GDs politiska redaktör Karin Bergkvist har åter skrivit en mycket bra ledare som jag vill tipsa om.
Ledaren tar upp Lex Bobby och dubbelmordet i Sigtuna.
2008 trädde lagen Lex Bobby i kraft med syftet att hitta systemfel i samhällets skyddsnät när barn har dött. Lex Bobby ska vara en slags social haveriutredning som ska undersöka vad inblandade instanser – sociala myndigheter, skola, sjukvård och barnomsorg – gjort, inte gjort eller borde ha gjort.
Frågan är hur många barn som ska behöva dö för att systemfelen ska hittas.

GD 24/9 2011
I en artikel från SVT angående knivmordet i Umeå hittade jag följande information kring de Lex Bobby anmälningar som granskats sedan lagen trädde ikraft.
Sedan lagen trädde i kraft för tre år sedan har Socialstyrelsen granskat tolv fall.
En av de slutsatser Socialstyrelsen dragit utifrån de sju första fallen är att myndigheterna hade kunnat ge barnet skydd tidigare. Med andra ord: det hade funnits signaler på att allt inte var som det skulle i barnens närmaste omgivning. Socialstyrelsen konstaterar att anmälningsskyldigheten inte alltid efterlevs.
-Från förskolan har funnits kritik att man tycker att det är meningslöst att anmäla, då socialtjänsten inte informerar om vad som händer sedan – att barnet verkligen får skydd. Man är rädd för att anmälan kan göra mer skada än nytta, säger Mary Nilsson.
Känslan jag får att det inte verkar finnas så speciellt mycket kommunikation, inte flervägskommunikation i alla fall och återmatning av resultat.
Är det inpissade revir och samarbetssvårigheter mellan skola, omsorg och myndigheter som gör att de systemfel som ska upptäckas och tas bort efter att en Lex Bobby anmälan lämnats in fortfarande existerar? Eller är det för att det är inpissade revir och samarbetssvårigheter mellan skola, omsorg och myndigheter som gör att de systemfel som existerar finns kvar för det är ingen idé att lämna in en Lex Bobby anmälan för du vet inte om den gör nytta för barnet?
Karin skriver följande i sin ledare;
Förskolan och skolan i Sigtuna har fört logg över kontakter de haft med mamman sedan skolstarten den 22 augusti. Av den framgår att allt inte varit som vanligt. Pojkarna dök aldrig upp efter sommarlovet och från och med den sista augusti slutade mamman att svara när skolan hörde av sig. Ett par veckor senare, den 13 september, skickade skolan en formell orosanmälan till Socialtjänsten. Sex dagar senare var de båda pojkarna döda.
Jag reagerade på att det gick från den 22:a augusti till den 13:e september innan en formel anmälan gjordes till socialen.
Varför så lång tid?
Om det nu stod klart ganska snabbt att det fanns problem som inte gjorde att bröderna kom till skola/förskola och att situationen hemma kändes otrygg för barnen varför tog det till den 13:e september innan en formel anmälan lämnades in?
Och vad gjorde eller inte gjorde Sigtuna socialtjänst angående denna anmälan?
Och hur snabbt går det att anmäla om att den äldsta pojken inte närvarade i skolan? Vi har ju skolplikt så både kommunen och vårdnadshavaren har ju delat ansvar att se till att barnet går i skolan. Men hur är det när ett barn uteblir, som denna 8-åriga pojken?
Hur är det med rutiner och anmälan av utebliven skolpliktig elev?
Hur är det med rutiner och kommunikation i Sigtuna?
Karin skriver följande;
Massor av frågor kräver nu svar.
Hur kommer det sig att socialtjänsten inte omedelbart agerade när skolan skickade en orosanmälan? Ignorerades den? (något som personer med insyn i sådan verksamhet jag talat med vittnar om sker). Varför dröjde skolan så länge med en formell anmälan? Hur funkar informationen mellan olika samhälleliga institutioner? Kan det informationsutbytet förbättras? Har någon eller några enskilda personer i Sigtuna kommuns organisation gjort fel?
Jag tycker att en av de tidigare frågorna som Karin ställ är en av de bästa;
Frågan är hur många barn som ska behöva dö för att systemfelen ska hittas.
Om nu det har granskats 12 fall sedan Lex Bobby blev lag, vad har dessa granskningar lett till för förändringar och förbättringar ?
Hur många barn till ska behöva sätta livet till för att det ska finnas ett fungerande samarbete mellan bland andra skola, omsorg och myndigheter?
Med alla fall med barn och familjer som behandlas illa av socialtjänster och socialnämnder, så är jag tveksam till att det som Socialstyrelsen får fram i sina granskningar av Lex Bobby anmälningar kommer att tas till vara runt om i landet. Inpissade revir, interna rutiner som står över socialtjänstlagen och total brist på kommunikation utanför den egna organisationen är vardag inom socialtjänsten i Sverige. Att sedan Socialstyrelsen inte tar i med hårdhandskarna oftare än de gör och verkligen ser till att de socialtjänster runt om i landet som missköter sitt uppdrag skärper sig är beklagligt.
Socialstyrelsen har medlen och mandatet, men väljer att inte använda dessa fullt ut.
Så;
Frågan är hur många barn som ska behöva dö för att systemfelen ska hittas.
Media Länkar:
Lex Bobby, till vilken nytta? (GD)
”Vi har följt rutinerna” (Aftonbladet)
Kommun dubbelgranskas efter pojkmord (GP)
Socialstyrelsen utreder barnets situtation (SVT)
Sigtuna kommun ska granskas (DN)
Sigtunatragedin: Skolanmälan fick låg prioritet (TV4 Nyheterna)
Måste samverka bättre om utsatta barn (UNT)
Tragedin i Sigtuna (P1 Studio Ett)
Skyldigheter mellan skola och socialtjänst (SvD)
Haveriet i Sigtuna (Aftonbladet)
Sigtuna underkända av Socialstyrelsen (SvD)
178 anmälningar om barn som for illa utreddes inte (Aftonbladet)
[…] Lex Bobby, systemfel och mördade barn (Ann-Mari’s Blogg) […]