14 år

« Idrottare filmade unga flickor i duschen

14 år

fredag, 11 februari 2011, 08:43 av maukonen

Idag fyller en kille år, dagen efter min äldsta brorsons födelsedag.
De är lika gamla hela 14 år har de blivit!

De har en del gemensamt dessa två killar, bland annat att deras föräldrar är skilda.
Men det är en sak de inte har gemensamt.
Min brorson är fri, han kan välja själv var och med vilken av sina två föräldrar han vill bo hos. Han har en röst och han får sin röst hörd.

Det kan inte Vid.

Mamma Anna och Vid

Vid, du fyller 14 år idag, Grattis på födelsedagen!

För er som ej har någon aning om vem Vid är så finns det lite info här nedan samt länkar till mamma Annas blogg och Saknade Barns Nätverk.

Vid kidnappades till Bosnien 2008 av sin pappa Zelimir Radosh (svenska) / Želimir Radoš (bosniska), kallad ”Nino”.
Bosnien har skrivit under Haagkonventionen.
Vids mamma Anna Frank har ensam vårdnaden om Vid både i Sverige och Bosnien Hercegovina.
Då de byråkratiska kvarnarna inom det Bosniska rättsväsendet maler långsamt så har det tagit tid att få ett verkställande av att mamma Anna har vårdnaden om Vid.
Men alldeles nyligen så kom det ett besked från Domstolen i Trebinje som dömt att verkställa vårdnadsbeslutet som säger att mamma Anna har vårdnaden om Vid i Bosnien-Hercegovina. Vilket ska och bör innebära att Vid förs hem till mamma Anna.
Mamma Anna har en blogg: Saknad: Vid Frank Radosh
Saknade Barns Nätverk har två sidor med massor av information om Vid. Här hittar du sida 1 och här hittar du sida 2.
Vid Frank Radoš (zvan samo Vid Radoš od svog oca, posle bekstva u Trebinje, Bosna-Hercegovina), je kidnapovan u martu 2008, i sproveden je posle toga u inostranstvo 15 maja iste godine.
Tek u septembru 2008, posle hapšenja Nina Radoša u Bosni, je Vidova mama Ana saznala gde se njeno dete nalazi. Vidovoj mami, koja ima sama starateljstvo o Vidu, je Vidov otac sprečio svaki kontakt sa njenim sinom.
Nino Radoš je planirano pokušao da izoluje i manipuliše Vida da bi se on distansirao od svoje majke i nije dozvoljavao Vidovoj majci Ani nikakav kontakt sa njenim detetom. Nije joj bilo dozvoljeno da pošalje nijedno pismo, slike niti poklone svom detetu. Nije joj dozvoljeno da priča sa njim na telefon.
To su sve Ninove lične ideje I pri tome je on stavio Vidove potrebe na stranu, a ispred toga svoje lične potrebe koje su dominirale nad detinjim potrebama, i pri tome uskratio detetu svaki kontakt sa svojom majkom sa kojom je on živeo od rođenja.

Vid och mamma Anna

Så här skriver mamma Anna om artikelserien Förlorade Barn som tidningen Dagen publicerade i slutet av juli 2010.

Jag är tacksam för de journalister som väljer att skriva om det här oerhört allvarliga och svåra ämne. Det är viktigt att vi skriver mer, pratar mer och över huvudtaget engagerar oss mer för de barn som drabbas. Det är också viktigt att vi som medmänniskor säger ifrån, och inte accepterar när en förälder kvarhåller eller bortför sitt barn. För de barn som drabbas är ett stort trauma och innebär skador som tar lång tid att reparera. Det är dagar och år som aldrig kommer tillbaka.