Svikarmorsan

När ska Deadbeatmom dvs Svikarmorsa bli lika vanligt att prata om som de Svikarfarsor som lämnar sina barn efter en skilsmässa ?
Större delen av kvinnorna som kallas Svikarmorsa har ju barnen, men sviker dem genom att total sabotera barnens förhållande med sin pappa. Hon ser till att det hat hon känner förgiftar barnens tillvaro och låter dem inte älska sin pappa. ”Älskar han inte mamman då ska fan i mig inte barnen älska honom”, verkar vara en av de vanligaste tankesätten i Svikarmorsa gruppen.
Att de genom att svika barnen, skadar barnen inser de inte. De är så fokuserade på att vara brädad, sviken, nobbad, lämnad och ratad att de inte kan inse och förstå att barnen tar den största smällen och fortsätter att ta smällar när förhållandet, äktenskapet med pappan tar slut.Jag tycker att detta sätt att straffa barnen och pappan för deras naturliga kärlek till varandra är nästan en undergrupp till Münchhausen by proxy.

MBP är en av de mest dödliga sorterna av barnmisshandel som finns idag. Och om man ser lite krasst på dessa Svikarmorsor så dödar de en del av sina barns identitet, när de förpestar och förgiftar tillvaron genom sitt brinnande hat till pappan, mannen som har lämnat HENNE. Barnen får inte rätt till sina egna känslor och får inte själva uttrycka sina känslor och ge uttryck för sin kärlek och saknad till sin pappa.

Svikarmorsorna får samtidigt en fokus som ger dem bekräftelse att det är synd om dem som blivit lämnade, de som blivit ratade.

Hur många av de pappor som skiljt sig har verkligen varit en Svikarfarsa ?
Hur många av dessa pappor är bara vanliga pappor men blivit stoppade från ett normalt förhållande till sina barn pga en Svikarmorsa?

Har man läst Fridas berättelse i en artikel på Insidan i DN så ser man att Fridas mamma var och är en Svikarmorsa.

Sabotage av Fridas umgänge med sin pappa, vägra att följa de domslut som fastställt Fridas rätt till båda sina föräldrar och  ställa till hysteriska scener de få gånger Frida skulle iväg till pappan etc.

Svikarmorsan kan när hon förgiftar sina barns sinne och minne påstå att pappan missbrukar droger och alkohol. Att han är våldsam när han dricker och att han slår barnen, att barnen inte minns är för att de har förträngt dessa händelser. Väldigt praktiskt att skylla på förträngda minnen och det finns alltid en psykolog som kan bekräfta att barnen har förträngt händelsen. För att krydda till det lite extra kan Svikarmorsan kasta in det förbjudna, pappan har begått sexuella övegrepp på barnen.

Med denna anklagelse så drar hon in barnen i en ytterligare ring av misshandel, en misshandel utförd via ombud.
Anklagelsen startar en serie av förhör och läkarundersökningar för att bekräfta Svikarmorsan och hennes anklagelse mot pappan. Eftersom det ej är en speciellt välutbildad personal i att utreda brott mot barn i Sverige, så blir barnen utsatta för onödigt långa förhör med ledande frågor som följd. Att de regler som finns när det gäller förhör och utredningar kring brott mot barn ej efterföljs är anmärkningsvärt. Speciellt att utredarna i flertalet fall utgår från att mamman är sanningsenlig och därmed redan lagt skuldbördan på pappan lyckas mamman via ombud se till att barnen mister den lilla kontakt och umgänge de har haft med sin pappa.

Önskvärt vore om det var fler myndigheter som OPARTISKT undersökte de anklagelser som Svikarmorsan kastar ur sig mot pappan.

Turligt nog har ett fåtal domstolar och till viss del även ett fåtal socialtjänster uppmärksammat att det är en Svikarmorsa som ljuger sig blå i ansiktet i farten och hjälpt barnen och pappan att få ett normalt förhållande och i en del fall har vårdnaden blivit överskriven på pappan. Då det har konstaterats i utredningarna man gjort att pappan är den som är mest lämplig att se till att barnen får en god relation och umgänge med båda föräldrarna.
Svikarmorsan reagerar på olika sätt när detta sker, men för det mesta ser hon det som ett svek från Sverige, det barnhatande landet, att hennes barn tas ifrån henne och lämnas över till HONOM. En kampanj och förtalsvåg följer som kan fortgå i åratal då den oförrätt som Svikarmorsan fått utstå inte rättas med att barnen återbördas till hennes omtänksamma vård.

Lyckas Svikarmorsan inte att få pappan dömd för anklagelserna om sexuella övergrepp så kan hon gråta ut sina lögner hos en kvinnojour. Dessa jourer har som policy att alltid utgå från att kvinnan säger sanningen. Svikarmorsan får en bekräftelse och i vissa fall hjälp att gömma sig och barnen från pappan som nu verkligen ÄR ett monster som utför sexuella övergrepp på sina barn. Barnen och framför allt kvinnan, mamman måste ju skyddas till vilket pris som helst.
Att kvinnojourerna i Sverige är så naiva och alltid utgår från att en kvinna talar sannig det förstår jag inte. Jag kan förstå att det var en smula annorlunda när dessa jourer och deras förebilder startade, men nu är det 2009 och vi lever i ett samhälle som inte är helt blåögt för alla förhållanden och äktenskap som inte är hälsosamma för de inblandade.
Har kvinnojourerna och ROKS aldrig hört talesättet:
Hell has no fury like a woman scorned –
Helvetets elds raseri är inget mot en försmådd kvinnas.

Fast det kan ju vara att de har hört om detta talesätt och därmed kompenserar eller rättfärdigar sin hjälp och tilltro till kvinnans berättelse hur otrolig och orimlig den må vara.

Har Svikarmorsan tur så hittar hon andra Svikarmorsor som också har blivit av med sina barn pga av sitt beteende och sabotage gentemot barnen och deras pappa. Med internet så finner dessa Svikarmorsor varandra snabbare och tillsammans göder de sitt hat mot myndigheter och papporna som bestulit och kidnappat deras barn. Inget är nämnt att barnen har RÄTT till sin pappa och att pappan har rätt till barnen. Eller vad barnen vill är inte nämnt, förutom att Svikarmorsan påstår att barnen vill vara med mamman och enbart med mamman.
Att de utredningar som socialen och BUP har gjort säger att barnet längtar efter pappan och att mamman är konstig och alltid arg det är enbart lögner enligt Svikarmorsan.

Att Svikarmorsan inte inser att hennes uppförande i detta skede tvingar henne ännu längre ifrån barnen är märkligt. Men då Svikarmorsan är totalt och enbart fokuserad på SIN person och den oförrätt hon har fått utstå som ifrågasatt mamma och sviken ratad kvinna, är det inte så märkligt egentligen. Den totala saknaden av empati för sina barns känslor och den egocentriska fokuseringen på sig själv är typisk för Svikarmorsan.

Att samhället har godtagit denna Svikarmorsa i alla år är för mig ytterst märkligt. Är det för att hon setts som svag då hon är en kvinna ? Eller är det för att barnen blev kvar hos henne som det blev en sympati för henne ? Att behöva leva på en låglön från ett kvinnoyrke och uppfostra barnen, är det därför samhället valde att inte se ?

Frågorna är många och vem är det som egentligan kan svara på dem ?

En sak är säkert, Svikarmorsan lever mitt ibland oss, hon är en lömsk och hatisk person som förstör sina barn med sitt hat mot deras pappa.