I går var det 21 års jubileum för Barnkonventionen.
Och under den gångna veckan så fick vi klart och tydligt se hur denna konvention betraktas av Socialutskottet.
Så här skriver Sveriges Radio den 18:e november:
Socialutskottet har i dag behandlat flera motioner som handlar om att FN:s barnkonvention ska göras till svensk lag. Utskottets beslut blev att inte föreslå någonting, utan att invänta och avvakta regeringens kartläggning kring konventioner om mänskliga rättigheter.
Så är det någon mer än jag som suckar tungt och tänker att nu blir det ännu en långbänk som inte mynnar ut i något konkret och betydande när det gäller barns rättigheter ?
Det verkar inte göra något, för de som beslutar och bestämmer, att Sverige fått kritik i flera fall när det gäller att barns rättigheter har kränkts. Byråkratin måste få ta sin tid, på bekostnad av alla barn.
Det är inte första gången ett utskott i Sveriges riksdag beslutar att vänta eller ej godkänna skrivelser som kan göra livet bättre för barn. Man hänvisar ofta till pågående utredningsarbete, men när dessa otaliga utredningar förväntas vara klara det vet ingen.
Vad som är positivt är att Vänsterpartiets Rossana Dinamarca inte håller med om att vänta om beslut kring Barnkonventionens införlivning i Svensk Lag.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig. Vänsterpartiets Rossana Dinamarca är kritisk och tycker inte att det här är ett steg mot att införliva barnkonventionen i lagen.
– Jag tycker att detta är en väldigt svag och lam skrivning, som egentligen inte betyder någonting, säger hon.
Vad tycker du om den?
– Det är illa för alla de barn som hela tiden behandlas illa, där man inte ser till deras rättigheter, säger Rossanna Dinamarca.
Ledarsidan i Nerikes Allehanda skriver följande den 18:e november i år:
Det riktigt dåliga är att det dröjt så länge. Barnkonventionen är ingen plötslig uppenbarelse för rikspolitikerna. Starka röster som barnombudsmannen och Rädda Barnen har i åratal propagerat för konventionen som lag. Syftet är uppenbart: barn är människor som de vuxna måste ta särskild hänsyn till.
FN-konventioner väger tungt, men lagar väger tyngre. Finns barns särskilda rättigheter med i lagtexterna kan de prövas i domstol, precis som vuxnas rättigheter. Det ger en helt annan rättssäkerhet än vackra ord för landets mindre medborgare.
I tidningen Dagen på debatt sidan så skriver Désirée Pethrus Engström (KD):
Sverige var ett av de första länderna att ratificera konventionen, men vi har än i dag inte inkorporerat den i svensk lag. När Sverige ratificerade barnkonventionen var tanken att den skulle användas som utgångspunkt i varje enskild lagstiftning och på det sättet bli en del av den svenska lagstiftningen.
Men detta har inte skett i tillräcklig grad.Enligt dagens modell har svensk lag företräde om det uppstår en konflikt mellan lagen och barnkonventionen. Konflikter kan inte uteslutas även om barnkonventionen blir lag, men det innebär att barnens rättigheter ges större tyngd och kan få större genomslag i praktiken.
Dagens ledare i GP (21/11-10) kräver:
Frågan om att bygga i FN.s barnkonvention i svensk lag får inte dras i långbänk.
Och skriver vidare:
För tio år sedan slog en statlig utredning fast att det räckte att anpassa våra lagar efter Barnkonventionen. I teorin lät det klokt. För detta talar exempelvis att det skulle säkerställa att lagparagraferna är förenliga med varandra och inte får motstridiga formuleringar. Men i praktiken har anpassningen inte fungerat tillfredsställande.
Gång på gång bryts det mot Barnkonventionen. Det kan vara i behandlingen av flyktingbarn, vid vårdnadstvister eller när kommunerna sätter omsorgen om ekonomin före barnens rätt.
Det vore naivt att tro att alla dessa problem skulle försvinna om Barnkonventionen införlivades med lagen, eller om lagen på allvar anpassades, paragraf för paragraf. Det är ett väl känt faktum att kommuner, gång på gång, bryter mot lagar.
Men goda exempel från Norge och Finland visar att konventionen fick större tyngd efter att Barnkonventionen införlivades och att processen ledde till attitydförändringar som genomsyrat hela samhället.
Så våra grannländer Norge och Finland har lyckats att få till det så att Barnkonventionen blev mer respekterad när den införlivades.
Varför är Sverige så omständigt och byråkratiskt när det gäller att göra samma sak ???
Har barn en lägre prioritet att bli skyddade och få sina rättigheter tillgodosedda i Sverige ?
Misstanken har börjat att gro, då det är inte första gången som ett utskott uttalat ett beslut baserat på att man inväntar ett pågående utredningsarbete.
Tyvärr så kan barn inte vänta så länge.
När ska de vuxna, som styr detta land, inse att barn inte kan vänta ?
Barnkonventionen är bara ratificerad i Sverige och dagligdags så bryter kommuner, myndigheter och vuxna mot denna konvention.
Det är lätt att bryta mot denna ratificerade konvention eftersom det inte blir några kännbara konsekvenser, jag förutom för de barn som drabbas direkt av att de vuxna bryter mot konventionen.
Hade det varit en annan minoritet som behandlades lika illa så hade DO och diverse starka organisationer dragit åt tumskruvarna för länge sedan på de styrande.
Men nu så gäller det barn och då är det ingen som sitter i morgonprogram och protesterar, startar landsomfattande informationskampanjer med kända profiler, bygger barrikader och ordnar demonstrationer och vilda strejker.
Det handlar ju bara om barn.
Vår framtid och vårt arv.
Ett arv som vi, genom vår demokratiskt valda, väljer att inte respektera dess rättigheter.
Det har tagit över 21 år och Sverige har fortfarande inte sett till att Barnkonventionen respekteras, det är märkligt att Sverige som så ofta skryter om sina framskridna planer för ditt och datt inte är intresserade av att skydda och respektera barns rättigheter.
Media Länkar:
Socialutskottet överlägger om barnkonventionen (Sveriges Radio Ekot)
”Hoppas att man tar kritiken på allvar” (Sveriges Radio Ekot)
Inget beslut om att barnkonvention ska bli lag (Sveriges Radio Ekot)
”Vi har kommit så lång vi kan nu” (Sveriges Radio Ekot)
Vänsterpartiets Rossana Dinamarca är kritisk (Sveriges Radio Ekot)
Gör barnkonventionen till svensk lag (Dagen)
Väntans tider för barn (Nerikes Allehanda)
Håller med dig helt och fullt. Men tyvärr så ska vi inte förvänta oss något av denna regering. Och skulle detta genomföras så blir det kaos, vilket de vet. Möjligtvis skulle de skriva in en försäkring för sig själv, en massa undantag osv.
Den sittande regeringen har bara gjort försämringar för alla barn som behöver extra stöd. Så som med den nya skollagen. Idag behöver bara skolorna sätta in hjälp för barn med ex dyslexi så att de får Godkänt. Om detta barn skulle ha blivit kärnfysiker med rätt hjälp spelar ingen roll. De har friskrivit skolorna så att de inte behöver oavsett om barnen behöver det.
De har dragit ned på assistansen, ersättning för att vårda dessa barn, fördyrat alla omkostnader osv. Dagens barn som behöver extra stöd har det sämre än tidigare.
Så att förvänta sig att de skulle göra det bättre är…..
Det är nog så att oavsett vem så bryr de sig exstremt lite om barn, de innebär ju inga röster för dem och de som ev bryr sig har svårt att få uppmärksamhet för barnen med rådande samhällsmentalitet. Barnens bästa i sverige oftast endast en avslutningsfras i många sammanhang då konkreta handlingar sällan följer det.
Tyvärr är det nog så.
[…] Barns Rättigheter i Sverige har fastnat i byrkåkratins sega process. […]