UNT har en intressant notis om en nämndeman som fått sluta på grund av lagtrots.
Nämndemannen har varit aktiv vid Uppsala Tingsrätt och har privat en pågående vårdnadstvist. Samma Tingsrätt har vid två tillfällen dömt till nämndemannens motparts fördel och dessa domslut har nämndemannen ignorerat skriver UNT.

UNT 30/3 2012
Lagman Fredrik von Arnold, chef över Uppsala Tingsrätt, skriver att nämndemannens agerande kan ”allvarligt skada allmänhetens förtroende för rättskipningen” och skiljer nämndemannen från uppdraget i Uppsala Tingsrätt.
Nämndemannen är en kvinna.
Jag antar att man inte kan göra hur som helst när man har uppdrag som nämndeman. Det är bra att UNT uppmärksammar detta med att nämndemannen blivit skild från sitt uppdrag. Hon är inte ensam om att ignorera domslut som är till hennes nackdel under en vårdnadstvist, tyvärr så är det allt för sällan som det blir konsekvenser liknande denna för dessa mammor.
För det mesta så verkar det vara lättare att driva igenom konsekvenser när en pappa struntar i domslut än en mamma.
Jag vet dock inte hur det ligger till med den aktuella vårdnadstvisten i detta ärende och uttalar mig generellt i frågan.
Så ibland så är det så att konsekvenser för den lagtrotsande mamman drabbar hennes yrkesliv. Undrar om dessa mammor tänker på det ?
Att alla arbetsgivare inte anser att brott mot barn och lagtrots är några av de egenskaper som företagets anställda ska aktivt ägna sig åt.
Man kan ju fundera ett steg längre och undra hur många av de dömda brottslingar som media skrivit om i veckan är mammor som är dömda, för bland annat Egenmäktighet med barn, och som en konsekvens av denna markering i belastningsregistret så har de svårt att få en ny anställning.
Jag vill tydliggöra att denna nämndeman i Uppsala Tingsrätt är entledigad, så än så länge ingen markering i belastningsregistret. Men eftersom det är lagtrots i vårdnadstvisten så kan det ju komma en fällande dom som genererar en markering.
Media Länkar:
Nämndeman får sluta efter lagtrots (UNT)
En prick i registret förstör jobbchanserna (SR Ekot)
Rekordmånga utdrag ur belastningsregistret (Jusek Tidningen)
En nämndeman skall ju representera ”den allmänna rättsuppfattningen”, dvs hur vi vanliga människor tänker och tycker om lagar och förordningar. Om man då sitter som nämndeman och fullständigt skiter i domslut så ger det ju lite konstiga signaler eftersom hela rättstaten bygger på respekt för lag och ordning. Skulle allmänheten tappa denna respekt skulle polis och åklagarmyndigheterna tätt följda av domstolsväsendet vara de första att packa ihop, tacka för sig och smita ut genom personalingången. Av just den anledningen kan det ju vara rimligt att man kan kräva att nämndemännen själva respekterar rättsstaten.
Tack för din kommentar Butter.
Jo, man kan ju tycka att en nämndeman respekterar rättsstaten, men tydligen så har denna specifika nämndeman inte gjort det.
.”Land skall med lag byggas” fick vi lära oss i skolan. Fallet visar tydligt vilken dubbelmoral som brett ut sig och även kommit in i domstolarna. Rättsmedvetandet är mycket låg numera, även hos dem som fått förtroendet att döma andra. Det här fallet gäller en lekmannadomare (nämndeman) som lagtrotsar för egen del, därmed är hon inte precis det föredöme som man skulle tro att vi andra behöver. Fallen med juristdomare som själva fälls har varit få, men blivit allt fler. För några år sedan blev en hög juristdomare fälld för sexbrott. Hur kan man då anses värdig att döma andra? Extra pikant blir det när lagtrotset i just det här fallet dessutom påstås utövas en umgängessaboterande mamma som till professionen är lekmannadomare. Hur går detta ihop? Och hur tolkar socialtjänsten inne detta i sin lämplighetsbedömning av mamman som förälder?
På 50-talet var det författaren Vilhelm Moberg som gick till storms mot rättsrötan i Sverige. Det tycks vara dags för en ny sådan debatt.
Tack för din kommentar Fredde.
Jo, vi borde fortsätta det Vilhelm startade inte en dag försent.
Den 14/3 kunde man i DN läsa om en nämndeman dömd för bedrägeri. Den 2/4 kan man i Metro läsa om en vänsterpartistisk nämndeman dömd för barnmisshandel. Dessförinnan kunde man läsa om en nämndeman i Göteborg dömd för misshandel. Någon annan har nyligen dömts för bedrägeri och bokföringsbrott, en annan för köp av sexuella tjänster. Och så vidare.
Och dessa har fått förtroendet att döma andra. Ur står det till med omdömet? Föreligger rekryteringssvårigheter till domstolarna? Vad säger detta om det allmänna rättsmedvetandet?
Tack Sivan för din kommentar.
En rådman (juristdomare) vid Blekinge tingsrätt kritiseras av JO för att hon inför en rättegång om umgänge med barn har uppmanat barnets far att avstå från att träffa sin son ”eftersom det kunde ses som ett tillfälle för honom att visa att han hade förmåga att samarbeta i frågor som rörde barnet” (enligt Dagens Juridik).
Och en annan rådman vid Attuna tingsätt har nyligen rönt upprepade kritik.
Vad är detta? Vad säger det om rättssäkerheten? Partiskheten? Och hur man kan vända på allt? Synen på vad ett barn behöver och synen på umgångesfr¨gro? Och ändå betalar vi skattebetalare deras försörjning?
Finns det ingen lägsta nivå för vem som Domstolsverket rekryterar?
Tack Eva för din kommentar.