8:e mars, kvinnornas dag är här igen

8:e mars, kvinnornas dag – uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen.

Då vi lever i en demokrati som är väldigt fundamentalistiskt vriden när det gäller feminism så är det inte populärt att uppmärksamma denna dag på ett icke politiskt korrekt sätt.

Men då jag inte tycker om att följa strömmen och vara en nickedocka till absurda verklighetsfrämmande beskrivningar av hur kvinnors liv ser ut i dag i dagens Sverige så är detta inlägg något som förmodligen får Gunlög Forsberg att skriva ännu en skrikande kommentar.
(Det gjorde hon till mitt inlägg förra året)

Jag vill först göra reklam för veckans avsnitt av Efterlyst.
Om reklamen är korrekt så kommer det vara med ett reportage om de kvinnor som haffats i barnporrhärvan.
Och eftersom det är Efterlyst så räknar jag med att detta reportage inte är ett snyftreportage som visar att kvinnorna är offer, utan ett reportage som visar att även kvinnor kan vara sexualbrottslingar och nyttja barnpornografi.

Norran frågade helt fräckt igår om det behövs en internationell kvinnodag.
Kommentarer, omröstning och annat hittar du här kring Norrans fråga.

Jag gillar att det finns några inom massmedia i Sverige som vågar ställa frågan, ha en omröstning och ha kommentarfältet öppet.

SvD har frågat Eva-Britt Svensson (V), ordförande i EU parlamentets jämställdhetsutskott FEMM hur hon ska fira denna dag. Tydligen var det möten och några seminarier som Eva-Britt skulle delta i under dagen.
Jag blev lite nyfiken på detta FEMM, vad gör de och vad har de för mål?

Jag hittar ingen förklaring till förkortningen FEMM, men jag hittar en svensk sida där det går att läsa att FEMM arbetar med Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Följande går bland annat att läsa i ordförande Eva-Britts välkomstord:

Vårt utskott arbetar främst med kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och vi hoppas att vår förbättrade närvaro på nätet ska ge EU:s medborgare och alla som är intresserade av vårt uppdrag en bättre bild av vårt arbete och föra oss närmare varandra.

Det går även att läsa följande:

Utskottet är behörigt i frågor som rör följande områden:

1. Fastställande, främjande och skydd av kvinnors rättigheter i unionen och gemenskapsåtgärder i samband med detta.
2. Främjande av kvinnors rättigheter i tredje land.
3. Politik för lika möjligheter, däribland lika möjlighet för kvinnor och män på arbetsmarknaden och lika behandling av kvinnor och män på arbetsplatsen.
4. Undanröjande av alla former av könsdiskriminering.
5. Genomförande och vidareutveckling av jämställdhetsperspektivet i alla sektorer (”gender mainstreaming”).
6. Uppföljning och genomförande av internationella avtal och konventioner om kvinnors rättigheter.
7. Informationspolitik med avseende på kvinnor.

FEMM arbetar med Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män sägs det, men jag får en bild av att kvinnors rätt är den som prioriteras.
Och om de nu arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män så speglas detta inte i utskottets deltagare.
Det är 49 kvinnor och 5 män om jag räknat rätt.  Det känns ju inte så väldigt jämställt och jämlikt.
Och det känns inte bättre när jag hittar info om hur FEMM ska uppmärksamma Internationella Kvinnodagen, men inte ett pip om hur de arbetar med jämställdhet som inkluderar rättigheter för män. Den internationella Mansdagen, som är den 11 november, verkar inte vara inskriven i FEMMs kalender…

När en legendarisk feminist vid namn Helene Bergman sågar dagens feminism vid fotknölarna så blir jag i alla fall intresserad.

Det är inte ofta som en erkänd feminist gör sådana uttalanden och definitivt inte i en debattartikel!

Här är ett citat:

Det verkar som om kvinnor/feminister i produktiv ålder har slutat ta ansvar för de sexuella förhållanden de ger sig in i. Istället förlitar de sig på rättsväsendet, sjukvården och dagen efterpiller.

På 70-talet slogs vi feminister för vår rätt till lust och sexualitet, inte för att göra männen till gärningsmän utan för att kunna njuta tillsammans med dem. Dessutom lärde vi oss att lita på vår egen självbevarelsedrift och instinkt. Vår egen förmåga att kunna hävda ett nej, att stå på sig. Feminismen går ut på att stärka kvinnors självkänsla inte att göra dem till statens offer.

Helene Bergman har skrivit ännu en läsvärd debattartikel som tar upp de reaktioner hennes första artikel gav i kommentars fältet.

Här är ett citat ur början av debattartikeln:

Ursprungsfeminismen eller den fria feminismen tar alltid parti för de svagare, oberoende av kön, mot makten. Den statsfeminism som nu visar sitt fula ansikte i Sverige vill jag inte ens kalla för feminism.

Inte när enskilda män i vårt land börjat tala om att lägga av med sexlivet av rädsla för att anmälas för våldtäkt. Inte när pappor numera råder sina söner att filma samlaget med mobiltelefonen för att inte åka dit. Inte när utländska medier skriver att den sexuella frigörelsen bombas tillbaka till medeltiden av det svenska rättsväsendet.

Ovanstående slutsatser jag drar efter att ha läst igenom de 207 kommentarer som skrevs efter min artikel på Newsmill med över 14 000 visningar och med rubriken: ”Feministerna i Assange-härvan gör våld på feminismen”.

Jo, rubriken är sannare än vad den från början tycktes vara! Att vara feminist är inte att hata män, att använda enskilda män som måltavla, att göra män impotenta. Att använda den kvinnliga förförelsen som ett vapen mot enskilda män. Vi urfeminister kämpade för vår sexuella frihet för att njuta, inte för att använda den som maktmedel med statens hjälp.

Det är starka ord hon använder och jag kan tänka mig att flera av dagens radikala feminister tuggar fradga av ilska. Men det är bra att Helene skriver det hon gör och hon lyfter fram vad feminismen handlade om i början av 70 talet. Det är så tydligt att detta har glömts bort av dagens feminister.

Det skrivs mycket om hur kvinnor utsätts för härskartekniker som gör att de (kvinnorna) inte kan komma upp sig i samhället.

Men hur är det med kvinnor som använder härskartekniker för att styra och ställa i sin omgivning?
Kvinnor har flera olika härskartekniker att använda och inte hör jag några klaga eller ser löpsedlar med rubriker som visar hur kvinnorna trycker ned, knuffar undan och manipulerar.
Här är en sammanfattning av 5 olika härskartekniker som kvinnor är otroligt duktiga på att använda.

1.K-vapnet
K-vapnet, där K står för kvinna. K-vapnet har ett mycket brett användningsområde. Det kommer väl till pass i en mängd situationer av högst olika karaktär, alltifrån när en punktering behöver lagas till högst formella situationer såsom möten med socialsekreterare och förhandlingar i domstol. Att bete sig utpräglat kvinnligt (vara hjälplös, gråta) hör till K-vapnet, liksom att använda sensuella signaler i klädsel och beteende för att sätta fart på ridderlighetskonventionen i männen.
2. Förlöjligande
Förlöjligande är en härskarteknik som många kvinnor briljerar i – och offren är män. Även denna teknik används i högst olika situationer av helt olika karaktär. Det är alltså ett brett vapen. Inte sällan tillgriper kvinnor förlöjligande när de uppfattar en risk för att deras män tränger alltför långt in i det kvinnliga reviret. Exempelvis känner jag flera pappor som klagar över att deras fruar och sambor förlöjligar dem när de ska klä sina barn, göra flätor på sina döttrar och liknande.

3. Påförande av skuld och skam
Påförande av skuld och skam, riktat mot män, har blivit en kvinnlig paradgren. Egofeminismen har ju drivit samhällsklimatet dithän att bara det faktum att vi män är män anses vara skäl nog för oss att skämmas. Vi anses vara födda till att stå i skuld.
Ett känt exempel på tillämpning av härskartekniken ”påförande av skuld och skam” är när  Gudryn Schyman i sitt berömda så kallade talibantal skuldbelade svenska män för vad talibanska män gör i Afghanistan.
4. Osynliggörande
Feminismen tillämpar två slags osynliggörande i sin härskarsträvan.
– Dels osynliggörs kvinnors förmåner. Mycket av det som är riktigt attraktivt för kvinnor ”räknas” inte in vid jämförelser med männens situation. Alternativt förnekas existensen av det helt och hållet. Detta gäller exempelvis kvinnornas järngrepp om barn-och-hem-domänen, ridderlighetskonventionen (att män sätter kvinnan på piedestal) samt K- och B-vapnens blotta existens.
5. B-vapnet
B står för barn. B-vapnet är fruktansvärt effektivt, men bara användbart mot kvinnans partner och då bara i vissa speciella situationer. Det är alltså ett smalt men vasst vapen, och därmed har det vissa likheter med K-vapnets turboversion. En typisk användning av det kvinnliga B-vapnet är att hon säger till sin make/sambo i samband med ett allvarligt gräl: ”Då skiljer vi oss och i så fall ska du veta att du har sett barnen för sista gången!”.

Vill du läsa den fullständiga listan klicka här och hamna hos GenusNytt.

Många pappor har råkat och kommer att råka ut för B-vapnet.
Att göra något så djävulskt att använda barnen för att ge igen och skada det är så sjukt så jag skäms för att vara kvinna.
Jag kan inte begripa att detta beteende är uppmuntrat och inte ifrågasätts.
Det är möjligt att livet skulle se annorlunda ut för massor med barn och deras pappor om det var fler som satte ned foten och stoppade denna kvinnliga härskarteknik.

Frågan är, vill ni stoppa detta vapen från att explodera?

Det som är så absurt är att det finns personer, släktingar och organisationer som inget hellre vill än att hjälpa en mamma att använda B-vapnet.

Är det något som tas upp på den Internationella Kvinnodagen?
Hur kvinnor använder sina barn för att ge igen på barnens pappa ???
Eller är det inte ett ämne som det skall pratas högt om ?

Många män har även råkat ut för Förlöjligande som är en härskarteknik som många kvinnor briljerar i.

Det märkliga är att i massmedia så är det nästan cutym att låta en kvinna säga i stort sett vad som helst om en man, men när en man gör likadant då tar det hus i helvitte.

Här är ett filmklipp från en australisk TV kanal som visar nyhetsankaret Belinda Heggen kommenterar kollegan Mark Aistons könsorgan och dess storlek. Det skedde i direktsändning.
Belinda har uttalat sig i intervjuer efter incidenten att kollegan är en person känd för practikal jokes och att hon tyckte att han serverade henne chansen att ge igen.

Det absurda är att strax innan denna incident så blev två manliga kommentatorer, Richard Keys and Andy Gray, mer eller mindre lynchade för att de kommenterade kvinnor och offsideregeln i fotboll. De fick även sparken.

Blev Belinda Heggen lynchad ?
Nej.

Fick hon sparken?

Nej.

En del av rapporteringen kring det Belinda sa till Mark har blivit kommenterat som ett litet men imponerande skämt.

Förlöjligande används även i vardagen och i olika sociala nätverk för att se till att meningsmotståndare ska lägga sig platt, ändra åsikt eller sluta med att prata eller skriva om sin syn i något speciellt ämne.
Många, både män och kvinnor, har råkat ut för denna mobbning som kan bli fruktansvärd intensiv och hatisk. En del slutar att nyttja sin yttrandefrihet för att slippa att bli förlöjligad av anonyma och namngivna massor. Andra låter detta förlöjligande inte påverka dem och låter det visa den intolerans som finns i dagens samhälle mot icke politiskt korrekta åsikter.

Osynliggörande används otroligt mycket av Sveriges Kvinnojourer. Allt för att kunna lyfta fram kvinnornas situation på bekostnad av barnen och männen.
Uppsala Mansjour har påpekat att i relations våld så är Kvinnors och mäns våld är jämbördigt.
Det uppskattades inte av Susanne Tellebo och Åsa Tinnerholm från Uppsala kvinnojour.
Det är inte bara delar av relationsvåldet som osynliggörs av kvinnojourerna i Sverige.
Vad som egentligen har ägt rum innan en kvinna kliver in på en kvinnojour osynliggörs och man lyssnar okritiskt på vad hon berättar för dem. Att det finns kvinnor som ljuger sig blå i ansiktet det verkar inte bekomma kvinnojourerna det minsta, de ska ju stötta dessa arma kvinnor som äntligen vågat göra sig fri från den hemska mannen.
Att osynliggöra sanningen är en kvinnlig härskarteknik som svenska kvinnojourer är mästarinnor på. Och genom att man osynliggör sanningen så är steget att bryta mot lagen för att ”rädda” kvinnan och barnen kort och lätt.

Efterräkningen av Tranåsfallet har inte märkt av inom Sveriges Kvinnojourer.

Kanske det är dags nu, på den Internationella Kvinnodagen, att ta steget och avskaffa alla kvinno- och mansjourer och istället införa statliga människojourer?

Där alla, oavsett könstillhörighet, kan få stöd, hjälp och skydd.

Här är en länk till mitt inlägg om Kvinnodagen & Könskriget.

Könskriget är ett två timmar långt tv-reportage av journalisten Evin Rubar som producerades av Nordisk Film och sändes i maj 2005 i två avsnitt (15 respektive 22 maj) i programmet Dokument inifrån på Sveriges Television. Reportaget handlar om radikalfeminism och dess inflytande i svensk politik. Det blev mycket uppmärksammat och åstadkom stora svallvågor i media och debatt. Del två tilldelades journalistpriset Guldspaden och Evin Rubar utnämndes för reportaget till ”Årets förnyare” vid utdelningen av Kristallen 2005.
Källa:Wikipedia