I en debattartikel i Kristianstadsbladet skriver Jonathan Lindborg (S) bland annat följande:
Vem som helst kan bli oskyldigt anklagad för sexualbrott och för andra brott. Inte sällan har våldtäktsanmälningar och anmälningar om våld i hemmet nära samband med infekterade vårdnadstvister, där denna typ av anklagelser gör det väldigt lätt för modern att få vårdnaden om barnen och mycket enkelt kan sudda ut fadern ur barnens uppväxt.
Det finns många andra situationer som kan leda till falska anklagelser och även om det är av yttersta vikt att sexualbrott liksom andra brott beivras, kan det inte göras på bekostnad av rättssäkerheten.
Jag kräver att Högsta domstolen en gång för alla slår fast att det krävs fristående och konkret bevisning. Floskler och vetenskapligt kritiserade trovärdighetsbedömningar hör inte hemma i svenskt rättsväsende.
Det är en bra artikel, då det tar upp något som samhället och rättsväsendet helst inte vill se eller erkänna existerar – falska anklagelser, förutfattade meningar om vad som är lögn och sanning när det gäller sexbrott, samt undermåliga förundersökningar som leder till att oskyldiga (läs män och pojkar) blir dömda för sexbrott.
När ska en man i Sverige kunna känna sig säker på att inte bli offentligt avrättad och stämplad som våldtäktsman innan dom har fallit, när han blir anklagad för ett sexbrott?
När ska en man i Sverige kunna känna sig säker att den förundersökning som ligger till grund för anklagelserna om sexbrott är ordentligt genomförd och inte innehåller vittnesförhör med ledande frågor eller att man ”tappat bort” bevis som talar till den anklagades fördel?
Att bli anklagad för sexbrott är förödande, så varför är det så lätt i Sverige att på ytterst lösa grunder få den anklagade fälld?
Är det för att en stark lobbyverksamhet har bankat in i medvetandet att en kvinna aldrig skulle ljuga om att hon blivit våldtagen och att hon aldrig frivilligt skulle gå igenom hela processen kring en anmälan om våldtäkt?
En kvinna kan inte ljuga om våldtäkt och barn kan inte påverkas att ljuga om sexövergrepp har matats ut i det Svenska Medvetandet och därför är det väldigt lätt att få en man/pojke fälld för sexbrott utan några egentliga bevis förutom ett vittnesmål och ett expertutlåtande.
Gäller det inte att det finns bevis som talar för att brottet har ägt rum och att det är fastställt bortom rimligt tvivel att den åtalade är skyldig?
Jag vet att det finns målsägandebiträden vid rättegångar rörande sexbrott som gett tips till brottsoffret att ha en bit lök i näsduken så att de ska kunna gråta på rätt sätt under förhöret och på det viset väcka sympati från rätten. Så då handlar det inte om brottet i sig utan att kunna leverera bilden av ett nedbrutet brottsoffer även om det förövrigt inte finns några bevis på att ett sexbrott ägt rum.
Behöver jag nämna att Julian Assanges namn offentliggjordes, utan någon som helst tanke på hans integritet och rätt att vara anonym tills dom avkunnats, i samband med att en anmälan om våldtäkt på två kvinnor?
Att anses som oskyldig tills dom fallit i en rättegång är inte förunnat de män som anklagas för sexbrott, speciellt inte i Sverige.
Jag tycker att det är bra att Jonathan skrivit denna debattartikel och att Kristianstadsbladet har publicerat den. Denna debatt får inte tystna för det finns pojkar och män som sitter inne för att de på falska grunder blev anklagade och fällda för sexbrott.
Bara fär att någon (läs en man/pojke) blir anklagad och åtalad för ett sexbrott betyder inte det att han är skyldig, så att tro att han går fri fast han är skyldig är fel. Han går fri för det var inte ett sexbrott. Att se det som ett nederlag i kampen mot våldtäkter är fel, det är en seger för rättsväsendet för att de inte fällt en oskyldig.
Media Länkar:
Sexualbrottsmål måste vara rättssäkra (Kristianstadsbladet)
Inte alltid fel att fria i våldtäktsmålen (GP)
Fokus på stödbevisning tveksam väg att gå (GP)
Friande våldtäktsdomar ökar i tingsrätten (SR Ekot)
Efter HD:s nya praxis: Vart tredje våldtäktsåtal slutar med friande dom (Dagens Juridik)
Friande våldtäktsdomar ökar kraftigt
(DN) (SVD) (Aftonbladet) (Kuriren) (SMP) (Corren) (ST) (ÖP) (GP) (Allehanda) (UNT) (eKuriren) (GD) (VK) (ttela) (Bohusläningen) (Nyheterna TV4) (NT) (NSD) (SydSvenskan) (HelaGotland) (Dagen) (VLT) (Kyrkans Tidning) (HN) (NLT) (NA) (PT) (SN)
Påhittad våldtäkt tömde Trädgår’n (GT)
Våldtogs inne på Trädgår’n i natt (GT)
Dömd för lögn om våldtäkt (NLT)
Polischef: “Tjejer hittar på våldtäkter” (Sveriges Radio Hallandsekot)
“Oskyldiga pojkar får sitta anhållna” (Sveriges Radio Hallandsekot)
Jonathan Lindborg måste vara en S-politiker som vill sluta med politiken. Att påstå att målsäganden ljuger kan knappast vara politiskt korrekt. Gissar att inom de närmaste dagarna kommer han få en sågning av någon S-kvinna och innan veckan är slut ha fått lämna politiken eller gjort en förödmjukade avbön.
Tack Håkan för din kommentar.
Jag hoppas att Jonathan har kraft nog att motstå en sådan sågning, för rättvisan och rättssäkerhetens skull.
Men det skulle ju inte vara förvånande om Jonathan blir ofentligt kritiserad för denna debattartikel då den tar ställning för den oskyldige dömde och för att det ska finnas bevis på att ett brott har ägt rum för att det ska bli en fällande dom.
Nja Håkan, han påstår ju inte att målsägande ljuger utan det han säger är att gissningar om någons skuld/oskuld inte hör hemma i ett modernt rättsväsende och det har han ju alldeles rätt i.
Domstolens uppgift är ju att bevisa att någon är skyldig innan denne kan straffas. Att påstå att någon är skyldig pga någon annan inte anses ha haft någon orsak att ljuga är ju inget bevis för någons skuld.
Det kan finnas tusen olika orsaker till en lögn men alltid bara en orsak till att tala sanning.
Inte konstigt att Lindborg, som numera heter Persson, engagerar sig för brottslingar. Se http://juridikfronten.wordpress.com/2013/01/11/ryktesspridning-om-f-d-medlem/ och http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/article1794270/Politiker-utreds-for-forfalskning.html
Tack Rune för din kommentar och för länkarna.
Man räknar med att bara 10-20 % av alla våldtäkter anmäls. Mörkertalet är stort pga av att de flesta förutsätter att det inte är någon ide, samt att de skäms och tror att de själva har skuld fastän de har sagt nej och visat att de inte vill. Av dessa som anmäls läggs 97,5% ned oftast efter bristfälliga förundersökningar. Av de 7,5 % som går till åtal slutar var tredje i en frikännande dom. Utifrån dessa fakta från 2010 så undrar jag vad tusan du yrar om?! Inom alla system så finns det alltid en och annan fuskare men att låta det styra debatten när problemet med våldtäktsmän som går fria är så monumentalt mycket större får mig att undra…
Tack AnnKristin för din kommentar,
Om du läser inlägget igen och verkligen läser det så ser du vad jag menar.