DN skriver idag om en farmor och farfar som fått av Hovrätten över Skåne och Blekinge rätten att umgås med sitt barnbarn.
Deras son som är pappan till barnbarnet, en flicka på 6år, avled strax efter att hon föddes och levde ej ihop med flickans mamma.
DN 13/3 2011
Det fanns ett beslut sedan tidigare skriver DN att barnbarnet skulle umgås med farföräldrarna, men tydligen så fungerade detta beslut inte så bra.
Då begärde socialnämnden i Vellinge kommun där flickan bor att tingsrätten skulle fastställa umgängesrätten i en dom skriver DN.
Vilket tingsrätten gjorde och som mamman överklagat till hovrätten. Det framgår inte av artikeln i DN varför mamman inte vill att dottern ska umgås med farmor och farfar.
DN skriver att hovrätten anser att det är viktigt att flickan kan få lära känna sin avlidna pappa genom farmor och farfar samt övrig släkt. Hovrätten slår fast att farföräldrarna ska ha umgängesrätt med sitt barnbarn.
I tingsrätten så bestämdes det att farföräldrarna skulle få träffa barnbarnet sex timmar varannan helg, men hovrätten accepterade parternas gemensamma förslag om att flickan och farföräldrarna ska träffas sista helgen i månaden.
Lite lite tid egentligen den sista helgen varje månad, men jag hoppas att den kommer att utökas och att denna lilla flicka kommer att få mer tid med sina farföräldrar.
Jag önskar att fler inom rättsväsendet kunde inse detta, att det är viktigt för barn att lära känna, ha kunskap om och veta vilka deras föräldrar var och är.
Det är många barn som blir separerade från en av sina föräldrar och får därefter en ensidig och skev bild av hur den frånvarande föräldern är som person. De förlorar även resten av släkten på den separerade förälderns sida.
Denna dom är en stor seger för far och morföräldrar. Och den är en ännu större seger för alla barn som nu kan få sin rätt tillgodosedd när det gäller umgänge med en av deras föräldrars närmaste släktingar även efter att föräldern avlidit
Media länkar:
Farföräldrar får rätten att träffa barnbarn (DN)
Föräldrabalk (1949:381) (Notisum AB)
Farföräldrar får umgängesrätt (SydSvenskan)
Farföräldrar får umgängesrätt (SvD)
Farföräldrar får umgängesrätt (Dagbladet)
Farföräldrar får umgängesrätt (Aftonbladet)
Farföräldrar får umgängesrätt (GP)
Farföräldrar får umgängesrätt (Norran)
Farföräldrar får umgängesrätt (BLT)
Farföräldrar får umgängesrätt (Ekuriren.se)
Farföräldrar får umgängesrätt (Nyhetskanalen)
Farföräldrar får umgängesrätt (HN)
Farföräldrar får umgängesrätt (Dagen)
Farföräldrar får umgängesrätt (Metro)
Farföräldrar får umgängesrätt (Arbetarbladet)
Farföräldrar får umgängesrätt (ST)
Farföräldrar får umgängesrätt (HD)
Farföräldrar får umgängesrätt (Skånskan)
Ann-Mari's Blogg 
Det är så konstigt att alla förutsätter att mor/far föräldrarna är bullbakande snälla gubbar och gummor. Tänk om de inte är det, tänk om de är missbrukare, som aldrig har träffat sina barnbarn.
Skall de och kunna kräva att få träffa barnen? Hur skall det gå till? Skall polisen komma hem och slita barnen ur föräldrarnas armar för att de skall få umgängesrätt i några timmar? Är det de bästa för barnen?
Pelle,
Tror du att socialnämnden i Vellinge kommun inte kollar upp att farföräldrarna är ordentliga?
Alla föräldrar, mor eller farföräldrar, syskon och andra släktingar kan vara totalt olämpliga att barnet eller barnen umgås med dem.
Men att dra alla över en och samma kam det är inte rättvist. Så det är tråkigt att man förutsätter att dessa farföräldrar eller att domen är ett hot mot flickans säkerhet och hälsa.
Det är olyckligt att det inte framgår i DNs artikel om varför mamman överklagade tingsrättens dom om schemalagd umgängestid mellan farföräldrarna och barnbarnet. Men det gör inte det per automatik att farföräldrarna är personer som är olämpliga att umgås med flickan.
Men jag tycker att det är inläggen och DN som drar alla över en kam. Det förutsätts att mor/far föräldrarna är bra och trevliga. Och det förutsätts att det finns en relation mellan Far/mor föräldrarna. Tänk om de aldrig har träffats? Skall barnen dit i alla fall? Det jag vill komma till är att det är nog vårdnadshavaren som skall bedöma detta, speciellt när det är småbarn inblandade.
Rättsväsendet och familjenämnder vet absolut att mor/far-föräldrar är viktiga för barnen, OM de har en relation till dem. Men det kan ligga mer bakom de första bedömningarna, som de inte få berätta om.
Alla barn är unika, och alla sådanahära ärenden är unika, så man får absolut inte säga att släkten är bra för barnen. Man måste säga att bra släkt, är bra för barnen
Jag är chockad. Vad har farföräldrarna för rättigheteratt lägga sig il sina vuxna barns liv.
Detta är helt sjukt. Att man omyndigförklarar föräldrar och tar ifrån dem rätten att bestämma vilka deras barn ska få umgås med är ett kraftigt rättsövergrepp.
I alla andra sammanhang är myndig när man fyller 18 och kan lugnt stänga dörren till sina föräldrar och aldrig mer behöva träffa dem eller behöva lida under deras förtryck. Här bestämmer plötsligt HD att du är omyndig och att dina föräldrar plötsligt återigen bestämmer och har rätt att ta över dina barn. SINNESSJUKT.
Så m jag hade skrivit att det är en skam för Sverige att ett barn vars mamma inte vill att hon ska ha kontakt med sin döda pappas föräldrar då hade du varit nöjd ???
Inget i artiklarna i massmedia säger att farföräldrarna är olämpliga för att få umgås med sitt barnbarn. Så varför är du så upprörd över att jag bloggar om detta?
Är det för att mamman motsatte sig tingsrättens dom och fick ännu en dom emot sin vilja angående dotterns umgänge med släktingar på pappans sida ???
Du har rätt i att alla barn är unika, men det betyder inte att vi – allmänheten – ska acceptera att en del av dessa unika barn blir förvägrade sin historia.
Mikael,
du för förklara dig lite mer innan jag kan greppa VAd det är du tycker är sinnessjukt med denna dom från Hovrätten.
Kanske du skulle ta och läsa Föräldrabalk (1949:381) (Notisum AB) ?
Där står det en hel del som förklarar varför far och morföräldrar är viktiga i ett barns liv.
Och utifall du har missat det, så är pappan till den 6 åriga flickan död.
Flickan kan genom sina farföräldrar få en bild av hur hennes pappa var och det kan stärka hennes självbild eftersom hon får veta delar av hennes ursprung.
Du måste ju förstå att om ensådanhär konflikt uppstår så ligger det mycket mer saker bakom än vad som redovisas offentligt Självklart har alla tystnadsplikt och ingenting är offentligt.
Men bara att det sker betyder att någonting har gått fel.
Det man säger är, att rätten har mer att säga till om än vad föräldern/vårdnadshavaren har. Att rätten förstår barnets bästa, mer än mamman.
Jag tycker det är skandal.
Och jag har läst lagen, och det hade mina advokater också gjort när jag gick igenom detta.
Äntligen! Jag vet precis hur det är att inte få träffa mina systerbarn…
och det är inte pga missförhållanden på något sätt!!! Det handlar i vårt fall endast om att pappan utövar sin makt att bestämma detta.
Min syster gick bort 2009 efter en kort tids sjukdom och under denna tiden separerade hon från barnens pappa. Detta föll naturligtvis inte i god jord och han anklagade vår mor för att ha orsakat denna seperation!!!
I sanning ska jag säga att vår mor fanns vid hennes sida hela tiden och tog hand om barnen och allt bestyr som min syster inte klarade av pga av sitt hälsotillstånd. Det gjorde inte han.
Han, pappan, har faktiskt inte under de 8 år som de hade barn tillsammans, tagit del i barnens vardag och fostran. Det skötte min syster om!
Det blev en helt ny roll för honom och barnen, ska tilläggas.
Är inte det fel, att de biologiska föräldrarna har all makt?
Vi har alltid umgåtts och hennes barn har varit hos mig och min familj väldigt ofta under åren.
Under ett års tid efter min systers bortgång drogs tillgången på umgänge in för att helt upphöra.
Barnen som i dag är 10 år, har uttryckt sin förtvivlan över att inte få träffa oss.
Orsaken, enligt pappan, är att om de kommer till mig så kommer också deras mormor att infinna sig hos mig…
en mormor som varit delaktig, utan protest från pappan, under barnens uppväxt!
Att ett sårat ego ska få sätta djupa spår i barns liv är i min mening helt galet.
Jag hoppas verkligen att detta kommer att bli ett prejudikat för alla barn och anhöriga som vill ha en god relation!
En relation som kan skapas efter barnens villkor och inte efter vuxnas krav på rättigheter.
En moster som älskar
@ Pelle,
så vi tycker annorlunda.
Jag tycker att det är bra att det finns de inom rättsväsendet som inser att ett barn behöver sina mor och farföräldrar i sitt liv, speciellt när en av föräldrarna är avliden.
Som jag läser sina kommentarer så verkar det som om du haft någon slags rättslig motgång angående att vara förälder.
Det är synd att du inte kan uppskatta att denna 6 åriga flickan får chansen att få veta hur hennes pappa var och att hon får ha sina farföräldrar som närvarande familjemedlemmar under sin uppväxt.
Det är synd när en förälder inte kan se sina barns behov.
Jag hoppas att det kommer att lösa sig för dig och din familj Anette!
Men självklart kommer dessa farföräldrar att utnyttja barnen sexuellt. Det hör man ju i namnet, FARföräldrar, alla fäder är ju pedofiler.
Det är därför folk inte gillar beslutat.
Jag anar en viss ironi i din kommentar Pether.
Tyvärr så kan ju folk verkligen resonera på det sättet. Att farföräldrarna är ett hot mot barnet och dess mamma på en rad olika brottsrubriceringar.
Skrämmande bild av verkligheten i Sverige år 2011.
@ pelle & mikael, ni har helt rätt. Självklart måste detta var upp till den primära vårdnadshavaren. Vi vill inte ha en förmyndarstat där staten går in och bestämmer vem och vilka våra barn får umgås med. Jag kan själv se en situation där jag i framtiden kommer att hålla min far utanför umgänget med mina barn. Han har en narcissistisk personlighetsstörning och kan därför framstå som mkt charmig vid ett första möte. Känner man honom närmare så vet man att han är en lögnare av rang som saknar empati. Men, han skulle lätt kunna lura en domare i tingsrätten med sin charmiga utstrålning.
FY FAN! Det viktiga är att barnen hinner träffa sina föräldrar. Föräldrar idag förväntas både jobba heltid OCH anpassa sitt liv så far- och mor- föräldrar få rätten att träffa barnbarn de helger det passa far- och mor- föräldrar!?!?. Mammor som bara försöker få livspusslet att gå ihop blir anklagade för att vara psykiskt instabila häxor osv. Föräldrar måste ta mer ansvar för sina barn men då ska de också ha makt att bestämma vem barnet ska umgås med. En farmor som kanske bara jobbade heltid och slängde in sina barn på dagis kanske inte alls är så viktig för barnet egentligen. Gamla människro är inga bullbakande sagotanter. Oavsett om gammelföräldrarna är direkt olämpliga eller ej så ska barn inte bollas runt mellan vuxna som inte kan samarbeta och har olika normer och värderingar. Fy FAn det här beslutet måste rivas upp!
@ Ullis,
Hur får du in att denna lilla flicka bollas omkring?
Och nu är domslutet och överenskommelsen att hon får träffa sina farföräldrar den sista helgen varje månad.
Är det att bollas omkring ???
maukonen
Även om farföräldrarna inte är olämpliga på något sätt så är det för Djävligt att en förälder kan tvingas att schemalägga sitt liv så att det passar andra släktingar. En förälder måste kunna vara spontan och väga in hur barnet mår för dagen. Ett barn måste också kunna umgås med gömnåriga spontant, kunna gå på kalas och hänga med kompisar på utflyckter. Nu begränsas denna 6årings frihet för att h*n måste tillfredställa vuxnas behov.
maukonen
Tillägg. Jag utgick ifrån att 6åringen skulle vara hos sina farföräldrar sista helgen varje månad. Måste mamman ha farföräldrarna på besök hemma hos sig en helg i månaden är det förstås ännu värre!!!
Det vore underbart om denna lilla flicka hade haft en naturlig och icke schemalagt umgänge med sina farföräldrar.
Vad som går att läsa i DNs artikel är att det fanns någon form av överenskommelse om att flickan och hennes farföräldrar skulle få umgås. Tyvärr så har detta inte fungerat och jag drar slutsatsen sedan mamman överklagat tingsrättens beslut att hon inte har varit speciellt samarbetsvillig.
Ett umängessabotage med andra ord.
Och flickans liv blir inte så begränsat som du skriver.
Den sista helgen varje månad får hon umgås med sina farföräldrar.
Hade båda hennes föräldrar varit i livet och haft delad vårdnad med växelvis boende då hade flickans liv varit otroligt mycket mer schemalagt än vad det blir nu. Hur mamman schemalägger sitt och dotterns liv det vet jag inte, men de flesta föräldrar brukar se till att det mesta hinns med på ett eller annat sätt, så umgänge med farmor och farfar borde inte vara svårt att få in i planeringen.
Du verkar väldigt upprörd å mammans vägnar.
Kan snälla du, tänka en minut eller en sekund på flickan och hennes situation?
Hon har förmodligen inget minne alls om sin pappa.
För att då en bild och minnen om sin pappa så är farföräldrarna ett bra alternativ.
Bara för att flickans pappa är död betyder det inte att resten av pappans närmaste familj och övriga släktingar blir undanskuffade och oviktiga i flickans liv.
Vad är det ni skriver egentligen.
Att en liten flicka inte ska få lära känna sina farföräldrar, för att mammans behov är viktigare…
Hur sjukt är inte det.
Den lilla flickan har antagligen haft en relation till dem innan pappan dog.
Ska inte hon få fortsätta ha den relationen till dem, för att mammans behov/önskemål är viktigare???
Sluta nu!!
Nu får ni för f*n ge er!
Flickans behov är viktigare än mammans!
http://www.dads-r-us.se/2011/03/13/farforaldrar-far-umgangesratt/
Varför ska detta självklara uppröra så mycket, det förstår jag inte.
Det är en SJÄLVKLARHET att barn ska få ha en nära kontakt med hela sin familj!
Självklart så förutsätter jag att barn bara ska träffa dem som är bra för barnet och då är det inte alltid så en bitter vårdnadshavare tycker, MEN det är barnets rätt som gäller.
Det finns tyvärr så många föräldrar som fullständigt skiter i barns behov och rätt, vilket kommer att straffa sig senare i livet.
https://lagen.nu/1949:381#K6P15aS2
Föräldrabalk 6 kap. 15 a §
”På talan av socialnämnden får rätten besluta om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder. Vid bedömningen av om en sådan talan skall föras skall socialnämnden särskilt beakta barnets behov av umgänge med sina morföräldrar och farföräldrar och andra som står barnet särskilt nära. ”
Lilla My
Av kommentarerna att döma så är det bara en mamma som har rätt att göra som hon vill och det ska ingen ifrågasätta.
Något så simpelt och självklart som ett barn rätt till hela sin familj ska man inte bry sig om.
Övrig släkt och deras vilja att träffa ett barn är ovidkommande.
Det jag irriterar mig så mycket på är att det verkar som om flera tycker att det är en självklarhet att farföräldrarna skall få rätt emot mamman bara för att de är farföräldrar.
Om de nu inte är bra farföräldrar, eller om mamman inte vill, skall då barnet tvingas träffa dem?
Om det inte går bra, om hon tex blir rädd, vem tar då ansvar för det? Skall rätten säga, oj, vi gjorde fel. Sorry
Är det värt den risken? Kan man inte vänta några år tills barnet är större, och förstår mer.
Min dotter, nu skall du åka till en tant och en farbror, som du inte känner, och som mamma inte vill att du träffar. Men du måste det för så säger staten. Och staten vet bättre än Mamma.
Tror ni barnet mår bra av det?
Om mamman behöver hjälp med sitt liv, så är det där resurserna skall sättas in.
Den första instansen som bedömer sådanhär är en nämnd, med politiskt tillsatta personer som beslutar om var cykelställ skall stå och hur parker skall se ut. Och det skall även bedöma dessa frågor. Helt otroligt
Låt mamman bestämma själv, barnet kan ta upp kontakten själv när hon blir äldre
Tycker att det är märkligt att dessa högljudda
kvinnor i kommentarerna i detta inlägg
är märkbart tysta över det faktum att många barn
bor hos mammor som helt klart har borderline-störningar.
Barnets rätt måste alltid gå före en förälders rätt.
Det förvånar mig inte heller att de högljudda kvinnliga kommentatorerna härinne genast ropar ”övergrepp”.
Själv fick jag tyst på en soc-kärring som undrade om jag var
missbrukare, när jag sa att jag har aldrig haft problem med alkoholen – det räcker väl att dotterns morfar har alkoholproblem…..
@ Pelle,
Helt klart så verkar du tro att mamman har ALL RÄTT och att farföräldrarna är hemska personer.
Men om du nu utgår från mammans synvinkel, har du tänkt på att hon kan vara en egoistisk person som inte vill att dottern ska få ha något umgänge alls med pappans sida av släkten?
Varför ska dottern mista halva sin familj ?
Mycket av ditt resonemang kretsar kring mamman och hennes problem genom denna dom.
Men inget av det du skriver om flickan, dottern, barnbarnet ger en bild av att du för en endaste sekund tänker på vad som får henne att må bra.
All din fokusering är på mamman.
@maukonen
Då var jag otydlig.
Barnet är det viktigaste. Basta
Men om man har en liten familj, där föräldern är vårdnadshavare, skall då staten få gå in och bestämma att de måste träffa nya personer. När barnet är så litet? Kan de inte vänta tills barnet är större? Vi talar om ett litet barn. Om det går fel, hur skall de göra då?
Jag blir riktigt orolig när jag läser vad bland annat ”Pelle” skriver.
För det första:
VILKEN rätt har en mamma att förvägra ett barn rätten till att träffa hela sin familj, utan bara de som hon tycker det passar och när det passar henne?
För det andra:
Den mamma som uttrycker sig så grymmt mot dotterns halva identitet ( i ditt exempel ovan) ska absolut INTE ha vårdnaden om ett barn.
För det tredje:
En förälder som inte kan värna om ett barn grundläggande behov och rätt, utan stter sin egna något sjuka inställning som mall för vad som är rätt eller fel och utan vidare överför detta på sitt barn som någon form av ”sanning” som inte sällan är långt ifrån verkligheten, ja den förälder ska självklart INTE ha vårdnaden om sitt barn heller.
Och som avslutning:
Jag är dock väldigt övertygad om att mamman utan tvekan skulle ”låta” farmor/farfar köpa till exempel en ny cykel till sitt älskade barnbarn, för då passar det att köpslå med dottern som trumfkort och säga: ”Ni får träffa ert barnbarn om hon får en ny cykel!”
@ Pelle,
Barnbarnet är 6 år. (Alltså inte så litet som du försöker få det att låta i dina kommentarer)
Vill du beröva detta barn att lära känna och ha sina farföräldrar som närvarande familjemedlemmar i detta barns liv?
Varför vill du vänta?
Varför är det så viktigt för dig att det inte är någon som helst kontakt eller umgänge mellan barnbarnet och farföräldrarna?
Hur kan du vara så enkelriktad och inskränkt ?
Kan inte låtabli att länka till denna sidan:
http://kaela.bloggplatsen.se/2011/03/13/4836324-far-och-morforaldrar-viktiga-i-ett-barns-liv/#kommentarer
Denna kommentaren:
”Ullis
Söndag 13 mars 15:56
Alla far- och mor- fäöräldrar har EXAKT den relation till sina barn och barnbran som de förtjänar”
”Nej Fy Fan vad hemskt det blir för alla mammor om dom måste planera hela sitt liv efter alla möjliga släktingar som ska ha ungängesrätt på sina villkor.”
Så det är mammorna som är det viktiga, barnen skiter man i…
Detta får mig att vilja kräkas…
Och jag hoppas verkligen att Ullis inte har några barn.
Jag är chockad över all ilska och allt hat som riktas mot detta domslut och denna farmor och farfar!
Varför är folk så upprörda över att ett barn får umgås med sin närmaste familj?
Hade ni reagerat likadant om det var mamman som var död och det var mormor och morfar som fått rätt att umgås med sitt barnbarn?
Det är helt sjukt att människor ser detta beslut som en inskränkning i mammans liv, att hon måste boka upp dagar för att dottern ska umgås med sin farmor och farfar.
Ingen verkar se detta domslut som en seger för barnen, en seger som ger dem rätt till sina far och morföräldrar även om deras mamma eller pappa är döda.
Den överlevande föräldern kan inte sabotera, hindra eller ställa egna villkor kring när var och hur barnen ska umgås med sina far och morföräldrar längre.
Det är en stor seger för barnen och deras far och morföräldrar!!!
Efter att ha läst dom i det aktuella ärendet så blir jag inte förvånad, det är så vanligt att det är på samma sätt i en vårdnadstvist, att en förälder gör allt för att motarbeta och ge barnet och ställer sig både över barnets rätt och domslut!
”Att umgänget hittills inte kommit till stånd har enligt rättens mening berott på att
*Mamman* inte haft förståelse för att *dottern* har ett behov av sina farföräldrar.
Detta har även kommit till uttryck under förhandlingen, där hon även visat sig
oförstående inför vikten av att följa tingsrättens beslut. På grund härav föreligger skäl
att förena beslutet om umgänge med vite”
Varför ska det ens behöva bli en tvist om dessa självklarheter??
Tvisten blir ett faktum när en förälder inte förstår eller vill erkänna sitt/sina barns behov.
Såvidare inte farföräldrarna har varit våldsamma mot barnet (vilket inte alls verkar vara fallet)förstår jag inte vad det är för mamma som inte låter dom få träffa sitt barnbarn.
Och hon har hållt på med detta sedan 2004!!!!!!!
Hej jag vänder mig till pelle och alla hans inlägg fast han ej vet något om fallet.
Dom här farföräldrarna har kämpat för att dom ska få rätt till umgänge med sitt barnbarn i 6 år. Dom har gjort allt i deras makt för att få till stånd ett normalt umgänge med sitt barnbarn men mamman har satt sig på tvären till allt.
Hon har ej velat samarbeta med någon. Och hade pelle träffat mamman så hade han förstått vad jag talar om. Den här kvinnan är i mitt tycke ett kontrollfreak som skadar sitt barn med sitt beteende.
Hoppas flickan blir så pass självständig när hon blir vuxen så att hon förstår vad mamman har ställt till med.
Dom här farföräldrarna är rekorderliga människor som älskar sitt barnbarn.och kan skänka henne mycket kärlek. En som följt detta fall på håll och tycker allt hade gått att undvika om bara mamman varit någorlunda vettig men bara hon öppnar munnen skriker det IQ badboll.
[…] Jag har läst domen i det mycket kommenterade fallet där en farmor och farfar fick rätt att umgås med sitt barnbarn. […]
Det var med glädje jag läste domen. Själv har jag råkat ut för att inte få träffa mina barnbarn, ett tvillingpar på 10 år.
Deras mamma dog för snart 2 år sedan. Fram tills dess hade vi en mycket nära kontakt. Pappan till barnen har lämnat dem till sina föräldrar. De får sköta allt och prata strunt om mig. Jag varken röker eller dricker alkohol.
Genom att pappan hatar mig så hindrar han barnens kontakt med sina halvsyskon. Hur är en vuxen person funtad som tror att man äger barnen. Hoppas nu att fler än jag tar och kämpar för barnens rättigheter. Eller som den ene av tvillingarna stod och skrek på skolgården ” Kan någon tala om för mig varför min pappa förbjuder mig att ha kontakt med min döda mammas släkt”. Det kallar jag förtvivlan från ett barn. Men ingen reagerade!!!!!!!
Eva,
Skrämmande att ingen reagerar på ditt barnbarns förtvivlan!
Vad är det för värld vi lever i???
När pappor blir tvingade att umgås med sina svärföräldrar då kommer nog dessa domslut rivas upp.
Och på vad eller med vilken erfarenhet baserar du denna åsikt på ?
Vänder mig till Mikael som skriver att det är för djävligt att myndigheterna omyndigförklarar mamman. Jag ska tala om för dig Mikael att hade du träffat mamman så hade du garanterat omyndigförklarat henne själv. Här är det tyvär en mamma som ej vet sitt barns bästa.
Hittar detta viktiga blogginlägg först nu. Tack för dina kloka tankar!
Barn är ingen förlängning av oss vuxna. Varje liten människa är här för att bli sig själv. Barns integritet måste respekteras och därmed deras rätt till egna relationer med sina närmaste släktingar.
Tack för din kommentar Mary.
Hej alla ni som läser detta. Då jag känner farföräldrarna är dom en stor gåta att två stycken sådana underbara människor vägras träffa sitt barnbarn då deras son så tragiskt gick bort för ett antal år sedan, då jag känner er så väll och de vill bara väl mer än att träffa sitt barnbarn, de skulle offra sin högra-hand om något ont hade inträffat den men livet är konstigt alla dessa som tycker o tänker och alla dessa egoister som inte förstår att folk vill väll ju mer jag tänker på detta ju mer arg blir jag, smeknamnet på min kompis är silen som är en av de bästa vänner jag haft under mitt 50 ådriga liv men ännu en gång livet spelar livet en ett spratt ibland kan tycka att Silen har fått sin beskärda del i livet utan att även behöva drabbas av detta
—
Tack Svensson för din kommentar.
Vad är det som är så upprörande med detta? Har inte ett barn också rättigheter? Rättighet att få lära känna pappans släkt? Få veta vem hennes pappa var? Träffa farmor och farfar och övrig släkt på pappans sida? En naturlig del i hennes liv. Vad som slår mig är varför mamman måste bråka om det? Vore det mitt barn vars far dött hade jag gärna sett att det fått lära känna pappans släkt. Nåt är allvarligt fel här och som vanligt är barnen förlorare.
Tack Gunilla för din kommentar,
Ja, varför ska mamman bråka om detta?
Men det kan ju vara så att eftersom pappan är död så är det inte intressant för mamman att barnet får ta del av den delen av familjeträdet.
Det är helt sjukt att en mamma inte ska få bestämma över sina barns umgänge och att farföräldrar kan vara berättigade till umgänge med barnbarnen mot mammans vilja. Riv upp det här beslutet !
Tack Bengt för din kommentar.
Ja, HEMSKA TANKE att barnet ska få lära känna sin farmor och farfar samt få veta om sin döda pappa!