Raderas ej,

Till Anita som kommenterat på min blogg idag och ringde även till mig,

Efter att ha Googlat dig och fått fram information om vem du är så förstår jag din kommentar.

Tyvärr kan jag ej, som du ville i ditt förvirrade mobilsamtal till mig, radera dina kommentarer på min blogg. Jag har läst dem och de utgör ingen fara för dig eller någon annan. Dina hänvisningar under mobilsamtalet om mördare som går lös och att det dödas kvinnor i Sverige varje dag, kan jag ej sätta i samband med dina kommentarer. Upplever du ett hot från någon eller några ber jag dig vända dig till polisen eller en advokat som kan bistå dig.
Dina kommentarerna kommer att ligga kvar på min blogg.

Du har kommenterat och hänvisat till en Camilla Cavendish och hennes skrivelser om de problem det fanns i Storbritannien när det gäller barn och skyddsåtgärder från socialen som gick fel. Hur får du det att relatera till svenska förhållanden?
Eller är det vinklat att spegla de orättmätigheter du anser de svenska myndigheterna har åsamkat dig och din familj ?

Vad jag förstår så har du förlorat vårdnaden om din dotter till dotterns pappa. Jag beklagar att hämtningen av dottern blev så traumatisk. Inget barn ska behöva gå igenom en sådan hämtning. Tyvärr så är det i vissa fall svårt att få tag i barnet som skall flyttas eller omhändertas, då den förälder som förlorar vårdanden ser till att vara borta med barnet så mycket som möjligt från hem, skola, dagis etc.
Ibland så behövs det tas i med hårdhandskarna. Men det borde gå att lösa utan uniformerad polis deltagande.

Efter att ha läst en artikel om dig och delar av vad du skrivit själv så undrar jag följande ;

Var din dotters pappa något annat än en spermadonator i dina ögon sett ?

Var inte din dotter värd en pappa på heltid och närvarande ?

Vad gav dig rätten att bestämma att det inte skulle vara så?

Du underlättade och uppmuntrade ej din dotter att ha ett umgänge med sin pappa. Varför reste inte du till Gävle med henne så hon och pappan fick umgås i hans hemmamiljö?

Varför fick pappan i stort sett alltid resa till dig för att få umgås med sin dotter ?

Du beskriver mycket hur din relation med din dotter var innan hon togs ifrån dig, men du nämner knappt din dotters relation till sin pappa, är inte han också viktig för din dotters uppväxt ?

Jag vet många barn som har föräldrar som ej bor tillsammans, de har ändå ett stabilt och gott förhållande med båda sina föräldrar.

Varför fungerade det ej för dig att din dotter och hennes pappa skulle ha ett stabilt och gott förhållande till varandra ?

Anita Saxton, du har skrivit följande på pappa.blogg.se :

“Så länge pappor inte kan deltaga i graviditet och förlossning och barnavård till hälften, dvs. 50 %, så ska vi akta oss för att komma och påstå att pappor kan vara lika bra eller t.o.m bättre som vårdnadshavare “

Vet du om hur många föräldrar, båe mammor och pappor, du retar upp med denna kommentar ???

Pappor kan vara och i många fall vara en mycket bättre vårdnadshavare än en mamma. Pappor deltar i graviditet och förlossning och barnavård till hälften, ibland även mer. Men eftersom de “bara” ger sin sperma för att graviditeten skall ske så verkar det på vissa kvinnors synsätt inte vara nog för att de skall kunna kallas eller vara en förälder till det barn som just avlats.

Jag är lycklig att ha växt upp med en mamma och pappa som båda har varit mycket närvarande. Jag önskar att alla barn ni förvägrar pappa skall få sin pappa.
Ni som mamma har ej rätten att välja för barnen. Bara för att ni inte vill umgås med pappan kan ni inte välja bort pappan åt barnen.