Ensidig utbildningsdag av Barnombudsmannen i Uppsala

Maria Oldberg som är vikarierande Barnombudsman i Uppsala hade den 11:e november en utbildningsdag kallad: ”Barns utsatthet i svåra vårdnadstvister – där det finns misstanke om våld eller övergrepp”

Det låter ju intressant, tills man läser artikeln skriven av Anna Hellberg i UNT och klickar in på Barnombudsmannen i Uppsalas hemsida och ser programmet för denna utbildningsdag.

En av orsakerna är att advokat Eva Kornhall, en av EBDs vapendragare i den ideella föreningen Barns fordringar är med.
Här är ett citat från artikeln i UNT;

Eva Kornhalls erfarenhet är att mamman sällan använder barnen som ett taktiskt vapen i vårdnadstvisten. Istället oroas hon över att myndigheterna använder tvivelaktiga metoder när de utreder familjeförhållanden.
De teorier hon syftar på går under begreppet PAS, Parental Alienation Syndrom, och kan översättas med föräldrapåverkan. Det är en påstådd psykisk störning hos mamman som anses kunna ge barn allvarliga och svårläkta men för livet. Enligt PAS-förespråkarna lyckas mamman omvända barnen till att hata sin pappa.

En annan orsak är att det är ett totalt och ensidigt fokus på att pappan är den som är våldsverkare, övergreppsutövare och hotfull, mamman är en skräckslagen kvinna som försöker att skydda sig och sina barn. Och i och med att hon skyddar sig och barnen blir anklagad för umgängessabotage och falska anklagelser.

En tredje orsak är detta uttalande;

– Om man använder sig av PAS desarmerar man barns rätt att uttala sig och bli lyssnade på som det står i artikel 12 i Barnkonventionen. Denna artikel finns nu även inskriven i socialtjänstlagen så det är inte enbart en fråga om barnrätt, det är även en fråga om barns rättsäkerhet, säger Maria Oldberg.

Om jag nu tolkar uttalandet rätt så är det när man, för det mesta en pappa, hävdar att barnen i en vårdnadstvist blivit utsatta för PAS av den andra föräldern som man disarmerar barns rätt att uttala sig och bli lyssnade på.

Maria Oldberg använder alltså artikel 12 i Barnkonventionen för att hävda att man inte ska använda sig av PAS som argument för att få vårdnaden om barnen under en vårdnadstvist.

I och för sig så går det att tolka Maria Odelbergs uttalande tvärtom också, men då Eva Kornhall är inbjuden och hon är som bekant inte speciellt förtjust i PAS så tror jag att jag tolkat uttalande rätt första gången.

I UNTs artikel så kan vi även läsa om psykologen Anna Norlén, enhetschef på BUP Grinden i Stockholm.
Hon tycker sig inte se att PAS tillämpas av rättsväsendet, socialen och BUP i Sverige. Hon har dock märkt att det kommer på tal och då i vårdnadstvister med misstankar om våld och övergrepps utsatthet.

Hon menar att det ingår i sunt och nära känslomässigt föräldraskap att påverka sitt barn och att det är nästintill omöjligt att inte visa för barnet att man arg, besviken eller ledsen på den andra föräldern om man är inbegripen i en lång och svår vårdnadstvist.
–  Men min erfarenhet är att det är ovanligt att en förälder lyckas ”hjärntvätta” barnen på det viset som PAS-förespråkarna förespeglar. Barn lever inte så isolerat utan tar ju också intryck av vad kompisar, släktingar och lärare tycker och tänker om den andra föräldern och om föräldrar i stort.

Däremot har hon träffat ett fåtal barn som levt länge i svår vårdnadstvist och som hanterat en olöslig lojalitetssituation genom att bestämma sig för att inte ha kontakt med den ena föräldern.

Så enligt denna Norlén så är det vanligt i en sund, betoning på sund, nära föräldraskap att påverka sina/sitt barn.
Men i en bitter vårdnadstvist, hur sunt och nära är det då, att spy ut galla och ilska över hur den andra föräldern är i närvaro av de gemensamma barnen ???

Norléns resonemang går inte ihop när det gäller påverkan, isolering och lojalitetsval av förälder. Resonemanget går inte ihop med hur verkligheten ser ut i Sverige och resten av världen i alla fall.

Det vet massor med barn och massor av föräldrar.

Norlén påstår att barn som valt bort en förälder oftast blir ”nyfiken” och tar kontakt igen med den föräldern de valde bort. Det låter otroligt vackert, men hur ofta händer det undrar jag tyst när jag läser artikeln i UNT.
Hur många barn som ”valt” att bo med mamman har idag själva tagit kontakt med pappan?
Lojaliteten som Norlén kallar det, den är stark och brinnande av hat mot den bortvalda föräldern, hur snabbt tror hon att detta starka brinnande hat slocknar och blir en kittlande nyfikenhet ???
Helt seriöst, hur kan hon lägga fram sådan ”fakta” utan några som helst bevis från till exempel BRIS eller BRÅ ??

Idén eller i alla fall rubriken på denna utbildningsdag var okej, det är dock väldigt synd att resten bara blev kattskit på ren svenska.

Media Länkar:

Barnen i kläm i vårdnadstvister (UNT)

FN:s konvention om barnets rättigheter (BO)

Utbildningsdag 11 november (Barnombudsmannen i Uppsala)

Detaljerat program för utbildningsdagen (Barnombudsmannen i Uppsala)

Eva Kornhall – en advokat som uppmanar till brott (Ingrid Carlqvist)

Visst ska man lyssna på barn, men man ska inte förutsätta att allt de säger är korrekt (Medborgarperspektiv)

När sanningen inte ska fram … (Ingrid Carlqvist)

”Barn kan fås att hata sin pappa” (DN)

5 min kring och om Parental Alienation Syndrome (Ann-Mari’s Blogg)