Kvinnofrågor har diskuterats ett par hundra år. Nu är det dags för mansfrågorna. Vad ska de unga männen göra med sin överskottsenergi i ett samhälle som omvandlats så att auktoriteterna i deras liv är kvinnor? Det börjar på dagis och fortsätter genom skola och universitet. För att inte tala om strulpellarna som faller ut ur skolsystemet och hamnar i en kvinnodominerad socialbyråkrati.
När värnplikten avskaffades försvann den sista manliga tvångsstrukturen. Det var bra. Nu är det dags att skapa en ny mansdominerad struktur för att lyfta fram den goda manlighet som vi alla behöver möta.
Orden är Åsa Mobergs och de finns att läsa i sin helhet i hennes fredagskrönika i DN.
Åsa har i sin krönika lyckats klämma in en hel del deprimerande statistik om hur män, gamla som unga, dör i Sverige. För vad en del än vill hävda så är det mycket större sannolikhet att en man dör än en kvinna.
Åsas krönika har en viktig röd tråd och jag undrar just hur DN’s undersökande reporter angående mångfald på DN’s nätupplaga kommer att klassa denna text som vill lyfta fram mansfrågorna i ljuset?
Tack Åsa Moberg för att du lyfter fram mansfrågorna i både pappersupplagan och på nätupplagan av DN!
Mansfrågorna måste diskuteras de med, hur ska samhället annars kunna bli ett jämställt samhälle?
Precis, Ann-Mari!
Typiskt (feministiskt) av Moberg dock att ta exempel från män i trafiken (då kan man åberopa vårdslöshet och manlighet). Varför inte ta upp artikeln, några dagar tidigare i DN, om arbetsplatsolyckor i Sverige, där 100% dödsoffer är män (eller möjligen 99%). Alla omnämns konsekvent som ”personer” eller ”arbetare”, inte ett ord om genus – hur skulle det se ut i den radikalfeministiska bulletinen DN?
@ Juha Pehrson,
Jag förstår mig inte på din kommentar.
Det finns forum,bloggar och andra medier som passar din fråga/kommentar bättre än min blogg.
Var vänlig att ställ den där istället.