En del barn är mindre värda i Växjö kommuns ögon

När man blir förälder så har man ett ansvar för det barn man satt till världen alternativt adopterat.

Men tyvärr så finns det personer som inte är lämpliga som föräldrar.
Och då kan det bli tragiska öden för barnen. Det är alltid barnen som råkar värst ut när en eller båda föräldrarna är olämpliga som vårdnadshavare.

I juni så skrev massmedia om en flicka från Gambia som adopterats till Sverige.
Här är ett citat från P4 Kronoberg:

En 13-årig adopterad flicka från Kronobergs län har skickats tillbaka till sitt gamla hemland Gambia av sina adoptivföräldrar.
Flickan åkte dit med sin svenska adoptivmamma i tron att de skulle åka på semester, men resan slutade med att hon lämnades kvar i Gambia.

– Det påminner i attityden att om man inte är nöjd med barnet så kan man skicka tillbaks det, och det är faktiskt så att adoptivbarn får man inte med ångervecka, utan man måste faktiskt löpa linan ut och ta hand om det barnet, säger Inga Näslund på Adoptionscentrum.

På en knastrig telefonledning från Gambias huvudstad Banjul säger socialarbetaren Binta till mig att Sara, som vi kallar flickan, mår bra, att hon har många vänner och att hon leker med kompisar.

Men till skillnad från dem så är hon svensk medborgare, folkbokförd i Kronobergs län.

I mars 2007, året när Sara skulle fylla 11 år så kom hon till Sverige från Gambia, ett av världens fattigare länder och också ett av de länder med sämst skydd för de mest utsatta, barnen.

Vad jag inte förstår är att föräldrarna inte insett att man inte har någon ångervecka när det gäller barn. Jag kan inte förstå att föräldrarna inte inser att när man adopterar ett äldre barn så får man inte ett barn som är utan en historia. Barnet har redan levt en stund på jorden och därmed så får alla inblandade ta hänsyn till varandra under anpassningen till den nya familjebilden.

Dessa föräldrar är lika horribla som den amerikanska kvinnan som skickade tillbaka sin adopterade son till Ryssland. Då tog det hus i helvitte på alla nivåer.

I detta svenska fall så har i alla fall kommunen där flickan bodde innan hon dumpades i Gambia inte gjort så mycket för att hjälpa henne.
Och det förstår jag inte.

Enligt DN så har de i en skrivelse till JO ståt fast vid sitt agerande, att inte hjälpa Sara, som flickan kallas, alls.
Man tyckte att hon skulle bo med sin biologiska pappa, som fortfarande är i livet, men som Sara inte känner eftersom hon vuxit upp hos sin farmor innan hon adopterades till Sverige.

Vad jag inte förstår är att Växjö kommun med socialtjänst anser att denna flickas situation med att ha blivit dumpad av sina adoptivföräldrar inte kan jämföras med andra barn i utsatta situationer. Så att tvångsomhänderta flickan det tycker Växjö kommun inte är nödvändigt.
Flickan som fick vara kvar i Gambia i ett år har fått sina rättigheter tillvaratagna i kommunens handläggning av ärendet skriver P4 Kronoberg.

Jag undrar vad Växjö kommun menar, men det går liksom inte att ens försöka att fundera på vad de menar med att flickans rättigheter har blivit tillvara tagna i denna handläggning…

Uppdrag Granskning har haft ett reportage om denna flicka och här är ett citat ;

Förklaringen till de svenska myndigheternas passivitet har gång på gång förklarats med en rädsla för att stöta sig med gambiska myndigheter, trots att det handlar om en svensk medborgare.
Saras adoption klubbades nämligen bara i Sverige, men inte i Gambia, eftersom det inte ansågs nödvändigt.

Men någon systemkrock har aldrig funnits. Och det har socialtjänsten vetat sedan i våras – flera veckor innan Saras öde blev en riksnyhet.

En högt uppsatt gambisk advokat hade då, på uppdrag av Sveriges regering, utrett Saras status i Gambia och rapporten innehåller besked på flera avgörande punkter: Sara betraktas som svensk, hennes biologiska pappa anses inte vara vårdnadshavare och Gambia gör inga anspråk på Sara.

DN skriver att flickan nu är tillbaka i Sverige, men inte med hjälp av Växjö kommun. Adoptivföräldrarna hämtade hem henne efter uppmärksamheten i medierna, för att placera henne på barnhem.

Så flickan är fortfarande ratad av sina adoptivföräldrar, men nu i Sverige.

När ska vuxna inse att barn är inte något som man kan lämna tillbaka eller dumpa, kasta bort eller bara överge ?

Barn är barn och de är individer, när ska vuxna inse detta och börja respektera att ett barn har en egen vilja och en egen röst ?

Barn är en gåva, en gåva som man ska vara rädd om.

Barn är beroende av vuxna för sin överlevnad, glöm inte det.

Barn är individer som behöver stöd, hjälp och kärlek under sin uppväxt för att de ska växa upp till harmoniska och oberoende individer i vårt samhälle.

Barn är ingen vara som du har en ångervecka på.

Barn är barn.

Media länkar:

Flicka fördes utomlands utan att kommunen agerade (DN)

Adoptivdotter skickades tillbaka (DN)

Sara skickades tillbaka till Gambia – och övergavs (SVT Uppdrag Granskning)

Sara: ”De sade att jag skulle hälsa på min lillasyster” (SVT Uppdrag Granskning)

De ansvariga i Växjö kommun vägrar prata om Saras fall (SVT Uppdrag Granskning)

Saras halvbror hotades också med att skickas tillbaka (SVT Uppdrag Granskning)

I retur Denna video finns tillgänglig t.o.m. 15 jan 2011     (SVT Uppdrag Granskning)

Växjö kommun: ”Vi gjorde inget fel” (P4 Kronoberg)

Skickade tillbaka adoptivdotter (P4 Kronoberg)

Socialen i kontakt med familjen som skickade tillbaka adoptivdottern (P4 Kronoberg)

Kommunen lägger ner utredningen kring adopterad flicka (P4 Kronoberg)

Adoptivflickan Sara åter i Sverige (P4 Kronoberg)

Mamman lämnade adoptivdotter i Gambia – kan utredas (Expressen)

Adoptivdotter lämnades tillbaka (VäxjöNytt)

Adoptivdotter lämnades i hemlandet (SVD)