Jag kommer att ställa denna fråga om och om igen. Lite irriterande, men frågan måste ställas. Om jag får något svar det är en annan femma.
Frågan / frågorna lyder:
Skulle du kunna leva utan att veta var dina barn är och hur de mår och vad de gör? Inte veta vem som har dem och vad dessa personer har för motiv för att gömma dina barn eller hjälpa till att gömma dina barn?
Inte veta om de är inlåsta eller om de får delta i samhället, inte veta om de är fria eller fångar?

Har du sett de kidnappade bröderna André & Frank Valette ? Ring Polisen på 114 14 !
Så skulle du kunna leva i 5 månader
och 10 dagar med dessa frågor ?
Så lång tid har George Pesor levt utan kontakt med sina två pojkar Frank & André Valette. Det var den 4:e oktober 2008 de pratades vid på telefon senast.
Den vanmakt som måste slita i själen på George kan jag inte ens föreställa mig. Den desperata jakten på att hitta pojkarna möts av en tigande media som inte vill rapportera, en fumlande polis som inte kan eller har resurser och kunskap att hantera kidnappningar av barn.
Hur skulle du klara av dessa gigantiska hinder i jakten
på dina kidnappade barn ?
Man måste vara stark mentalt och inte låta det ointresse som finns i Sverige påverka en negativt. Sakta och metodiskt söka och fråga, ställa massor med frågor. Kolla vad det är som sker och om det tas några beslut. Trots att både Sverige och Australien har undertecknat Haagkonventionen så betyder inte det att det är lätt att få en utredning och spaning efter kidnappade barn att fungera. En stor del till att det inte händer så mycket är en ekonomiska aspekten på spaningsarbetet. Det får inte kosta pengar att leta efter kidnappade barn. Utredningen skall göras men till en minimal kostnad för den svenska polisen. Vilket är helt absurt !
Om vi nu skall prata kostnader för den svenska polisen, hur mycket kostar det att bevaka en publiktom tennismatch i Malmö, en derbymatch mellan AIK & Djurgården i fotboll, det stundande bröllopet mellan prinsgemålen Westling och HKH Victoria ?
Hur kan man välja en kostnad över en annan och hur kan man inte göra allt som möjligtvis kan göras i ett fall med kidnappade barn ?
Rättssäkerheten för de barn som kidnappas av den ene föräldern urholkas av den svenska polisen och det svenska rättsväsendet.
Det verkar som om barnens rätt och deras välfärd blir undanskuffad för att ge plats åt kontinuitetsprincipen och i de flesta fall det heliga moderskapet.
Det är skrämmande att i de fall med kidnappade barn inom Sverige, då båda föräldrarna är svenska medborgare, att barnens behov negligeras.
I de internationella barnkidnappningsfallen är Haagkonventionen tillämpningsbar om det är länder som ratificerat konventionen. Vilket gör att barnet skall återföras till det land där det / de bodde innan kidnappningen skedde. Och i en del fall, som detta Fallet Valette, är det även viktigt att påpeka att föräldrarna ej hade Gemensam Vårdnad om barnen. Pappan, George, har enskild vårdnad och mamman, Ann-Louise hade delat föräldraansvar i några frågor kring pojkarnas uppväxt och umgängesrätt. Dessa två rättigheter som domstol gett Ann-Louise har dragits tillbaka till följd av kidnappningen av Frank & André.
Så varför inte gå efter barnens bästa i de rent svenska fallen ?
Här har HD en stor del i hur det rättsliga efterspelet av en barnkidnappning blir. HD har beslutat att kontinuitetsprincipen skall tillämpas och att på så sätt sanktionera att den som kidnappat och gömt barnen får behålla dem.
Barnets perspektiv har totalt kopplats bort och är inte en viktig faktor. Det nämns inte heller att den förälder som kidnappat barnen har, i de flesta fall, fråntagits vårdnaden om barnen i den dom som fick denne att ta barnen och sticka. Denna dom och all dokumentation från socialen, BUP och andra undersökande myndigheter och sjukvård är icke intressant då kontinuitetsprincipen får avgöra. Inte heller den psykiska misshandel som skett under den tid barnen varit kidnappade, ej heller det sk. Stockholms Syndrom som barnen har gentemot som kidnappare på bekostnad av den andra föräldern.
Barnen har en stark beroende ställning till sin kidnappare, vare sig de vill det eller ej. Hur kan HD bortse från detta i sin vägledande dom ang. kontinuitetsprincipen ?
Var tog Barnens Perspektiv och Barnens Grundläggande Rätt vägen ?
I kontinuitetsprincipen är det, igen, föräldrarnas rätt som går före. Stick i stäv med barnkonventionen och andra lagar och konventioner som kommit till för att skydda barns rätt.
- Varför är föräldrarnas rätt större än barnens ?
- Varför är det olika straff för egenmäktighet med barn ?
Pappor får högre straff medans mammor får inget straff eller en lätt smäll på fingrarna.
(Lika inför Lagen ? Så Fan heller !!! )
- Och varför är inte PAS en straffbar handling ?
Vill du läsa mer om PAS så finns det mycket att läsa här, på Styvmorsviolen.
men i det här fallet kan väl ändå inte kontinuitetsprin cipen gälla…??? väl? mamman är ju bedömd som olämplig, och hon har väl inte blivit mer lämplig nu?
I detta fall är det Haagkonventionen som går först.
I andra ”inhemska” fall så kan mamman bedömd som olämplig få vårdnaden iaf, om hon håller sig och barnen gömda tillräckligt länge.
Barnens bästa är det inte tal om !
men näe…har svårt att tro det…då skulle ju barn kunna få växa upp med vilken galen förälder som helst? jag menar, är en förälder olämplig, måste ju barnet omplaceras! eller gör man inte det längre då pga kontinuitet? …..känns som jag har missat nåt
Ju längre tid mamman är på rymmen med barnen / barnet, desto större blir mammans chanser att få vårdnaden i en ny process.
Högsta domstolen har nämligen bestämt att den så kallade kontinuitetsprincipen ska tillämpas när ett bortrövat barn hittas. Barnets behov av stabilitet och kontinuitet sätts i fokus – den förälder som kidnappat barnet kan få vårdnaden.
Men barnens rätt har glömts bort samt att den som kidnappat barnen har begått en brottslig handling samt i de flesta fall sett till att barnen fått ”ärva” en attityd av hat och misstro gentemot den andra föräldern.
Advokat Lotta Insulander-Lindh känner till flera fall där domstolen dömt på det sättet.
– Samhället sanktionerar kidnappningar. Det är förstås helt vansinnigt.
Hon anser att barnets perspektiv är det viktigaste, men att det ändå går att överföra barnet till den förälder som fått vårdnaden.
– Placera båda föräldrarna tillsammans med barnet i ett familjehem. Då kan det bli en mjuk övergång till föräldern som barnet inte haft kontakt med. Den andra föräldern får umgängesrätt.
Lotta Insulander-Lindh tror att kontinuitetsprincipen bidrar till att brottet ökar dramatiskt. Antalet anmälningar för egenmäktighet med barn ökade från 750 år 1997 till 1239 år 2007.
[…] anledning av Ann-Maris blogginlägg om kontinuitetsprincipen så passar jag på att dra mig till minnes den vånda jag kände inför […]