Är det redan ett fastställt brott bortom rimligt tvivel innan det leder till en rättegång?
Hur är det med rättvisan och huruvida ett brott verkligen är ett brott?
Enligt medias rapporteringar så får man intrycket att det redan är fastställt att det ÄR ett brott innan det ens blivit prövat av domstol, vilket gör att det ökande antalet friade åtalade är ett problem.
Men ska inte det vara ställt bortom rimligt tvivel att den åtalade är skyldig?
Och om en åtalad frias är detta ett tecken på att det är fel på lagen eller hur man tolkar den eller är det ett tecken på att den åtalade är oskyldig alternativt att bevisen som åklagaren lade fram var undermåliga för en fällande dom ?
Hur höga eller låga ska beviskraven vara ?
Ska man se genom fingrarna om det är ett avskyvärt brott som åtalet gäller med hänsyn till brottsoffren eller ska det vara höga krav för att det inte ska bli så att en oskyldig blir dömd ?
Hur lite bevis krävs för att en person ska bli dömd för våldtäkt ?
Ska det vara mindre eller ska det vara lika höga beviskrav på detta brott som på andra brott ?
Och är alla som åtalas för våldtäkt skyldiga ?
Man får intrycket att de redan är ansedda som skyldiga av åklagare, men de blir friade av domstolen på grund av de höga beviskraven.
Men vad får vi för rättvisa om kraven för en fällande dom när det gäller åtalspunkten våldtäkt sänks ?
Räcker det med att en kvinna ångrar sig dagen efter ?
Räcker det med att en kvinna ångrar sig dagen efter ett engångsligg ?
Räcker det med att en kvinna är arg på mannen som hon haft sex med och anmäler honom för våldtäkt ?
Räcker det med att en kvinna känner sig våldtagen ?
Räcker det med att en kvinna är arg på en man och anmäler honom för våldtäkt ?
Räcker det med att en kvinna haft sex på fyllan och anmäler mannen för våldtäkt, trots att det var frivillig sex ?
Jag frågar om det räcker med utgångspunkten från att det är en kvinna som anmäler och att det är en man som är anmäld, även om det finns andra kombinationer av anmälare och anmäld för detta brott. Frågorna är ställda med denna utgångspunkt eftersom medias rapporteringar om de ökande antalet friade i våldtäktsmål är lika med friade män.
Alla som åtalas för våldtäkt är inte skyldiga, men det verkar som om bara för att ett åtal är väckt och det blir en friande dom eller ogillande av åtal så är det problem för att domstolen har så höga beviskrav.
Vore det inte bättre om man säkerställde bevis på ett ordentligt sätt och har en stark bevisning som grund för sitt åtal, istället för att klaga på att det är så höga beviskrav för att få en fällande dom i ett våldtäktsmål ? Och låta bli att skylla på att en skärpt praxis har gjort det svårare att få en fällande dom ?
Det ska ju vara ställt utom rimligt tvivel att de åtalade är skyldig, annars är det hellre fria än fälla.
Eller?
p.s jag har försökt att hitta den uppsats som det hänvisas till, skriven av Lina Tengvar men har än så länge ej hittat den.
Media Länkar:
Friande våldtäktsdomar ökar i tingsrätten (SR Ekot)
Efter HD:s nya praxis: Vart tredje våldtäktsåtal slutar med friande dom (Dagens Juridik)
Friande våldtäktsdomar ökar kraftigt
(DN) (SVD) (Aftonbladet) (Kuriren) (SMP) (Corren) (ST) (ÖP) (GP) (Allehanda) (UNT) (eKuriren) (GD) (VK) (ttela) (Bohusläningen) (Nyheterna TV4) (NT) (NSD) (SydSvenskan) (HelaGotland) (Dagen) (VLT) (Kyrkans Tidning) (HN) (NLT) (NA) (PT) (SN)
Domstolen är osaklig om den använder kriterier för bevisvärderingen som är ologiska eller motsägs av beprövad vetenskap…
En opartisk bevisvärdering innebär att rätten tillerkänner båda parternas bevis av samma styrka samma tyngd…(http://www.rsorg.se/gaestskribent/205-bevisvaerdering-av-utsagor-i-valdtaektsmal)
Något som förefaller mer troligt enligt mig är att HD gör ett vanligt utredningsfel. Rätten börjar med ett antagande, den tilltalade är skyldig till våldtäkt. Sedan söker rätten ensidigt stöd för detta antagande och tar enbart
upp sådant som talar för detta antagande.Eftersom den tilltalades utsaga talar
emot antagandet försöker rätten låta bli att behandla detta.(htvtp://www.rsorg.se/gaestskribent/205-bevisvaerdering-av-utsagor-i-valdtaektsmal)
I detta konkreta fall:
– inget DNA spår
– inga fingeravtryck
– knä skada vid försök till våldtäkt enligt målsägandes utsaga är ingenting annat än ett kroniskt besvär i verkligheten som hon redan hade mer än ett år sedan….(Ann-Mari’s Blogg 20 april 2011)
Kan man tro på hennes ord överhuvudtaget? Är det bara publicitet till varje pris som gäller, för att vara intressant för sin ”konsumentgrupp” ?
Tack tobeornot för din kommentar.