Den absolut briljanta journalisten Elisabet Höglund har skrivit en mycket viktig krönika som jag vill tipsa om!
I domen säger tingsrätten att mannen ”utnyttjat kvinnornas dåliga psykiska tillstånd och längtan efter mänsklig närhet efter personliga kriser”. Detta är naturligtvis bullshit och enbart ett sätt att förringa de brott som kvinnorna gjort sig skyldiga till. Barnporr kan väl aldrig ursäktas, även om en kvinna just gått igenom en skilsmässa.
Kvinnorna är i högsta grad ansvariga för sina brott. Det går inte att skylla på att en man lurat dem. Men detta är typiskt för rättsstaten Sverige. Kvinnor som begår brott anses inte behöva ta fullt ansvar för sina handlingar. De har i stället manipulerats av män. Därför ska de dömas till lägre straff än män.
Krönikan är en rejäl käftsmäll mot alla journalister i Sverige som gjort snyftartiklar om kvinnorna som nu är dömda i Barnporrhärvan istället för att se dem för vad de är.
Det Elisabet tar upp är så sant och så typiskt för Sverige.
Vi måste inse att det inte är en förmildrande omständighet att vara kvinna när man begår en brottslig handling och därmed ska man ej heller ha någon som helst sänkning av straffsatsen om man blir dömd för brottet man har begått.
Krönikan fortsätter med att ta upp andra kvinnor och deras brott, bland annat mamman i Sigtuna och Sara Svensson, samt hur rättsväsendet i Sverige bedömer deras brott i jämförelse med när förövaren är en man.
Sigtunakvinnan var självklart i psykisk obalans när hon dränkte sina söner. Ändå måste hon ha vetat vad hon gjorde. Många män som mördar befinner sig säkert också i psykisk obalans. Ändå bestraffas de hårt och oftast med fängelse. För kvinnorna däremot hittar domstolarna nästan alltid en rad förmildrande omständigheter.
När kvinnor dödar beskrivs det som en social tragedi. När män dödar handlar det om brutala dåd.
I Sverige råder ingen likhet inför lagen eftersom en kvinna nästan alltid kan räkna med att få rabatt på sitt straff.
Jag läste denna artikel faktiskt. Kan inte annat än instämma. Varför varför varför lägger vi så mycket kraft på att försvara och skydda barnbrottslingar? Varför står vi hellre och kramar en ek som ska huggas ner än att gå ut och kämpa för varje barns rättighet. Inte nog med att barn inte längre får vara barn, Dom ska även gå genom livet som små vuxna människor utan rättigheter. Vidrigt. Jag är så besviken på systemet som tvingar mig att bli en fanatisk beskyddare till mina barn för att jag inte kan vända ryggen en sekund utan att något ont kan skada dem.
[…] Skyll inte på kvinnokris ang. Barnporrhärvan skriver Elisabet Höglund (Ann-Mari’s Blogg) […]