Sundsvalls Tidning och Dagbladet skriver åter igen om fallet rörande den kidnappade pojken som påträffades i Göteborg. Nu har domen fallit mot mamman och Sundsvalls Tingsrätt är inte speciellt imponerade av det försvar som mamman och hennes försvarare Eva Kornhall presenterat.
De som känner Eva Kornhalls arbete och kall vet ju att hon är ofta försvarare i fall där mammor kidnappat och gömt barn, speciellt när det finns anklagelser i massor mot pappan angående misstankar och ”bekräftade” sanningar om sexuella övergrepp på barnet/barnen.
Sundsvalls Tidning 12/5 2012
Det märkliga är att i stort sett alla av dessa misstankar och ”bekräftade” sanningar om sexuella övergrepp på barnet/barnen är inte bekräftade av en polisundersökning och ej heller av någon utredning av socialtjänsten.
Månne det var just det som Sundsvalls Tingsrätt noterade och blev icke imponerade av när det gäller försvarsstrategin för mammans gärningar i detta aktuella fall?
Att inte en endaste av de anklagelser som mamman framfört och anmält gått att bevisa.
Och eftersom domen är fängelse så är det underförstått att den paragraf 7-undersökning som mamman fått genomgå inte påvisat att hon lider av någon allvarlig psykisk störning.
Den fällande domen är för grov egenmäktighet med barn, men bara på ynka 6 månader för de 14 månader som mamman hade sonen kidnappad och undangömd under falsk identitet.
Det kan ju jämföras med de yrkanden som åklagaren i kidnappningsmålet med Uppsalastudenten har för de åtalade. Det är ju som sagt billigt när det gäller straffvärdet om du kidnappar och gömmer dina egna barn, än om du kidnappar och gömmer en för dig icke släktrelaterad person.
Dagbladet 11/5 2012
Jag anser att man i alla fall ska minst få den tid som man hållit barnet gömt som straff, men det är min personliga åsikt. Att Lagtexten och den allsmäktiga praxisen säger något annat är jag medveten om.
Men jag önskar att en tingsrätt eller hovrätt kunde se lagtexten och inte känna sig så förbannat bundna av den allsmäktiga och ytterst heliga praxisen och döma en åtalad mamma till ett strängare straff för det hon gjort mot sitt barn. En smäll på fingrarna är inte avskräckande och ej heller speciellt svidande.
Dagbladet skriver att mamman ska stanna kvar i häkte tills fängelsedomen vinner laga kraft, vilket är ett litet plus i kanten. Ibland så förstätts mamman i dessa kidnappningsfall på fri fot tills domen vinner laga kraft och väldigt ofta så börjar hon då att trakassera och förfölja pappan och barnet/barnen.
När det gäller mamman i Sundsvall så fick hon stöd av både kvinnojourer, vänner och Svenska Kyrkan i Göteborg under de 14 månader hon höll sonen kidnappad och gömd.
Att Svenska Kyrkan aktivt hjälper en förälder att begå ett brott mot sitt barn är för jävligt.
Det finns inget annat sätt jag kan beskriva hur jag känner för att Svenska Kyrkan bistår i att ett brått emot ett barn får fortgå. Och det är ju andra fallet under en kort tid som har inblandning av representanter för Svenska Kyrkan.
Det är dags att kyrkan rannsakar sina handlingar och sitt agerande, för de har inte hjälpt den som mest behövde deras hjälp utan den som berövade ett barn dess frihet och namn.
Tack till de som tipsat mig om att dom fallit i detta mål!
Media Länkar:
Höll sonen gömd – döms till fängelse (Dagbladet)
Sex månader för mamma som rövade bort sin son (ST)
Mamma dömd för att ha gömt sitt barn (P4 Västernorrland)
Min advokat sa att jag skulle ta sonen och försvinna (Ann-Mari’s Blogg)
Kvinna rymde med sitt eget barn (P4 Västernorrland)
Höll sjuåring gömd i ett år – häktades i dag (Dagbladet)
Mamman ska sinnesundersökas (Sundsvalls Tidning)
Mammans förklaring – övergrepp (Dagbladet)
Kvinnojour och kyrkan hjälpte mamma att begå brott (Ann-Mari’s Blogg)
Mamma gömde son för pappan – åtalas (SN24)
Gömde sonen från pappan (SVT MittNytt)
Bortförda pojken har klarat sig bra (Dagbladet)
Åtalas för att ha gömt sin son (ST)
Mamma gömde son för pappan – åtalas (SN24)
Gömde sonen från pappan (SVT MittNytt)
Höll sonen gömd – begärs häktad (ST)
Kvinna anhållen (ST)
Skolpersonal avslöjade att pojken hölls gömd (Dagbladet)
Skolan avslöjade mammans bluff (ST)
Skola avslöjade falsk identitet, återfann kidnappad pojke (Ann-Mari’s Blogg)
Ann-Mari's Blogg 
Ja det är inte förvånande att tingsrätten valde att gå på den mildare linjen, det verkar vara praxis. Sen ska det räknas av den tid hon suttit häktad, utav de 6 månaderna ska hon sitta av 3/4 alltså 4 mån. Så vad blir det kvar när man räknat bort allt? 2 månader kanske? Ganska billigt för ett så allvarligt brott, eller? Därav kan vi dra slutsatsen att det är ganska ”billigt” att kidnappa barn i Sverige.
Tack Gunilla för din kommentar!
Jo, därav kan vi dra slutsatsen att det är jävligt billigt att kidnappa sina barn i Sverige…..
Hur bekräftar man att något hänt sitt barn?
Vad anser du är bekräftande bevis för att något hänt?
Tack Tony för din kommentar.
Bekräfta att något har hänt, men när det bara är den ena föräldern som säger sig veta att något har hänt och det finns inga som helst bevis eller vittnesmål från barnet som styrker förälderns anklagelser och misstankar, ska vi då gå på vad förälderns säger eller ska vi fatta ett beslut att brott går ej att styrka eftersom det inte finns några som helst bevis annat än förälderns ord?
Någon form av stödbevisning som inte kommer från mamman är behjälplig i att klargöra om anklagelserna är trovärdiga och att det är tillräckligt för att väcka åtal, men stödbevisningen ska då inte vara i form av vittnesmål från så kallade experter som EBD. Sedan är det upp till domstolen att avgöra om det blir en fällande dom, friande dom eller ogillande av åtal.
Jag har läst många FU och många utredningar från socialtjänsten och oftast i de fall, där mamman försvinner med barnen, så är det mamman som anmäler och anklagar pappan för än det ena än det andra. Men det finns inga som helst bevis som styrker att det mamman anklagar pappan för en har hänt i verkligheten, oftast har barnet eller barnen berättat för utredare vad som de gjort med sin pappa och inget av vad de berättar stämmer överens med mammans anklagelser om t.ex incest och misshandel..
Okej, så om barnet/barnen berättar om vad de blir utsatta för så är det stödbevisning, särskilt när det stämmer överens med vad den ena föräldern säger.
Jag har läst en del också. Där det är mannen som anklagar kvinnan för helt osannolika saker, som det inte finns någon stödbevisning för. Men av någon anledning så har socialtjänsten blivit väldigt ologiska i fråga om vad som är bevisning och börjat stödja männen på samma idiotiska sätt som de förut stödde kvinnorna. Det har blivit ett stort broblem idag.
Tack Tony för din kommentar.
Ibland så räcker det inte med ord för att bevisa att något har hänt, i många fall som jag läst så har både TR och HR reagerat på att barnens berättelse är berättad med ett språk som tillhör en vuxen och att barnen inte kan berätta mer än vad de likt en papegoja upprepar gång på gång. Då behövs det ytterligare bevis som stöd för att det föräldern (läs pappan) anklagas för är sant och brottsligt.
Är det ett problem att socialtjänsten tror på helt otroliga anklagelser eller att de börjat att lyssna på vad männen säger också och gör ett övervägande bland alla anklagelser som i slutändan gör att de väljer att tro på männens version än kvinnornas?
Många far med osanning, många framför rena lögner för att i de flesta fall få ensam vårdnad om barnen efter att skilsmässan är ett faktum.