En ny färsk rapport visar att de Barnahus, nu uppe i 22 stycken, som finns i Sverige inte fungerar fullt ut.
Så här skriver tidningen Dagen om vad man hade för förhoppningar när man startade att öppna Barnahus.
Förhoppningen bakom barnahusen, som drivs av kommunerna och där polis, åklagare, läkare och socialtjänst är viktiga aktörer, var att utredningar om barn som utsätts för brott ska drivas av specialister på ett så professionellt sätt att barnen inte tar ytterligare skada utöver brottet.
Och det är ju en bra förhoppning, eller ?
Jag reagerar på, i de artiklar som har skrivits om denna rapport, att det förutsätts ATT barn som förs till dessa Barnahus för att processeras HAR blivit utsatta för brott. Det är tydligen redan ställt utom rimligt tvivel att de är brottsoffer när de förs/hämtas till ett Barnahus.
Alla barn kanske inte är brottsoffer, fast det finns misstankar att de kanske har blivit utsatta för ett brott. Är det då ett misslyckande att alla barn som blir förda till ett barnahus inte blir bekräftade att vara ett brottsoffer ?
Är det därför det är en differens i antalet barn till Barnahusen och antalet fall som gått till åtal ???
Vad jag uppskattar är att Anna Kaldal, säger att hon vill att Barnahusen ska certifieras.
– Vi ser ingen signifikant skillnad i åtalsfrekvens på orter med och utan barnahus. Barnahusen är väldigt olika och bygger i alltför hög grad på eldsjälar. Vi kommer nu att föreslå certifiering av barnahusen, alltså en gemensam standard som därför också ska knytas till pengar, säger Kaldal.
Jag tolkar detta som att ett certifikat kommer att ställa krav på hur verksamheten vid Sveriges Barnahus bedrivs och att Barnen hamnar i centrum.
Att man utreder förutsättningslöst, utan att ha förutfattade misstankar och att man sätter barnet i fokus.
Men jag kan ju tolka detta med certifiering av Barnahusen fel.
Då jag har läst en del kritik när det gäller Barnahus och hur de bedriver sin verksamhet så grunnar jag på att dessa eldsjälar kan vara en del av problemen. Att de kanske inte är så objektiva och att de låter sin övertygelse få styra åt vilket håll en utredning om ett barn tar.
Det är inget fel på eldsjälar, men det är farligt om man som eldsjäl tappar sin objektivitet och bara söker efter bekräftelse på att misstankarna är sanna istället för att söka efter sanningen.
Vi vet alla att det finns anklagelser och misstankar, men att det också finns fabricerade anklagelser och uppdiktade misstankar.
Att aktivt enbart leta efter bekräftelse på att misstankarna och anklagelserna är sanna, är ett allvarligt systemfel och ett haveri för rättvisan och demokratin.
Barn är värda sanning, rättvisa och rättssäkerhet.
Media länkar:
Barnahusen fungerar inte fullt ut (Dagen)
Barnahusen fungerar inte fullt ut (SvD)
Barnahusen fungerar inte fullt ut (Metro)
Barnahusen fungerar inte fullt ut (Aftonbladet)
Barnahusen fungerar inte fullt ut (DN)
Barnahus skapar bättre samverkan (Polisen)
Barnahusutredningen (Polisen)
Barnahusutredningen (.pdf, 1,3 megabyte)
Nej, du har helt rätt, barnahusets nytta kan inte mätas i antal åtal, det är ju helt befängt och enl min åsikt ett totalt missförstånd. Nej, meningen med ett barnahus är väl att skapa en för barnet så fin och trygg miljö som möjligt. Att barnet i lugn och ro kan berätta sin historia utan att åka hit och dit, sitta i olika väntrum, träffa en massa olika personer på olika ställen som kanske inte ens vet vad den andre gör. Nej, nu är det dags att VI samlas runt barnet, lyssnar och är ödmjuka, ger tid, närmar oss med respekt. Jag tror inte att det medför att man jagar fler skurkar där det inte finns några. Meningen är, enl min uppfattning, helt enkelt att ge barnen en möjlighet att må bättre, känna mer trygghet och förtroende oavsett om de är offer eller inte. Sedan är det ju ingen nackdel att de olika yrkesgrupperna rent fysiskt befinner sig i samma lokaler och kan dela med sig av varandras kompetens.
Jag hoppas i alla fall att det blir så när jag i morgon börjar på barnahuset.
Barbro,
Jag hoppas att du kan göra en skillnad!
Håller tummarna att din arbetsdag kommer att vara en dag som sätter barnet och inte misstankarna i centrum.