Gaza.
Här är ett mycklet viktigt citat från Facebooksidan:
SYFTE:
När en förälder väljer att föra bort sina egna barn uppstår oftast en omöjlig situation, för samtliga inblandade parter. De som lider allra mest är alltid barnen. Sidans syfte är att väcka opinion då barnens liv är i oerhörd fara. De befinner sig i Gaza City, området Tal al Hawa, som varit under kraftiga flygattacker med flera bombade mål under de senaste dagarna. Jag, som är barnens mamma, är i dagsläget berövad kontakt med barnen och vet inte ens om de fortfarande lever.Med opinion hoppas vi som driver den här sidan på att få den typen av insatser som behövs för att rädda barnen från krigets Gaza. Att barnen är bortförda försvårar och komplicerar, trots att det borde vara en sekundär fråga, när barnens liv är i fara. Alla kontakter som man antar sig kunna bidra, både i Sverige och i Gaza, är av yttersta vikt.
Jag vill påpeka att det INTE är förenligt med syftet att smutskasta den ena eller andre föräldern. Det finns bara ett fokus: Att rädda Ibbe, Amal och Maryam från Gaza!
Saknade Barns Nätverk är precis som Missing People Sweden en ideellt driven organisation. Aftonbladet har uppmärksammat Lina Lundin som är en av de frivilliga eldsjälarna i Saknade Barns Nätverk. Även Ystads Allehanda har uppmärksammat Lina och både SydSvenskan och DN har citerat henne i artiklar om bortförda barn.
Ann-Mari's Blogg 
En propå jag kom att tänka är den här organisationen Missing People. När en förälder kidnappar ett barn och försvinner, kan det vara en ide’ att kontakta dem eller kan det vara så att man anser sådana fall vara ”legitimt bortförande”? Annars verkar ju Missing People vara ganska välorganiserade, i media har man ju kunnat läsa att de snabbt organiserat eftersökningar när en människa försvunnit.
Tack Butter för din kommentar,
Kan ju vara en idé.
Missing People hjälper ju till att leta om det finns en upprättad polisanmälan och jag fattat det hela rätt.
Det svåra med kidnappade och gömda barn är ju att den bortförande föräldern har för det mesta förberett och haft hjälp att utföra sitt brott och då är det svårt att använda sig av skallgångskedja, men den massmediala uppmärksamheten är ju bra.
Fast då stöter vi ju på svenska media och de är ju tämligen ovilliga att skriva om kidnappade och gömda barn. Och det även när en eventuell vårdnadstvist är sedan länge avgjord och lagd till handlingarna.
Man vill ju inom svensk media inte välja sida och inte heller bryta mot pressetiken och bli fälld av Pressens Opinionsnämnd (PON) för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Ja skallgångskedjor funkar ju inte när någon blir kidnappad, då är många öron och ögon i städerna och ute i byarna långt effektivare och det verkar ju Missing People ha och det är precis vad som behövs för att Amber Alert skulle kunna funka, folk som håller lite koll på kreti och pleti som rör sig i omgivningen.
Tack Butter för din kommentar,
Frågan är om Missing People skulle fungera på det sättet.
Men tanken är ju god och leder åt rätt håll. Sedan är det ju bara att hoppas att de som håller koll inte väljer någon annan sida än barnens rätt till frihet.