uppdrag Barn

Barnuppdraget har du hört talas om det ?

Jag snubblade på detta ord när jag klickade omkring på nätet.

 

Barnuppdraget är följande:

Länsstyrelserna runt i landet har under två år,2006 – 2007, genomfört en omfattande tillsyn av den sociala barn och ungdomsvården i Sverige.

Det var signaler om att barn for illa som gjorde att den förra regeringen gav länsstyrelserna i uppdrag att se över hur socialtjänsten hanterar ärenden som rör barn som behöver samhällets stöd.

Den slutgiltiga rapporten till regeringen som ska vara klar den 1 april 2008. Alla raporter från de olika Länsstyrelserna i landet finns på lansstyrelsen.se att läsa. inkl sammanfattningen. Sök på Barnuppdraget.

 

Socialkonsulenterna som granskat socialtjänsten i Östergötland, konstaterar att det i flera kommuner saknas en systematisk metod och rutiner för att bedöma när en utredning ska göras eller inte. Därför föreslår de att socialtjänsterna ska arbeta mer med kvalitet och med en uttalad politisk vilja.

De utredningar som görs håller mycket skiftande kvalitet och i vissa fall, bland annat i Söderköping, har den lagstadgade utredningstiden om fyra månader överskridits i tre fall.

I de flesta kommuner har socialtjänsten inte lyssnat, eller inte lyssnat tillräckligt, på barnens inställning till vilka åtgärder som ska vidtas trots att barnen har rätt att uttrycka sin åsikt och få den beaktad, enligt barnkonventionen.

En barnkonvention som inte alltid ens är med i en utredning kring ett barns tillvaro, skamligt men sant. Fina formuleringar på papper hjälper inte alltid om man inte ser till att de aktivt efterlevs.

Vad jag har lagt märke till när jag läst denna sammanfattning av Barnuppdraget, som du kan läsa här, är att det är ibland svidande kritik mot hur socialtjänsten arbetar med barn och ungdomar. Det är ju sedan länge känt att socialtjänsternas utredningar ofta innehåller direkta sakfel och inte sällan är vinklade gentemot utredarens förutbestämda slutsats.
Jag saknar att man inte har tagit med i Barnuppdraget, hur ett barn behandlas när föräldrarna ligger i konflikt samt när det är grova anklagelser från en ena föräldern mot den andra med barnet som offer.
Socialtjänsten är en delaktg part i mycket tvivelaktigt behandlande av dessa barn och deras föräldrar som anklagas. Skulden är i det flesta fall redan bestämd innan en utredning har påbörjats och alla inblandade har hörts.
Men denna punkt kanske har kommit med i någon av de delar som man har undersökt ?

Möjligtvis skulle denna problematik finnas med under Barnavårdsutredningar och Barnavårdsanmälningar.
Det kan ju vara så att i sammanfattningarn så är det en generell formulering och i de olika Barnuppdrags rapporterna så går det att läsa mer ingående om hur Socialtjänsten arbetar med konflikter och anklagelser mellan föräldrar om ett barn.

 

Personalen på socialtjänsten är många gånger medvetna om att de är part i en infekterad juridisk process för det mesta en process som mamman driver mot pappan. Som det är i dag så kan och i väldigt många fall så struntar Socialtjänsten i att de bevis som läggs fram vid en rättegång är sanningsenliga eller ej, att dessa bevis sedan förkastas av domstolen gör inget. Socialtjänsten är av den inställningen att pappan anses vara skyldig trots frikännande eller nedlagt åtal och fortsätter att hjälpa mamman i att mota bort pappan.

 

Det riktas ofta stark kritik mot socialtjänstens utredningskompetens och orsaken sägs vara systemfel. Men problemen inom socialtjänsten ligger på individnivå, bland socialarbetare och deras chefer, inget systemfel utan skit bakom spakarna så att säga.

Så vad kommer att göras från Socialdepartementet ?

Kommer det bli en bättre kontroll av Socialtjänsten och deras arbete ?

 

Frågan är också, när kommer det att bli en kompetent legitimerad personal, en legitimation som kan återkallas vid behov, som arbetar inom Socialtjänsten ?

 

Kan man hoppas att någon av Maria, Cristina eller Göran reagerar och slår näven i bordet ?