Kvinnornas val 2010, Newsmill

Berätta om din vardag, dina erfarenheter och vilka krav du ställer på våra politiska partier!
Newsmill om Kvinnornas val 2010.

Vad jag vill ha eller kräver av politikerna efter valet 2010?
Jo, jag kan tänka mig en hel del som jag kan kräva, men jag har bestämt mig för en sak.

Barnens sak.

Jag har två krav å alla barns vägnar.

Barnen är vår framtid och det absolut dyraste och finaste vi har.
Jag har ej några barn själv, men är faster och bonus-faster till en hel hög med barn. Jag engagerar mig även frivilligt för barn på nätet. Genom att blogga bland annat om barns rätt till båda sina föräldrar och jag informerar om saknade barn. Saknade barn som kidnappats och gömts undan av den ena föräldern.
Dessa barn har inte mycket till samhällsstöd och hjälp att få sin frihet och sina rättigheter tillgodosedda i dagens Sverige.

Citat från Unicefs hemsida om Barnkonventionen:

Barnkonventionen måste gälla som svensk lag

Trots att Sverige har förbundit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter finns det brister i både lagstiftning och praxis. Sverige har idag valt den så kallade transformeringsmetoden för att införliva barnkonventionen i vår lagstiftning. Det innebär att lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. UNICEF Sverige anser att den metoden helt enkelt inte är tillräcklig för att barns rättigheter ska tas på allvar. UNICEF Sverige kräver därför att barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning och därmed görs till svensk lag.

Sverige har skrivit på Barnkonventionen, men valt att inte införliva den som en lag.
Det är ett stort misstag som barn i Sverige får betala varje dag.

Så mitt första krav på politikerna är följande:

• Gör den Internationella Barnkonventionen till en LAG !

Sen kommer vi till krav nummer två som kommer att behöva en ordentlig förklaring.
Det gäller de saknade barnens rätt till ett rättssamhälle som har resurser och en samordnad arbetsgrupp som verkligen ser till att barnens frihet återställs.

Som det är nu så finns det ingen sammanordning att tala om, ingen arbetsplan att följa och ingen direkt ansvarig för arbetet med att söka dessa saknade barn. Det gäller både de barn som göms inom landet och de barn som förs utanför Sveriges gränser.

Ett land som har lärt sig, på ett smärtsamt sätt, hur man arbetar och söker efter saknade barn är USA. De har ett larmsystem som heter Amber Alert som aktiveras omedelbart som ett barn misstänks ha försvunnit.
Skyltar efter vägar visar meddelanden när en Amber Alert har aktiverats, radio och tv stationer bryter ordinarie sändningar och informerar, sms meddelanden skickas ut till personer som anmält sitt mobil nummer, på Internet så aktiveras så kallade widgets med information om det försvunna barnet.
Teknikens utveckling de senaste åren har gett Amber Alert en rejäl hjälp och informationen sprids snabbt.

Ett liknande larmsystem och arbetssätt finns i några av medlemsländerna i EU, men inte i Sverige.
Den 25 maj, den internationella dagen för saknade barn, kommer Storbritannien att lanserat sitt larmsystem.

När kommer Sverige att ens ha någon hum om vad som skall göras och av vem när ett barn försvinner ???
Det är den enda frågan som man egentligen kan ställa med nyårsaftonen i Malmö i färskt minne. Den lilla flickan var ju vips i Irak innan någon inom det svenska rättsväsendet ens funderade på att hon kanske förts utomlands.

Det har motionerats med förslag ett par gånger på ett arbetssätt och samordning när det gäller bortförda barn.
Senast så var det motion 2009/10:C256 av Annelie Enochson (kd).

Här är ett citat från motionen.

Samordningsmyndighet för ärenden om bortförda barn
Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheten att inrätta en myndighet med ansvar för samordning av ärenden om bortförda barn samt med ansvar för förebyggande arbete och utgivande av handlingsplaner.
Motivering

Barn som kidnappas av en främling eller av en förälder, vårdnadshavare eller ej, far alltid illa. Ett barn som plötsligt får hela sin värld vänd uppochned, speciellt barn som tas ut ur sitt hemland, där språk, kultur och levnadssituationen snabbt byts ut, mår dåligt fysiskt och psykiskt. Ju längre barnet måste leva med sin bortförare, desto sämre mår det. Snabba åtgärder måste därför vara en prioritet i ett samhälle som säger sig värna om barn och barns rättigheter.

Sverige behöver en samordningscentral som hanterar barnbortföranden. Problemet är stort och allvarligt, och det växer för varje år genom en ökande internationalisering och en mer rörlig värld. Samordningscentralen bör ordnas som en myndighet och vara tillgänglig 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, på ett journummer. De som ska arbeta här ska vara specialutbildade inom barnbortföranden och gärna själva ha personlig erfarenhet av vad detta innebär. Det betyder mycket att som drabbad individ få tala med någon som verkligen vet vad du känner och går igenom. En sådan samordningscentral behöver stå i direkt kontakt med bl.a. UD, ambassader, advokater verksamma inom området, polis, socialtjänst och kommuner samt verka för samordning av relevanta kontakter både i och utanför Sverige.

Motionen är välskriven och genomtänkt, men den är fristående och enskild och hade tydligen inte tillräckligt med stöd.
Civilutskottet behandlade motionen i ett betänkande och på något konstigt sätt så blev denna motion och en hel hög andra avslagna genom acklamation.
Vilket betyder att det inte blev någon samordningsmyndighet.

Civilutskottets beslut sammanfattat :

Sammanfattning av beslutet

Riksdagen sa nej till motioner som rör familjerätt från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden under mandatperioden.

I samma veva som att motion 256 avslogs så avslogs även följande motioner som hade anknytning till barn;

införande av barnbalk, beslutsfattandet vid gemensam vårdnad och andra frågor rörande vårdnad av barn, biträde för barn, frågor om stödperson vid umgänge med barn, frågor om faderskap, barns skuldsättning, kommuners skadeståndsansvar, förmynderskapsfrågor, äktenskaps- och vigselfrågor samt åtgärder mot barn- och tvångsäktenskap.

I en tidigare motion så har Agneta Berliner (fp) motionerat om ett fördjupat EU-samarbete om försvunna barn. 2008/09:C320

Den motionen, lika välskriven och genomtänkt med bra information och förslag, avslogs också.

Agneta Berliner (fp) fortsätter med ännu en motion som avslogs på samma gång som den om det utökade samarbetet.
I motion 2008/09:C321 propagerar Agneta för att Sverige ska verka för att alla EU:s medlemsländer fullt ut möjliggör användandet av tipstelefonnumret för brådskande fall av försvunna barn.
Det vill säga telefon numret 116 000, Tipstelefon om försvunna barn.
Här är först en kortfattad förklaring från Civilutskottet till varför dessa motioner avslogs:

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om bortförda barn i internationella förhållanden. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete på såväl nationell som internationell nivå.
Jämför reservation (s, v, mp).

Så vad är det för pågående arbete och hur lång tid har det pågått och när beräknas detta pågående arbete vara klart ?
I det mer utförliga svaret från Civilutskottet om beslutet att avslå motionerna kan man läsa följande:

Pågående arbete

Haagkonventionen är föremål för en fortlöpande översyn inom ramen för Haagkonferensen för internationell privaträtt. Sedan konventionens tillkomst 1980 har särskilda kommissioner, sammansatta av företrädare för konventionsländerna, med uppgift att se över den praktiska tillämpningen av konventionen sammankallats vid flera tillfällen.

I Sverige har en översyn gjorts av lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. i departementspromemorian Stärkt rättsskydd för barn i gränsöverskridande fall (Ds 2003:5). Översynen syftade till att undersöka om ärenden rörande överflyttning av barn enligt Haagkonventionen kan hanteras bättre och mer effektivt och om det faktiska återförandet av ett barn kan förbättras på något sätt. I slutbetänkandet Föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn i internationella situationer – 1996 års Haagkonvention m.m. (SOU 2005:111) har utredningen bl.a. övervägt frågan om ett svenskt tillträde till 1996 års Haagkonvention. Departementspromemorian och slutbetänkandet är enligt uppgift föremål för beredning inom Regeringskansliet.

Inom EU pågår, i syfte att stärka skyddet för barn i gränsöverskridande fall, ett arbete med att ta fram gemensamma former för användning av ett varningssystem då ett barn olovligt förs över gränsen till ett annat medlemsland. Förslag till ett sådant system lämnades av Europeiska kommissionen till medlemsländerna i ett arbetsdokument den 30 oktober 2008, Best practice for launching a cross-border child abduction alert, SEC(2008) 2754. Arbetsdokumentet utmynnade i ett den 11 november 2008 upprättat utkast till synpunkter av Europeiska unionens råd. Rådets utkast är föremål för överväganden av medlemsländerna som ska återkomma till rådet med uppgift om bl.a. lämplig kontaktmyndighet i respektive land. Frågan är enligt uppgift föremål för beredning inom Regeringskansliet.

Inom EU pågår vidare ett arbete med att införa ett gemensamt nummer för telefonjourer avsedda för saknade barn. Europeiska kommissionen beslutade den 15 februari 2007 (2007/116/EG) att nummerserien som börjar på 116 i nationella nummerplaner ska reserveras för harmoniserade nummer för tjänster av samhälleligt värde och att de specifika numren inom denna nummersekvens och de tjänster som varje nummer reserverats för ska finnas förtecknade i en bilaga. Av bilagan till beslutet framgår att numret 116 000 reserveras för telefonjourer avsedda för saknade barn. I Sverige beslutade Post- och telestyrelsen den 7 december 2007 (dnr 07-12807) att i enlighet med kommissionens avgörande reservera nummerserien 116 för samhällstjänster. Medlemsländerna har av Europeiska kommissionen uppmanats att ta numret i bruk så att föräldrar och barn vid behov ska kunna ringa 116 000 överallt i Europa. I pressmeddelande den 18 februari 2009 (IP/09/276) kunde kommissionen konstatera att fem, snart sju, medlemsländer tagit numret i bruk. I Sverige har numret enligt uppgift från Post- och telestyrelsen ännu inte tilldelats någon aktör (Den svenska nummerplanen för telefoni, E. 164, bilaga 2b, 2009-03-16).

Så Regeringskansliet har en hel del att förklara och kanske redovisa om sitt arbete kring dessa allvarliga och viktiga frågor.

Civilutskottet gjorde en uppföljning i internationella bortföranden av barn.

Som en del i civilutskottets arbete med uppföljning och utvärdering av fattade riksdagsbeslut samt som ett led i arbetet med att fördjupa kunskapsunderlaget inför beredningen av motioner inom området beslutade civilutskottet den 8 april 2008 att göra en uppföljning av frågan om olovligen bortförda och kvarhållna barn i internationella förhållanden (prot. 2007/08:20 § 6). Syftet med uppföljningen har varit att belysa omfattningen av bortförda och kvarhållna barn i internationella förhållanden, beskriva hur denna fråga hanteras av myndigheter samt belysa om det finns eventuella problem i regelverket och om det finns eventuella andra hinder när det gäller myndigheternas förutsättningar att kunna lösa uppkomna problem så skyndsamt som möjligt.
Denna rapport har på utskottets uppdrag tagits fram inom riksdagsförvaltningen av utvärderaren Gün Sahin vid utvärderings- och forskningsfunktionen.

När kommer detta pågående arbete på Regeringskansliet vara klart ?

När kommer Sverige ha ett sammanordnat och välfungerande arbetssätt och system för att hitta alla saknade barn ?

När kommer det finnas resurser avsatta för att ta tag i detta problem med kidnappade barn?
När kommer barnens frihet vara en prioritet ?

Dagens föräldrar som fått sina barn bortförda får inget bra stöd, de bollas mellan myndigheter och i de flesta fall så får de själva söka efter sitt barn.

När kommer det finnas en plats, en myndighet eller liknande organisation, ett telefon nummer som tar hand om dessa kidnappade, bortförda barns rättigheter ?

När kommer de barn som förs bort och göms av sin mamma eller pappa inom eller utanför Sverige få sin frihet och sina rättigheter tillgodosedda och försvarade av Sverige ?

Så mitt andra krav på politikerna är följande:

• Att en Samordningsmyndighet för ärenden om bortförda barn, larm numret 116 000 Tipstelefon om försvunna barn, samt implementering av ett larmsystem som samarbetar med resten av Europas polismyndigheter och Interpool när det gäller saknade barn skall tas i bruk omedelbart.

Det behövs inte fler långdragna utredningar och så kallat “pågående arbete” i denna fråga.

Barnen är svikna i dag av dagens samhälle, de är svikna av den förälder som rövat bort dem och i många fall så tror de att den andra föräldern som de blivit tagna ifrån har svikit dem, eftersom han/hon inte kommer och hjälper dem.

Dessa barn som nu är bortförda och gömda behöver inte fler svek, de behöver en chans att få upprättelse för de brott som begåtts mot deras mänskliga rättigheter.

När får de denna upprättelse och sin frihet tillbaka ????

Detta är vad jag vill och kräver som kvinna av politikerna inför valet 2010.

Vad kräver du ?