
Aftonbladet 14/8 2012
Aftonbladet har skrivit om de två spädbarnsmord som just nu är aktuella, det i Halmstad och det i Stockholm.
Och det märks att semestern är över på redaktionen och att allt är tillbaka i den vanliga synen på kvinnor och brott, för man har letat fram på en kriminolog som säger att det ovanligt med mord på barn under 1 år i Sverige och att det bara är en slump att det just nu finns två aktuella fall.
Och för att verkligen se till att läsarna ska förstå att kvinnorna som är huvudmisstänkta för dessa två avskyvärda mord är offer så skriver Aftonbladet följande om spädbarnsmord:
Lika många kvinnor som män döms för dödligt våld mot små barn under ett år. Bakomliggande orsak till dåden är i hälften av fallen att gärningsmannen inte står ut med skriken. Här återfinns de flesta manliga förövarna.
För den andra hälften gäller psykisk sjukdom. Här åter finns de kvinnliga förövarna.
– Mammorna har generellt sett drabbats av förlossningsdepression.
– De har vanföreställningar och är förvirrade i sina tankar,
Aftonbladet skriver även om brottsrubriceringen Barnadråp, en rubricering som maximalt kan ge den åtalade mamman 6 års fängelse. En pappa som åtalas för mord på sitt spädbarn kan se fram emot upp till 10 års fängelse, skillnaden i rubriceringen Barnadråp och mord är att lagstiftarna tagit hänsyn till att om mamman varit vid tidpunkt då hon på grund av födseln befinner sig i upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål dödat sitt barn. Några sådana hänsyn finns överhuvudtaget inte för pappor, oavsett om de befinner sig i upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål när de mördar sitt barn.
Varför inte minimum på 10 år och maximalt livstid för alla, föräldrar eller annan myndig person, som mördar ett barn?
Varför detta dalt?
Och det finns ju alltid möjligheten att mördaren varit allvarligt psykiskt störd under mordet och då är det ju rättspsykiatrisk vård under en lång tidsperiod som gäller.
Annat fall minimum 10 år och maximalt livstid, utan denna fjantiga 2/3 avtjänat straff för att frisläppas.
Det är pinsamt tydligt att Aftonbladet ser på kvinnorna i dessa två fall som offer, men de som VERKLIGEN är offer är de två barn som mördats.
SE DEM FÖRST !
Se dem innan ni börjar skriva om deprimerade mammor och pappor som inte tål barnskrik, se brottsoffren – de mördade barnen.
Barnet i Stockholm fick bara leva i 3 månader och barnet i Halmstad i fem månader innan deras mammor mördade dem.
Det är ju stereotypiska könsroller som styr brottsrubriceringen kring mord på spädbarn i Sverige och i den Svenska Lagstiftningen, borde inte alla feminister tugga fradga över denna orättvisa ???
För det är ju inte en jämställd lagstiftning.
Media Länkar:
”De har drabbats av depression” (Aftonbladet)
Vittnen: Mamman skrek hysteriskt (Expressen)
Mamma häktad för barnamord (SR P4 Halland)
Mamma häktad för mord på baby (GP)
Mamma häktad för mord på sin baby (Expressen)
Mamma anhållen för babymord
(HD) (SvD) (BT) (Metro)
Mamman häktad misstänkt för spädbarnsmord (Hallands Posten)
Mamma häktad för misstänkt babymord (Hallands Nyheter)
Könsstereotypisk indelning av barnamördare (Ann-Mari’s Blogg)
Mamma misstänks för mord på sin bebis (Aftonbladet)
Kvinna misstänks för bebismord i Halmstad (Expressen)
“Förlossningen är en riskfaktor” (Expressen)
Misstänkt barnamord i Halmstad (SR P4 Halland)
Misstänkt mord på spädbarn (Hallands Nyheter)
Polis misstänker mord på spädbarn (SvD)
Misstänkt mord på fem månader gammalt spädbarn (Hallands Posten)
Polisen misstänker mord på spädbarn (DN)
Mamma anklagad för mordförsök på sonen (Aftonbladet)
Hoppade från bro – nu har barnet avlidit (Expressen)
Mamman hoppade från bro – babyn dog (Aftonbladet)
Mamma hoppade från Slussen med sitt barn (Expressen)
Förälder misstänks för mord (SR P4 Radio Stockholm)
Notera också att även pappor kan få ”förlossningsdepression”.
Tack för din kommentar pether85,
tyvärr så är denna depression förmodligen inte lika erkänd och skyddad av lagstiftningen som den mammorna får.
Som övertygad feminist håller jag verkligen med om att detta måste ses över.
Tack Kashiera för din kommentar!
Vad jag reagerar på är att man så stereotypt delar in förövarna i två grupper och med det utesluter man att det kan finnas mentalt sjuka pappor eller mammor som inte klarar barnskrik.
Men det finns som sagt tre slag av lögner, det första är lögn, det andra är förbannad lögn och det tredje är statistik.
Tack Butter för din kommentar.
Kunde inta ha sagt det bättre själv!
En central del av de rättspolitiska ambitionerna under den gångna mandatperioden har varit att öka proportionaliteten i påföljdssystemet. Straffet för ett begånget brott ska svara mot allvaret, faran, skadan och lidandet som gärningen inneburit. Följden av den översyn som påbörjats har inneburit att det tidsbestämda straffet för mord och andra synnerligen grova brott skärpts, från 10 till maximalt 18 års fängelse. Därefter följer livstid för de allra grövsta fallen.
Tack för infon gold account,
Det hjälper doc inte då mammor som mördar sina barn kan använda sig av barnadråp § och komma lindrigt undan för ett brutalt och vidrigt mord.
[…] Mammor som mördar sina barn är det synd om enligt Aftonbladet (Ann-Mari’s Blogg) […]
Det finns en skillnad mellan depression och psykos. Läs om det här; http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Psykoser/. De kvinnor som beskrivs i artikeln har drabbats av psykoser(postpartumpsykoser). Vad gäller fäderna, varsågod; http://www.pappamanualen.se/dokument/bra_barnmord2003-2.pdf. Orsaken till att jag kommenterar din blogg är att min fru nu vårdas för graviditetspsykos. Jag har tyvärr en erfarenhet som uppenbarligen överstiger din. Därför ber jag dig att fundera lite till innan du spyr galla över en problematik som drabbar ett fåtal och dess närstående hårt. Det jag kan säga är att de kvinnor som mördar sina barn inte är medvetna om vad som händer. De tror att de är förföljda/hotade eller befriar sitt barn. Problematiken är avsevärt svårare än ett enkelt fördömande. Men det är väl betydligt svårare att förstå än att fördöma, eller hur?
Tack Linus Lindström för din kommentar,
Läs inlägget igen och se att det är rättsväsendet och hur samhället helt klart skiljer på hur de behandlar förövarna utifrån om de är mamma eller pappa som mördar sina barn under en psykos som jag kritiserar.