Gör rätt och barnen blir nöjda och glada

SvD har en artikelserie just nu som heter ”Efter skilsmässan”.
En av artiklarna i denna serie, Skild på rätt sätt ger nöjda barn, ger läsaren förståelsen och insikten att en skilsmässa kan bli bra även för barnen.
För även om en skilsmässa är en mycket svår kris för ett barn, så kan barnet om det fått stöd och fått förklarat för sig varför mamma och pappa ska skiljas må bra.

Dr Teresia Ängarne-Lindberg har intervjuat 76 vuxna skilsmässobarn 15-20 år efter att mamma och pappa separerat.
Hon säger följande:

– Barn som fått en rimlig förklaring till skilsmässan och haft föräldrar som lyckats härbärgera sina svåra känslor mår ändå oftast bra

Tyvärr så får ju inte alltid barnen eller barnet någon förklaring till varför mamma och pappa ska skiljas. Och separationen och skilsmässan kan hållas vid liv i många år om föräldrarna vägrar att samarbeta om hur de gemensamma barnen ska leva och uppfostras efter skilsmässan.

Men en del av dem är kvar i en besvikelse över att det blev som det blev. Den gemensamma nämnaren är då att de aldrig riktigt förstått skilsmässan fastän det var så länge sedan.

– De som mår dåligt fick för litet information om varför föräldrarna delade på sig och för litet stöd av den närmaste omgivningen. Särskilt tungt har det varit för dem vars föräldrar fortsatt att kriga: trots ett jobbigt uppbrott blev det ändå inte bra. Om det aldrig tar slut får ju såret aldrig läka.

Teresia Ängarne-Lindberg har följt upp hur det gått för barnen till ett antal par som begärde skilsmässa vid Linköpings tingsrätt 1987-1988 och har genom sina intervjuer konstaterat att de mår lika bra som de unga vuxna i kontrollgruppen. Kontrollgruppens intervjuobjekt bestod av unga vuxna från hela familjer.

Ändå visar deras berättelser som vuxna två tydliga mönster: Medan den största gruppen är tillfreds med utvecklingen, bär några ännu på en besvikelse över skilsmässan. De är arga på den ena föräldern – eller bägge – för att de tröstat sig hos barnen, skapat lojalitetskonflikter för dem eller fått dem att känna sig ensamma och övergivna.

Det är intressant att Teresia har fått fram detta med lojalitetskonflikter skapade av föräldrar. Just dessa konflikter har sett till att massor av föräldrar har mist sina barn till den andra föräldern. Jag hoppas att denna studie kan bana väg för fler studier och att de utgår från hur barnet har upplevt skilsmässan och tiden efter.

Har de som är besvikna goda relationer till sina föräldrar i dag?

– I den gruppen har föräldrar försvunnit ur barnens liv något mer än i gruppen nöjda, så besvikelsen kan vara svår att reparera. Oftast handlar det om papporna, som var mer förtvivlade och på den tiden hade en tuffare kamp än mammorna för att få behålla kontakten med barnen. Så är det än i dag.

I den nöjda gruppen var det just omgivningens stöd under och efter föräldrarnas separation som var ett av skälen till att barnen kunnat acceptera skilsmässan. De hade fått möjlighet att bearbeta händelsen så länge de behövde, blivit lyssnade på och fått hjälp med att hantera en så pass svår erfarenhet. I efterhand tycker de att hela familjen fått det lika bra eller bättre.

–//–

Händelser som är begripliga, hanterbara och meningsfulla ger denna känsla och människor har den i olika grad. Att förstå vad som sker gör det lättare att bearbeta kriser.

– En hög känsla av sammanhang ger bättre beredskap för många svårigheter i livet. Vettiga föräldrar har lagt grunden redan före skilsmässan genom att lära barnen hur händelser kan vara begripliga och hanterbara. Personer med låg känsla av sammanhang har det svårare i livet, även om föräldrarna inte skilt sig.