5:e punkten från Reinfeldt & Ask

Reinfeldt 10 punkter för effektivare brottsbekämpning

Jag har valt att spekulera och fundera kring punkt #5 på denna lista av effektiviseringar.

5. Snabbare utredning och handläggning för unga brottsoffer och brottslingar

Unga brottsoffer i Sverige är en ignorerad grupp i många brottsmål. Speciellt de brottsmål när det gäller Egenmäktighet med barn och Grov Egenmäktighet med barn.
Dessa brottsoffer är inte högt prioriterade idag av rättsväsendet och de föräldrar som kämpar att får reda på var deras barn befinner sig får kämpa ensamma mot byråkrati, poliser som inte har någon plan på hur barnet ska sökas och §ryttare.
Aftonbladet hade i juni 2009 artiklar om bortrövade barn. Och en av de föräldrar vars barn rövats bort sa följande:

– Polisen sa att de diskuterat mina barn på kafferasten och att det nog var omöjligt för mig att få hem dem, säger Karl-Erik Bolin.

Lyckligtvis för Karl-Erik och hans två barn så återförenades de i mitten av december 2009 efter att mamman återvänt till Sverige med barnen frivilligt. Så de diskuterande poliserna kan återgå till sin kafferast.
Andra föräldrar har inte samma tur och väntar fortfarande på ett livstecken, får söka efter barnen själva, att byråkratin ska börja arbeta med deras fall och att de domslut i Sverige och det land deras barn befinner sig i skall vinna laga kraft.
Byråkratin är i dessa fall helt undermålig och jag vet att jag vid ett flertal tillfällen skrivit inlägg om detta.
Så jag hoppas att denna 5:e punkt betyder att rättssäkerheten för barn som är brottsoffer blir högprioriterad om denna lista klubbas igenom.

– Även om det är jobbigt för mig, och svårt för hennes systrar, så tänker jag att det är jobbigast för min dotter. Hon har varit gömd i två år. Hon får inte träffa sina släktingar, och kan inte gå i skolan som vanliga barn.

Så säger Pär i en artikel i Aftonbladet. Pärs dotter försvann i oktober 2007.
Än så länge har rättsväsendet hittat Pärs bortrövade dotter och man kan ju undra hur mycket tid de egentligen lägger ned på att följa upp spår. Det kostar ju pengar att spana och följa upp spår och tips, så det verkar som om det är bättre för polisens ekonomi att vänta ut förövaren.

Expressen hade en artikel i juni 2009 om att Pappornas kamp får mammorna att fly med barnen.

Expressen dokument har nu kommit till en viktig artikel. Om pappornas kamp för att få vara pappa till sina barn.

Papporna tar upp kampen om barnen.
Efter skilsmässan kräver de vårdnaden och vänder sig till domstol.
Framgångarna syns i statistiken – andelen pappor med enskild vårdnad ökar för varje år.
Desperata mammor svarar med att gå under jorden.
Regeringen letar efter en lösning men de drabbade är eniga: fler svenska barn kommer att kidnappas.

I dokumentet så kan vi bland annat  läsa följande;

• Antalet vårdnadstvister ligger konstant på runt 7 000 om året, men de har förvärrats sedan vårdnadsreformen 1998.
• I några fall har de bortförda barnen kommit till rätta, men många är försvunna sedan många år. Brottet – som kallas egenmäktighet med barn – ökar för varje år. De senaste tio åren har anmälningarna nästan fördubblats, från 762 till 1355.
  
• I ungefär 60 procent av fallen är det mammor som kidnappar barnen.

Lina Lundin, ordförande i Saknade Barns Nätverk, tycker att samhället bär en stor skuld till att barn hålls gömda från den andra föräldern.
– Varken polisen eller åklagare tar det här på allvar. Tusentals anmälningar och en handfull åtal är ju ett skämt. Alla resurser måste sättas in när ett barn är försvunnet.

En som märkt hur dåligt det svenska rättsväsendet är på att återfinna bortrövade barn är George Pesor. När hans söner inte återvände efter ett umgängesbesök hos sin mamma trodde han att den svenska polisen snabbt skulle hitta barnen, men månaderna gick utan att något hände. George bestämde sig för att spåra barnen på egen hand. Han hittade dem i barnens morföräldrars hus. Efter att ha larmat polisen fick George tillbaka sina barn. De går i dag i sin vanliga skola i Melbourne och har fått tillbaka sina vardagliga rutiner.

Jag och många andra bloggare engagerade oss i Georges kamp för att finna sina söner. Tyvärr så verkade det som  rättsväsendet inte var lika engagerat, inte när det gäller att aktivt ta beslut och göra saker för att klargöra var barnen kunde tänkas befinna sig. Svensk massmedia är även, när det gäller pappor som söker sina barn restriktiva i sin bevakning. Det är mer liv i luckan när det är en pappa som försvunnit med barn än när en mamma gör det.

Så jag hoppas att den 5:e punkten på Ask & Reinfeldts lista kommer att ge dessa barn som är brottsoffer en rättvisa som de är berättigade.

Det får inte falla på att man inte vågar ta beslut som kan leda till en hög kostnad när det gäller att återfinna ett bortrövat barn. Ej heller ska man klassa dessa brottsmål som omöjliga och lägga dem åt sidan.
Ej heller ska UD, i de fall barnen misstänkt först utanför rikets gränser, sätta stopp för att aktivt söka efter barnet. Den så kallade Svenska Tysta Diplomatin är ett skämt när det gäller bortförda barn. Den Tysta Diplomatin betyder i dessa fall med bortrövade barn att man är tyst och förblir tyst när den förälder som letar efter sitt bortrövade barn ber om hjälp. Det är synd å skam att man inte har bättre civilkurage och rättsmedvetenhet inom UD.

För er som undrar så hade DN en artikel om Vid Frank Radosh den 25 maj i år.
(passligt att publicera sin artikel den 25 maj då det är den internationella dagen för försvunna barn.)

Domstolar i såväl Bosnien som Sverige har gett Anna Frank vårdnaden om sin son, men längre än så har det hittills inte gått. Trots att Bosnien undertecknat Haagkonventionen, som innebär att barnet så snabbt som möjligt ska återföras till sin hemmiljö, har pojken fortfarande inte förts tillbaka till sitt hemland Sverige. En bosnisk domstol hänvisar till att sonen redan har ”rotat sig för mycket i landet” och börjat skolan.

På svenska utrikesdepartementet har man sedan länge gett upp. Ärendet står som avslutat eftersom Bosnien sagt nej till att skicka tillbaka pojken till Sverige. Dessutom har Anna Frank fått rekommendationen att inte ringa mer till svenska ambassaden för att ställa frågor om pojkens tillstånd eftersom personalen inte orkar ta kontakt med sonens pappa.

Jo, ni läste rätt, personalen på den svenska ambassaden orkar inte ta kontakt med pappan……

Så jag HOPPAS VERKLIGEN att denna 5:e punkt kommer att GE dessa brottsoffer en snabbare utredning och handläggning som kommer att ge dem, barnen, rättvisa.

Tyvärr är jag luttrad för det har blivit nedröstat i Sveriges Riksdag  förslag som skulle hjälpa dessa bortrövade barn. Så om nu denna 5:e punkt blir som den kanske är tänkt får vi vänta och se.

Lite positiv är jag då det antytts att det kan bli brottsligt att hålla kvar barnet/barnen efter en umgängesperiod.

I dag är det inte brottsligt för en vårdnadshavare att hålla kvar ett barn utomlands – trots att han eller hon bryter mot umgänges­avtalet.

Men lagen kan komma att ändras. Justitiedepartementet tillsatte i våras en utredning som har till uppgift att kartlägga vad som omfattas av så kallad egenmäktighet, ett brott som kan ge upp till fyra års fängelse.

Jag har dock 2 krav på politikerna inför och efter detta val.