Att det är helt olika villkor för brottsoffer när det gäller hjälp och stöd är pinsamt klart när man läser i Aftonbladets nätupplaga om 34-årige ”Anders” som flytt till Norge efter att hans fru försökt att förgifta honom med en glykol spetsad drink.

Aftonbladet 12/12 2011
Anders sökte om besöksförbud mot hustrun som bara varit anhållen men ej suttit häktad för den spetsade drinken.
Men då Anders i de första förhören haft svårt att tro att hustrun skulle ta för sig något så hemskt som att försöka förgifta och eventuellt mörda honom så avslogs hans ansökan. Det hjälpte inte att han ändrade uppfattning om vad som hade ägt rum och vem som sannolikt är den skyldige, det blev NEJ till besöksförbud.
Nu har Anders flytt till Norge där han gömmer sig. Livrädd att hustrun, som är på fri fot, ska hitta honom.
-//-
-– Jag sover aldrig två nätter på samma ställe. Jag är rent ut sagt skiträdd, säger han till Aftonbladet.
-//-
– Det känns som om polisen prioriterat ned det eftersom jag är i Norge. De säger att ord står mot ord. Men hur kan det göra det med de skador jag har fått.
Om brottsoffret inte hade hetat Anders utan till exempel ”Berit” så hade det varit annorlunda.
Då hade Berit kunnat få direkt hjälp med ansökan om besöksförbud av en kvinnojour och de hade intygat att ansökan borde bifallas på grund av vad Berits make gjort mot henne. Även om Berit skulle ha sagt i de första förhören att maken inte kan vara den skyldige så läggs detta inte Berit till last för att neka till ett besöksförbud.
Och i samband med ansökan om besöksförbud så lämnas även in en ansökan om sekretessmarkering på Berit och hennes barn.
Med största sannolikhet hade även polisen och åklagaren lagt lite mer krut i utredningen och lagt till åtalspunkter som Grov kvinnofridskränkning till förundersökningen mot Berit make. Han skulle definitivt ha suttit häktad ett tag eller under hela utredningen.
Men nu är det ju inte Berit det handlar om utan om Anders och han har fått lämna landet.
Jag kan ge mig fan på att det barn som Anders och hans fru väntar ihop kommer få växa upp utan sin biologiska pappa närvarande. Statistiken talar för att Anders kommer att enbart bli en underhållsbetalade pappa som inte får ha någon som helst kontakt med sitt barn.
Visst är det märkligt att brottsoffer får så olika hjälp och stöd?
Jämställdhetsarbetet har mycket kvar att göra för att alla brottsoffer ska få samma hjälp, stöd och omsorg av rättsväsendet.
Brottsoffer i bland annat relationsvåld är inte bara kvinnor, det finns män som också är brottsoffer – bär ska de få den hjälp och det stöd som de har rätt till ?
Media Länkar:
”Blev sjuk av hennes yoghurt” (Aftonbladet) Ny Länk 20111213
”Jag sover aldrig två nätter på samma ställe. Jag är skiträdd.” (Aftonbladet)
33-åringen släpptes (Corren)
33-åriga kvinnan släppt (Aftonbladet)
Misstänkta mordförsöket: Offret fick lämna US (Corren)
Kvinna försökte giftmörda sin man (Corren)
Kvinna försökte giftmörda make (Expressen)
Misstänks ha försökt giftmörda sin man (SVT Östnytt)
Skulle mördas med giftgrogg (Aftonbladet)
Försökte giftmörda man (P4 Östergötland)
Förgiftad på gården (Aftonbladet)
Etylenglykolförgiftning (Wikipedia)
Stackars lilla barn, som ska födas till denna världen i februari. Ondska är inte könsbundet. Det lever sitt eget liv och är en energi som kan fästa vid den som är öppen för sådant. Varenda människa väljer varje dag sitt liv. Den här blivande mamman har valt att försöka ta död på pappan till sitt barn. Så hemskt! Dessutom har hon fler barn.
Ondska är inte könsbundet. Det lever sitt eget liv och är en energi som kan fästa vid den som är öppen för sådant.
Så bra skrivet Ann Helena!
Påminner om dragen i det kända och Oscarsnominerade filmdramat Farliga förbindelser (1987) eller de mekanismer som skildras i den mörkare boken Farliga relationer: om borderline (Silfving och Nilsson 2001).
Man ser det man vill se. Ondskan finns, men oftast vill vi inte veta eller medge det. Ondskan är inte könsbunden, som sagt.
[…] Brottsoffer inte jämställda i dagens Sverige (Ann-Mari’s Blogg) […]