En lycklig återförening ! Foto: Magnus Jönsson
Pappa George Pesor är så lycklig att han knappt kan hålla tillbaka tårarna. Han lyckades hitta sina söner, Frank och André, som hållits gömda i ett halvår.
För Expressen berättar han exklusivt om den dramatiska jakten och fritagningen.
– Du kan inte förstå hur hårt mitt hjärta bultade när jag hörde deras röster.
Läs mer på :
Ann-Mari's Blogg 
har precis läst tidningen – jag kunde inte hålla tillbaka tårarna….åh så bra det här känns!!!!!
Det här är inte ett svar till det här inlägget, utan till hela din argumenation. Jag vet inget om det här enskilda fallet, utan jag talar generellt nu.
Du skriver om myten om den goda modern; att kvinnan alltid ses som ett offer och därför får vårdnaden fastän pappan var bättre lämpad o.s.v.. Jag vill bara säga att motsatsen också är sann ibland.
När mitt ex och jag skilde oss och gick i samtal på Familjerätten, så charmade sig exet in för våra socialtanter. Han är fenomenal på att göra det nämligen – det fanns s.a.s. en anledning till att jag också föll för honom en gång i tiden, trots att han var lat, oduglig, slarvig och inte kunde hålla i pengar.
De sa att de tyckte att han skulle ha boendet samt enskild vårdnad. Och observera då att jag ALDRIG gjort mina barn något ont, och verkligen inte hade någonting emot mig på den nivån att en förälder normalt skulle kunna förlora vårdnaden varken till socialen eller till exet.
Den ena tanten sa till mig, rentav hotfullt, att jag kunde ringa till Tingsrätten själv och fråga om de NÅGONSIN har dömt annorlunda än vad socialen har rekommenderat. (Alltså underförstått att de INTE har det, utan att det är DE på soc som har Makten.)
Jag vågade alltså inte låta det gå så långt som till domstol, utan i stället gjorde exet och jag upp privat. Jag gjorde stora eftergifter för att han inte skulle ansöka om enskild vårdnad. Bland annat fick han vår bostadsrätt i centrala Stockholm, som var min när han flyttade in och som var friköpt och värd närmare en miljon kronor. Självklart sålde han den nästan genast och levde upp pengarna på en sportbil, lyxresor, fina viner etc. som inte kom barnen till godo på något sätt…
Vad jag ville säga var: vi är många mammor som har förlorat i det rävspelet som vårdnadstvister är, också…
gu så skönt att sån här människa också läser detta och fattar vad allt handlar om, tex helena
Helena, det finns flera sidor av samma mynt.
Men rent generellt så är det mamman som har alla
”rätt” och får första tjing på barnen.
Att det ibland inte blir så kan vara chockerande för de inblandade, men ej betyda att barnen far illa.
Då jag ej känner till ditt fall, så avböjer jag mig att kommentera.
Tyvärr så är inte det Svenska samhället medveten om att pappor blir av med sina barn vid en separation pga normen att de INTE är en förälder till sitt / sina biologiska barn.
Varför inte belysa detta problem som tystas ned och är TABU ?