DN har ju just nu en liten artikelserie om separerade föräldrar och nu har de, tyvärr gått in på den vanliga linjen när det gäller separerade föräldrar – den klagande mamman som inte tycker att pappan ”förtjänar” att ha ett umgänge med den gemensamma dottern och kvinnan som vill göra karriär men familjen funkar inte då så det blir skilsmässa.
DN 12 november 2010
Det började så bra DN, men ni klev på den välplacerade och högexplosivt laddade minan och åker dit så det bara dänger om det.
Alla rabiata feminister, genusförespråkare och bakåtsträvande kvinnojourer som inte vill att pappor ska vara en aktiv del av sina barns liv lär ju jubla åt en av artiklarna som beskriver hur stackars Åse kämpar för sin dotter och för att slippa att pappan har någon del i dotterns liv.
Att släppa igenom en så vinklad artikel i denna artikelserie om separerade föräldrar är beklagligt, den andra sidan av myntet får vi ej någon info om. Denna artikel om Åse är ett feministiskt sakexempel på hur en del mammor hävdar att pappan inte går att samarbeta med.
Istället för artikeln om den karriärsugna Miriam kunde DN haft en artikel med en pappa som upplever att mamman motarbetar honom efter separationen för att visa att det finns även en annan sida än den Åse berättar, men icke.
Istället har man den skuldtyngda Miriam som ville göra karriär och det gick tydligen inte att kombinera fullt ut med hennes familj så hon var tvungen att ta ut skilsmässa. Lyckligtvis så lyckas Miriam och barnens pappa komma överens om barnen, men Miriam är otroligt skuldtyngd över denna separation från barnen.
Här är ett citat från Miriam artikeln som får mig att höja på ögonbrynen.;
– Det var jättekonstigt och lite skrämmande att inte längre ha kontroll över mina egna barn och deras liv, att inte veta vad som hänt i skolan och höra deras funderingar. Natta dem och pyssla om.
Mina egna barn och deras liv. Hmmm, är det inte pappans egna barn och liv också???
Det blir så revirmarkerande och hävdande av ensam äganderätt till barnen att uttrycka sig som Miriam gör.
I Artikeln med Åse så är det rena Floskeltoppen med meningar som visar hur Åse känner och anser om den gemensamma dottern och hennes pappa. Det är svårt att plocka någon mening som är ”bäst” men här är ett stycke som visar hur avvogt inställd Åse är till dotterns pappa och det revirmarkerande av äganderätt som hon har på dottern.;
– Jag har aldrig velat vara utan mitt enda barn halva tiden och jag tycker inte att han förtjänar henne, han bryr sig inte tillräckligt. Men han vet på vilken knapp han ska trycka för att få hennes kärlek. Rebecka har till exempel egen tv på rummet hos honom och hans nya familj.
Synd DN, det är synd att ni plockar fram den bild som har nötts in i allmänhetens medvetande att det alltid är pappan som gör att det är samarbetssvårigheter efter under och före en separation som inkluderar barn.
Artikelserien som ni har DN, kunde ha blivit ett rejält kliv framåt, men ni valde att ta ett halvt steg framåt och sedan rätta in er i det förutbestämda ledet med förutbestämda åsikter om vem som är vad.
Media Länkar:
”Vi vill båda vara med i barnens liv”
Malin Alvén, föräldrapsykolog: ”Barnen har rätt att ha föräldrar som kommer överens
Forskare: Barn till skilda föräldrar mår inte sämre som vuxna än barn till föräldrar som håller ihop
”Jag har fått mycket mer ansvar efter separationen”
”Att flytta från barnen blev inte så hemskt”
Ann-Mari's Blogg 
Kommentera gärna, din kommentar kommer att inte synas förrän och om den godkänns av blogginnehavaren. Feel free to comment, your comment will not appear until and if approved by the blog owner.