Skippa offerkoftan när vi pratar om det.

Expressens Sakine Madon har skrivit en mycket bra och nyanserad Ledare om Twitterfenomenet #attprataomdet.

När jag läser denna ledare så kommer jag på att det går att byta ut ordet sex och våldtäkt till kvinnomisshandel och grov kvinnofridskränkning, det går även att byta ut sex våldtäkt till vårdnadstvist och kvinnojour.
Ledaren fungerar lika bra då som med det ursprungliga ämnet.

Expressen 25/12 2010

Här är några citat:

Att lyfta lock är nyttigt. Men trots att många av de aktuella sexberättelserna har något intressant att säga, befinner de sig inom strikt konsensus. Ingen avviker eller säger något kontroversiellt. Alla ska tycka ”rätt”, ingen får problematisera för mycket. Och som alltid när sex kommer på tal dyker den kvinnliga offerrollen genast upp.

…//…

En som satt fingret på offerskapet är Aftonbladets Katrine Kielos, som för några år sedan på sin blogg skrev att ”En kvinna som rör sig i det offentliga rummet upplever dagligen hur hennes kroppsliga integritet kränks av blickar, händer och kommentarer.”
Varför detta behov av nyanslösa överdrifter?

…//…

”Prata om det” handlar inte om juridik och ska inte lastas för vad rättsväsendet har för sig. Men tesen är densamma; kvinnor förutsätts vara oskyldiga änglar, och den som pratar ska prata ”rätt”.

Hur kommer det sig att denna ”offerkofta” alltid dras fram och används för att bevisa hur embarmeligt svårt en kvinna har det?
Varför är alltid kvinnor offer?

När ska allmänheten klä av kvinnorna denna offerkofta och se dem som individer med ett eget ansvar för sina handlingar?
Det är inte alltid så att kvinnan är ett utsatt svagt offer, hon kan vara en initiativtagande och beräknande förövare också.

Vi ska prata om det!

Men vi ska även inse att alla offer är inte kvinnor, det finns män som är offer också.

Och dessa män måste vi prata om också!