Jag har hittat en intressant C-uppsats från Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/Samhällsvetenskap på nätet.
Den heter :
Beslutanderätt vid gemensam vårdnad: definition av barnets bästa, krav på konsensus vid gemensam vårdnad samt föreslagen tvistelösningsmodell
Och är skriven av : Sophie Christodolu; Maria Käck; [2010]
Sammanfattning: Syftet med arbetet är att undersöka beslutanderätten vid gemensam vårdnad samt konsekvenserna av att vårdnadshavare inte kan enas i frågor som rör barnet. Uppsatsen har genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod. Det rättsliga förhållandet mellan barn och föräldrar stadgas i FB. De senaste lagändringarna angående vårdnad trädde i kraft 2006. De nya vårdnadsreglerna syftade till att stärka barnperspektivet och tydliggöra principen om barnets bästa.
I gällande rätt anses barnets bästa vara vägledande vid domstolsbeslut i vårdnadstvister. Det råder även krav på konsensus mellan vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad, vilket kan leda till problem eftersom det i Sverige inte finns någon tvistelösningsmodell för vårdnad.
Den 6 juli 2006 fick regeringens tillsatta kommitté i uppdrag att utreda vilka nackdelar som finns för barn när vårdnadshavarna inte kan nå en överenskommelse i frågor som rör barnet. Utredarens förslag till tvistelösningsmodell var självständig beslutanderätt. Förslaget har remissbehandlats men inte lett till lagstiftning. Däremot anser vi att förslaget var ett steg i rätt riktning!
Tack Ann Mari.
Har tagit del av deras Cuppsats och tycker att de trykte för mycket på koncensus måste råda mellan föräldrarna och att obstruera och hävda samarbetsproblem för att man inte vill samarbeta leder till felaktiga beslut. Visad oförmåga eller vilja att samarbeta skall inte leda till fördel i domstolens beslut.