ansvar eller inget ansvar ?

Ansvar, ett ansvar som ingen vill egentligen ta ?

Som vuxen, myndig och vid sina sinnes fulla bruk så har man ett ansvar att ta. För sina handlingar, åsikter, dess konsekvenser och även för sitt liv i denna oberäkneliga soppa kallat vardagen på jorden anno 2009 har man ett ansvar.

Vill man, vi du ta detta ansvar ?
Nja, inte alltid. Det är ju så lätt att skylla ifrån sig. Då slipper man ju ta sitt ansvar för det man nu har ställt till med.
Att ropa VARG ! Eller att som i dagens samhälle anmäla killen som följde hem från krogen för våldtäkt är ett sätt att slippa ta ansvar för sina handlingar under påverkan av alkohol. Att du var med på att ha sex och allt var av båda parter frivilligt ignoreras så fort VÅLDTÄKT har ropats.
Ingrid Carlqvist har skrivit om “Elin” som hade ett fylleligg på sin möhippa. Läs Ingrids inlägg och jämför Aftonbladets och Expressens artiklar om “Elin”.

Var det våldtäkt eller fyllesex med okänd man innan bröllopet ??? Det var ju tydligen lättare att anmäla våldtäkt än att erkänna fyllesex med en annan man än den man hon sedermera gifte sig med. Otrohet verkar vara svårt att ta ansvar för.
Sina egna handlingar verkar det vara ännu mer svårigheter med att ta ansvar för, inför sig själv och sin omgivning. Så skyll på någon annan och slipp ta ditt ansvar.

Att inte ta ansvar när man som styrelsemedlem sett till att ge en guldkantad tillvaro åt en VD eller Direktör är så vanligt att man inte ens orkar bry sig. Det blir ett mediedrev i ett par veckor, men sen då ?

Efter mediedrevet lagt sig så är det precis som vanligt, man slipper ansvar.
Ordet ansvarsfrihet är ett slitet och ett ord helt utan mening nu mer. I alla fall när det gäller styrelser som misskött sig och slösat med pengar. De klarar sig efter som de är medlem i de högre kasten som slipper att ta ansvar för sina handlingar.

Är man så högt upp i samhällshierarkin så kan man inte begära att de skall ta ansvar också, de har ju så betungande arbetsuppgifter som det är.

Att slippa ansvar eller se till att någon trängs undan från sitt ansvar är en metod som mammor använder sig av för att få barnen för sig själv efter en skilsmässa eller när ett förhållande tar slut. Mammorna manipulerar och ljuger för att påvisa att pappan som verkligen vill ta ansvar och vara en del av barnens liv inte tar sitt ansvar. Är det inte på mammans villkor så skall pappan slippa sitt ansvar är ett vedertaget begrepp för dessa mammor.
Socialen är enormt duktiga på att hjälpa dessa mammor att få papporna att slippa ansvar och helst hamna så långt ifrån sina barn som möjligt. Daddy en känd bloggare som vill ta sitt ansvar som pappa är just nu mitt uppe i en sådan kampanj som bedrivs av mamman till ett av hans barn och socialen. Läs Daddys kamp för att få ta ansvar för sin dotter på hans blogg.

Vissa av våra politiker och feminismrörelsen har på sitt ansvar tagit på sig att förvränga fakta att män ej tar sitt ansvar för sina barn och inte tar ett ansvar för sin familj. Våld, incest och grova övergrepp illustrerar denna “verklighet” som matas till de styrande av detta land samt massmedia. Män kan inte ta ansvar för sina barn, det är enbart en kvinna, en mamma son kan ta ansvar för barnen.
Så i en vriden slags “by proxy” så fråntas män, pappor sitt ansvar, trots att de är mer än villiga och förmodligen mer nyanserade i att ta ansvar för sina barn.

Ansvar som förälder är ett tungt ansvar. Alla inser inte att deras lilla dotter eller son har blivit vuxen och har ett eget ansvar. Den sk Jetset Svenskan, Charlotte Lindström, som lejde en torped för att mörda två vittnen, hennes föräldrar verkar inte inse att hon måste ta sitt ansvar. Föräldrarna hävdar att hon inte är en brottsling och att hon har fått betala ett högt pris.
Även föräldrar till aktiva små minderåriga terrorister inom skolväsendet, sk. Mobbare är helt sanslöst bra på att förneka sina barns ansvar för sina handlingar. Konsekvensen blir att barnet som mobbar får godkänt att fortsätta att mobba. Det är ju ok enl. mamma och pappa som säger att du inte gör något fel och att det är inte fel på dig utan på den mobbade.

Att beröva eller förneka sitt barns ansvar för sina handlingar är en märklig försvarsmekanism som jag inte riktigt förstår mig på.
Att inte inse att de handlingar som ens barn har gjort ger konsekvenser även av den absolut värsta sorten, är ett sätt att förneka att man misslyckats som förälder. Att intala sig själv att barnet ej har ansvar är att skjuta problemen framför sig tills högen av problem och ansvarsfrihet är så stor att den kollapsar.

Att inte ta sitt ansvar som journalist och vara opartisk kan få förödande konsekvenser. Återigen har Ingrid skrivit en bra kommentar på en krönika som LM skrivit i Expressen. Opartiskheten och denna illvilja att stämpla någon som pedofil är skrämmande. Lär LM’s krönika och läs Ingrids inlägg som LM’s krönika.
Ansvar för sitt liv är en sak, men hur är det med ansvaret för andras liv ?
LM lägger sig i en infekterad vårdnadstvist och dömer pappan, trots att han har frikänts av domstol, till att vara en pedofil som våldtar sin son.
Ansvar verkar vara ett begrepp som inte riktigt har samma betydelse för LM som det har för det svenska rättsväsendet.
Att Expressens Ansvarige Utgivare inte tar sitt ansvar i denna häxjakt som LM bedriver i sina krönikor är beklämmande.
Pressfrihet ger inte rätt till att leka domare, rättsläkare, bödel och gravgrävare, men det verkar ha undgått LM.

Fast med facit av MIA så är jag inte förvånad att LM har en skev syn på vad ansvar betyder och hur detta ansvar skall fördelas mellan de personer hon inte gillar och sig själv.

MIA, ja jag vet inte hur jag skall tackla detta  ansvarsbefriade fruntimmer. Ansvar för sin son Michael, som hon sonika lämnade när hon och familjen åkte på semester, det har hon inte tagit. En semester som pågår än idag.
Ansvar för verkligheten och sanningen runt MIA och hennes liv i Oxelösund, det har MIA inte tagit alls. Och med hjälp av LM så har ansvaret för MIA helvete hamnat på “Mannen med de mörka ögonen”, det är han som har ansvaret för allt som har skett.
Eller ????

Ansvar och Konstfack har varit ett ämne att debattera mycket kring nu i vår. Konstverk som; ”Unknown, woman 2009-349701” och ”Territorial pissing” har gett ett ifrågasättande dels av Konstfacks utbildning och dels riktlinjer när det gäller examensarbeten.
Att återuppleva en psykotisk upplevelse och göra detta till ett konstverk är en märklig händelse som inte Anna Odell, konstnär och psykfalls simulant inte verkar inse vilket ansvar hon har gentemot de människor som blev ofrivilligt involverade i hennes konstprojekt.

Anna Odell är polisanmäld och vi får se hur hennes ansvar i denna konstiga psykos och bedrägeri blir i slutändan.
Klottret i Stockholms tunnelbana är av någon konstig anledning konst man skall betala höga summor för att se. Och för att sanera, SL med  SL:s styrelseordförande trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm (M) i spetsen kräver 100.000kr av Konstfack för detta “konstverk“.
Men är klottret konst eller skadegörelse?
Skadegörelse, säger 93 procent av de över 60 000 läsare som vid 18-tiden den 15 februari 2009 röstat på aftonbladet.se.
Ansvar för etta sk. Konstverk har av någon anledning polisen sett till att konstnären ej behöver ta.
Polisen inledde en utredning om grov skadegörelse, men den har nu lagts ner.

– Bevisen räcker inte mot Nug (konstnären). Man vet inte vem som står bakom kameran, vem som vaktar eller vem som står för skadegörelsen, säger Rebecca Risberg Fogelberg, förundersökningsledare vid citypolisen.
Polisen har förhört Konstfacks rektor, prefekt och studentens handledare.
Eftersom ingen av dem hört Nug säga att han var inblandad i vandaliseringen bedömer utredaren att det inte går att komma längre.
Men Nug själv har polisen inte pratat med.
– Sannolikheten att eleven skulle erkänna detta brott då han har ett hot om 100 000 i skadestånd hängande över sig är minimal, säger Fogelberg.
Jag bedömde det som utsiktslöst att han skulle erkänna.
Alltså lades undersökningen ned.

Undrar just om polisen ger ansvarsfrihet till andra brottsmisstänkta med ?
Har de rätt att ta detta beslut om ansvarsfrihet från brott utan att ha hört alla inblandade och kollat med åklagare?
Att inte höra den huvudmisstänkte är ett misstag, oavsett om denne NUG hade erkänt eller ej. Ansvarstagandet inom polisen är en smula haltande.

Rättsväsendets ansvar kan debatteras länge. På sista tiden har det gått vågor i debatten då Konstfack elever anmäls, doktorer på barnsjukhus, barnmorskor i Gävleområdet skall anmälas för medhjälp till våldtäkt samt åklagare som lägger ned våldtäksåtal pga offret har tagit sig själv av daga innan rättegången påbörjats.

Rättsväsendet har ett enormt ansvar och i många fall så är det ett beklämmande resultat av undersökning och förhör som skall avgöra om den misstänkte är oskyldig eller ej.
Ansvaret skall vara tungt, då resultatet av undersökningen kan ge en person ett straff eller friheten åter. Kan vi då begära att detta ansvar tas på allvar ?
Att förhör och vittneskonfrontationer sköts på ett korrekt sätt. Att om det är barn eller ungdom bland offren, videoförhör hålls och att de är av hög kvalitet och att det ej lämnas något rum för minsta tvivel?
Kan vi begära detta ansvar från rättsväsendet ?